Europaåret för kulturarv

2018 är kulturarvsår i Europa och Norrbotten har utnämnt 2019 till ett regionalt kulturarvsår.
Europaåret för kulturarv

Det är ett mångfacetterat kulturarv vi har i Europa med gemensam historia och gemensamma värderingar. I hela Europa finns 453 registrerade världsarv varav 14 i Sverige och 3 av dem finns i Norrbotten. Gammelstads kyrkstad, Laponia samt Struves meridianbåge.

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

En bra dag på jobbet! Undertecknad på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto Ronny Smeds © Norrbottens museum.

En bra dag på jobbet! Arkeolog Lars Backman på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto: Ronny Smeds © Norrbottens museum.

 

Struves meridianbåge, Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Struves meridianbåge, Jupukka, Pajala kommun. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Kulturarvet är viktigt. Det tillhör oss alla och det utgör kittet i vår tillvaro och bildar en brygga när vi tillsammans formar vår gemensamma framtid. Under hela 2018 uppmärksammas kulturarvet stort med en hel del evenemang att ta del av i Sverige och i hela Europa och nästa år ännu fler i Norrbotten.

En särskild uppmärksamhet riktas till 7-9 september då de europeiska kulturarvsdagarna infaller, i år med temat Dela kulturarvet. Kulturarvsdagarna har uppmärksammats i Sverige i 30 år.

Var finns kulturarvet? Ja, det är inte bara i de stora världsarven, utan det finns runt omkring oss i vardagen hela tiden och är av både materiellt och immateriellt värde. Det syns i maten vi äter, böcker vi läser, i filmer vi tittar på, i föremål, i konst och musik, i högtider vi firar, i berättelser vi för vidare till våra barn, i miljön vi rör oss i och i mycket mycket mer.

bok margareta

Fokus för kulturarvsåret är barn och unga. Det är de som ska tillvarata, vårda och utveckla kulturarvet för framtiden. På vårt ansvar ligger att lämna denna ”stafettpinne” vidare på ett klokt sätt och i ett gott skick. Vi behöver hela tiden söka vägar att involvera barn och ungdomar i det arbete vi gör, så att de på ett naturligt sätt får delta. Det kan till exempel handla om att baka bröd i en bagarstuga i Borgfors eller delta i en referensgrupp på Norrbottens museum när vi bygger den nya basutställningen Under samma himmel. Där har ungdomarnas röst varit jätteviktig för att höra vad de vill se, göra och uppleva. Jag vill påminna om att där vi har möjlighet att bjuda in barn och ungdomar för att höra hur de tänker; gör det!

Genom arkeologiska fynd lär vi oss ännu mer om våra förfäder och deras liv, och det ger oss perspektiv på nutiden och framtiden. Ett fantastiskt exempel på detta är de fynd som forskningsprojektet Järn i norr gjort i Vivungi, som visar att stål framställts via järn redan 500 år f Kr. Det ger oss ny kunskap som skriver om Norrbottens historia och därmed världshistorien och det händer här och just nu. Tänk att vi får vara en del av den nya kunskapen!
nsd.se/nyheter/nya-fynd-fran-norrbotten-forandrar-varldshistorien-nm4799044.aspx

Slagg Vivungi

Fynd av slagg vid järnframställningsplatsen i Vivungi.

Ett annat exempel är inköpet av den danska krönikan Gesta Danorum som Kungliga biblioteket (KB) gjorde för några dagar sedan. Krönikan trycktes första gången i Paris på 1500-talet, och finns redan på KB, men just detta exemplar innehåller handskrivna vittnesmål och marginalanteckningar över Stockholms blodbad år 1520. Kyrkomannen Olaus Magnus var själv ögonvittne till den fasansfulla händelsen. Hans eget vittnesmål gör den här boken helt unik och kastar nytt ljus över Sveriges historia. Priset för boken var 2,4 Mkr, men så finns det bara en.

Norrbottens museum jobbar med kulturarv hela tiden och därför vill vi nästa år bli ännu synligare för länets invånare. Vi har påbörjat en planering tillsammans med Maud Ån, projektledare för Norrbottens egen satsning på kulturarvsåret.

Har du idéer och tankar om vad du vill lyfta fram av Norrbottens kulturarv, eller hur kulturarvet möter framtiden, är du välkommen att mejla eller ringa mig eller någon av medarbetarna på Norrbottens museum.

Slutligen vill jag ta tillfället i akt och berätta att vi har en ny kulturplan för Region Norrbotten som gäller 2018 – 2021 där vi bland annat beskriver en mängd utvecklingsinsatser. norrbotten.se

Glad Påsk!

