Åter till Gammelstad kyrkstad

Då har det äntligen blivit dags att återvända till Gammelstad kyrkstad här i bloggen! Anledningen till detta är att vi i slutet av september och i början av oktober 2019 utförde ytterligare en förundersökning i kyrkstaden. Denna gång var det fem områden som skulle undersökas. Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om osteologiska resultat från tidigare undersökningar i Gammelstad (https://kulturmiljonorrbotten.com/2019/09/06/osteologiskt-material-i-gammelstad/). Då jag är osteolog, är detta ett ämne som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Därför kommer även detta inlägg att fokusera på vad som gömmer sig bland det skelettmaterial som vi påträffade denna gång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ytan vi undersökte vid Framlänningsvägen (Område E). I bild syns undertecknad till höger och till vänster syns arkeolog Ida Lundberg. Foto: Mica Vesterlund @ Norrbottens museum.

Vi undersökte som sagt fem områden vid förundersökningen och osteologiskt material påträffades i två av dessa områden, dels i en yta vid Gamla Bodenvägen samt i en yta vid Framlänningsvägen. Ytan som vi undersökte vid Gamla Bodenvägen är placerad där det enligt 1817 års karta ska ha stått kyrkstugor. Vid detta område påträffade vi kulturlager, dessa var tyvärr skadade. Majoriteten av benen från detta område påträffades i en del av ytan som visade sig vara mer skadad och omrörd än den övriga delen av undersökningsytan. Benens ursprungliga läge är därmed oklar. Men benen kan ändå ge oss en hel del spännande information. Ytan vid Framlänningsvägen är placerad på en yta som enligt 1817 års karta, är utanför kyrkstugor – på en dåvarande vägbana. Här påträffade vi intakta kulturlager med fynd så som ben, kritpipsfragment och järnföremål.

Totalt påträffades 164 ben/fragment som sammanlagt vägde 337,29 gram. Av dessa 164 påträffades 88 fragment i ytan som undersöktes vid Gamla Bodenvägen och resterande – 76 fragment, påträffades i den yta som vi undersökte vid Framlänningsvägen. Det är alltså en jämn fördelning vad gäller antalet fragment i respektive område.

Tabell1

Tabell 1. Tabellen visar hur artfördelningen ser ut för det osteologiska materialet från båda ytorna.

De djur som kunde identifieras i materialet var nöt, får och get. De flesta utav fragmenten kunde enbart bedömas till däggdjur, detta beror på att många av benen var kraftigt eldpåverkade och därmed även kraftigt fragmenterade. När ben utsätts för eld och hetta spricker de. Detta resulterar i att det material som analyseras i vissa fall enbart består av väldigt små fragment där det då inte är möjligt att närmare artbestämma fragmenten.

Att särskilja får och get kan vara en riktig utmaning som osteolog. De är väldigt lika varandra morfologiskt och vi behöver ha vissa delar av benen där dessa skiljer sig från varandra för att säkert kunna artbestämma dem till get respektive får. Därför är bedömningen får/get vanligt förekommande inom arkeologin.

Tabellen nedan visar hur artfördelningen ser ut för respektive område där benen påträffades. Tabellen visar att en något större mängd ben har kunnat artbestämmas från område A (Gamla Bodenvägen). Detta beror främst på att majoriteten av benfragmenten som påträffades vid område E (Framlänningsvägen) var kraftigt eldpåverkade. Av de ben som påträffades vid Framlänningsvägen var enbart 9 ben obrända, resterande 67 fragment var eldpåverkade. Vid Gamla Bodenvägen var 29 ben obrända och 59 var eldpåverkade.

Tabell2

Tabell 2. Tabellen visar hur artfördelningen ser ut för respektive område/yta. Område A representerar ytan vid Gamla Bodenvägen och Område E representerar ytan vid Framlänningsvägen.

Jag har även tittat på MNI (minimum number of individuals – minsta antal individ) i materialet för respektive art. Denna bedömning är baserad på följande: för nöt har enbart en mindre mängd ben påträffats och ett underkäksfragment från höger sida har identifierats. För får är bedömningen baserad på två lårbensfragment. Bägge utgörs av den nedre delen av lårbenet och representerar den högra sidan varav ena är från ett adult (vuxet) får och den andra är från ett juvenilt (ungt) får. För get har två skulderblad identifierats där båda representerar den vänstra sidan. Detta ger oss alltså följande resultat: vi har minst en nöt, två får och två getter representerade i materialet.

Åldersbedömningen på djuren visar att det finns både fullvuxna och unga djur i materialet. Detta har dock enbart kunnat bedömas på ben från får och get och dessa ben påträffades vid ytan som undersöktes vid Gamla Bodenvägen.

Om ni är intresserade av hur de osteologiska analysmetoderna fungerar och hur en osteolog arbetar kommer jag att föreläsa om just detta på Norrbottens museum den 8 april kl 18.00. Vid detta tillfälle kommer även mina kollegor Hanna Larsson och Ida Lundberg att berätta om hur de arkeobotaniska analysmetoderna går till (http://norrbottensmuseum.se/utstaellningar-program/program/foerelaesning-analysmetoder-inom-arkeologi-hur-vet-vi-det-vi-vet.aspx).

Jag hoppas vi ses där!

Vid tangentbordet
Emma Boman
Arkeolog/osteolog

 

Kommentera