Bästa hälsningar
Margaretha Lindh
Länsmuseichef
margaretha.lindh@norrbotten.se
0920-2435 12

Tankar kring världsarven

Ibland kommer man på ämnen att skriva om vid de mest konstiga tillfällen. I måndags var det ”fältpremiär”. Problem med vattenledningarna i Gammelstad gjorde att en ledning behövde bytas och som vanligt var en av oss arkeologer på plats för att kolla att ingen arkeologisk information gick förlorad. Att idka arkeologi med en tjälkrok på grävmaskinen ser lite brutalt ut och ger inget utrymme för finlir men det går faktiskt ändå att se om det finns något av intresse i marken. Just i detta fall var det tomt på sådant. Kanske tur egentligen att vattenproblemet kunde åtgärdas utan antikvariska invändningar. Men när jag stod där och funderade kom jag att fundera lite på världsarv och vad de betyder.

FN organet UNESCO antog 1972 en konvention för skydd av världens natur- och kulturarv. Anledningen var att UNESCO såg att fler och fler av dessa miljöer hotades av förstöring. Sverige anslöt sig till konventionen 1985. I konventionen finns artiklar där de som undertecknat den förbinder sig att skydda och bevara lämningar och miljöer, men också att tillgängliggöra och informera om objekten, för sist men inte minst finns också en tanke om att öka människors förståelse och respekt för dessa. I dag finns 1007 världsarv varav 779 är kulturarv, 197 är naturarv och 31 är en kombination av bägge.

Norrbotten fick två världsarv antagna 1996. Laponia i Jokkmokk och Gällivare samt Gammelstad i Luleå. Laponia är ett kombinerat arv av natur och kultur medan Gammelstad är ett kulturarv. I motivationen lyfts i bägge fallen fram hur kultur har anpassat sig till natur och på så sätt skapat unika miljöer. För oss som bor här uppe är Gammelstad och Laponia kanske inte så speciellt. De har ju ”alltid” legat där och vi har sett dem ibland dagligen. Men som exempel på företeelser som är unika i välden är de speciella och värda vår respekt.

En bra dag på jobbet! Undertecknad på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto Ronny Smeds © Norrbottens museum.

En bra dag på jobbet! Undertecknad på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto Ronny Smeds © Norrbottens museum.

Vi hör och ser i dag via media hur världsarv förstörs och hotas. Utsläpp och exploateringar hotar att förstöra byggnader, ruiner och natur. Akropolis i Aten t.ex., håller på att vittra sönder av den dåliga luften och Stora barriärrevet utanför Australien hotas av miljöförstöring. De värsta exemplen på förstöring torde vara sprängningarna och plundringen av de antika lämningarna i mellanöstern som t.ex. Palmyra i Syrien. Alla dessa nyheter som oroat och berört oss, hur kan det vara på detta vis?

Men hur står det till här hemma?  Tja, lugnare helt klart. Men hot finns även här. Den kanadensiska snabbväxande tallen Contorta som planterats för att få snabbare tillväxt i skogen håller på att etablera sig nära Muddus (en del av Laponia). Den hotar på så sätt det ekosystem som är en del av grunden för Laponia. Gruvprospektering både i och i närheten av Laponia hotar arvets existens. Även Gammelstad hotas. Bland annat har modern snöröjning gjort att kyrkstugor börjat ruttna upp. Moderna förändringar av byggnader och grävande i fornlämningen utan tillstånd förandrar dessutom miljön i kyrkbyn till något annat än det som en gång skulle skyddas.

Gammelstads kyrkby i vinterskrud med kyrkans klocktorn till höger och kyrkans bogårdsmur i förgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Gammelstads kyrkstad i vinterskrud med kyrkans klocktorn till höger och kyrkans bogårdsmur i förgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Nu finns det tursamt nog många, både professionellt och ideellt, som jobbar med att värna världsarven. Men jag skulle vilja uppmana alla, myndigheter, organisationer och privatpersoner att fundera lite över våra världsarv nu när de firar 20 år. De inrättades för att kunna berätta för världen utanför och innanför länsgränsen om vår bit i det stora pusslet. Låt oss vara rädda om den biten.

/Vid datorn, Lars Backman

Unescos lista över världsarv hittar du via den här länken: World Heritage List (Lista Världsarv)

Gammelstads kyrkstad kan du läsa mer om här: Världsarvet Gammelstads kyrkstad

Laponia kan du läsa mer om här: Världsarvet Laponia