Åter till Gammelstad kyrkstad

Då har det äntligen blivit dags att återvända till Gammelstad kyrkstad här i bloggen! Anledningen till detta är att vi i slutet av september och i början av oktober 2019 utförde ytterligare en förundersökning i kyrkstaden. Denna gång var det fem områden som skulle undersökas. Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om osteologiska resultat från tidigare undersökningar i Gammelstad (https://kulturmiljonorrbotten.com/2019/09/06/osteologiskt-material-i-gammelstad/). Då jag är osteolog, är detta ett ämne som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Därför kommer även detta inlägg att fokusera på vad som gömmer sig bland det skelettmaterial som vi påträffade denna gång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ytan vi undersökte vid Framlänningsvägen (Område E). I bild syns undertecknad till höger och till vänster syns arkeolog Ida Lundberg. Foto: Mica Vesterlund @ Norrbottens museum.

Vi undersökte som sagt fem områden vid förundersökningen och osteologiskt material påträffades i två av dessa områden, dels i en yta vid Gamla Bodenvägen samt i en yta vid Framlänningsvägen. Ytan som vi undersökte vid Gamla Bodenvägen är placerad där det enligt 1817 års karta ska ha stått kyrkstugor. Vid detta område påträffade vi kulturlager, dessa var tyvärr skadade. Majoriteten av benen från detta område påträffades i en del av ytan som visade sig vara mer skadad och omrörd än den övriga delen av undersökningsytan. Benens ursprungliga läge är därmed oklar. Men benen kan ändå ge oss en hel del spännande information. Ytan vid Framlänningsvägen är placerad på en yta som enligt 1817 års karta, är utanför kyrkstugor – på en dåvarande vägbana. Här påträffade vi intakta kulturlager med fynd så som ben, kritpipsfragment och järnföremål.

Totalt påträffades 164 ben/fragment som sammanlagt vägde 337,29 gram. Av dessa 164 påträffades 88 fragment i ytan som undersöktes vid Gamla Bodenvägen och resterande – 76 fragment, påträffades i den yta som vi undersökte vid Framlänningsvägen. Det är alltså en jämn fördelning vad gäller antalet fragment i respektive område.

Tabell1

Tabell 1. Tabellen visar hur artfördelningen ser ut för det osteologiska materialet från båda ytorna.

De djur som kunde identifieras i materialet var nöt, får och get. De flesta utav fragmenten kunde enbart bedömas till däggdjur, detta beror på att många av benen var kraftigt eldpåverkade och därmed även kraftigt fragmenterade. När ben utsätts för eld och hetta spricker de. Detta resulterar i att det material som analyseras i vissa fall enbart består av väldigt små fragment där det då inte är möjligt att närmare artbestämma fragmenten.

Att särskilja får och get kan vara en riktig utmaning som osteolog. De är väldigt lika varandra morfologiskt och vi behöver ha vissa delar av benen där dessa skiljer sig från varandra för att säkert kunna artbestämma dem till get respektive får. Därför är bedömningen får/get vanligt förekommande inom arkeologin.

Tabellen nedan visar hur artfördelningen ser ut för respektive område där benen påträffades. Tabellen visar att en något större mängd ben har kunnat artbestämmas från område A (Gamla Bodenvägen). Detta beror främst på att majoriteten av benfragmenten som påträffades vid område E (Framlänningsvägen) var kraftigt eldpåverkade. Av de ben som påträffades vid Framlänningsvägen var enbart 9 ben obrända, resterande 67 fragment var eldpåverkade. Vid Gamla Bodenvägen var 29 ben obrända och 59 var eldpåverkade.

Tabell2

Tabell 2. Tabellen visar hur artfördelningen ser ut för respektive område/yta. Område A representerar ytan vid Gamla Bodenvägen och Område E representerar ytan vid Framlänningsvägen.

Jag har även tittat på MNI (minimum number of individuals – minsta antal individ) i materialet för respektive art. Denna bedömning är baserad på följande: för nöt har enbart en mindre mängd ben påträffats och ett underkäksfragment från höger sida har identifierats. För får är bedömningen baserad på två lårbensfragment. Bägge utgörs av den nedre delen av lårbenet och representerar den högra sidan varav ena är från ett adult (vuxet) får och den andra är från ett juvenilt (ungt) får. För get har två skulderblad identifierats där båda representerar den vänstra sidan. Detta ger oss alltså följande resultat: vi har minst en nöt, två får och två getter representerade i materialet.

Åldersbedömningen på djuren visar att det finns både fullvuxna och unga djur i materialet. Detta har dock enbart kunnat bedömas på ben från får och get och dessa ben påträffades vid ytan som undersöktes vid Gamla Bodenvägen.

Om ni är intresserade av hur de osteologiska analysmetoderna fungerar och hur en osteolog arbetar kommer jag att föreläsa om just detta på Norrbottens museum den 8 april kl 18.00. Vid detta tillfälle kommer även mina kollegor Hanna Larsson och Ida Lundberg att berätta om hur de arkeobotaniska analysmetoderna går till (http://norrbottensmuseum.se/utstaellningar-program/program/foerelaesning-analysmetoder-inom-arkeologi-hur-vet-vi-det-vi-vet.aspx).

Jag hoppas vi ses där!

Vid tangentbordet
Emma Boman
Arkeolog/osteolog

 

Europaåret för kulturarv

2018 är kulturarvsår i Europa och Norrbotten har utnämnt 2019 till ett regionalt kulturarvsår.
Europaåret för kulturarv

Det är ett mångfacetterat kulturarv vi har i Europa med gemensam historia och gemensamma värderingar. I hela Europa finns 453 registrerade världsarv varav 14 i Sverige och 3 av dem finns i Norrbotten. Gammelstads kyrkstad, Laponia samt Struves meridianbåge.

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

En bra dag på jobbet! Undertecknad på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto Ronny Smeds © Norrbottens museum.

En bra dag på jobbet! Arkeolog Lars Backman på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto: Ronny Smeds © Norrbottens museum.

 

Struves meridianbåge, Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Struves meridianbåge, Jupukka, Pajala kommun. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Kulturarvet är viktigt. Det tillhör oss alla och det utgör kittet i vår tillvaro och bildar en brygga när vi tillsammans formar vår gemensamma framtid. Under hela 2018 uppmärksammas kulturarvet stort med en hel del evenemang att ta del av i Sverige och i hela Europa och nästa år ännu fler i Norrbotten.

En särskild uppmärksamhet riktas till 7-9 september då de europeiska kulturarvsdagarna infaller, i år med temat Dela kulturarvet. Kulturarvsdagarna har uppmärksammats i Sverige i 30 år.

Var finns kulturarvet? Ja, det är inte bara i de stora världsarven, utan det finns runt omkring oss i vardagen hela tiden och är av både materiellt och immateriellt värde. Det syns i maten vi äter, böcker vi läser, i filmer vi tittar på, i föremål, i konst och musik, i högtider vi firar, i berättelser vi för vidare till våra barn, i miljön vi rör oss i och i mycket mycket mer.

bok margareta

Fokus för kulturarvsåret är barn och unga. Det är de som ska tillvarata, vårda och utveckla kulturarvet för framtiden. På vårt ansvar ligger att lämna denna ”stafettpinne” vidare på ett klokt sätt och i ett gott skick. Vi behöver hela tiden söka vägar att involvera barn och ungdomar i det arbete vi gör, så att de på ett naturligt sätt får delta. Det kan till exempel handla om att baka bröd i en bagarstuga i Borgfors eller delta i en referensgrupp på Norrbottens museum när vi bygger den nya basutställningen Under samma himmel. Där har ungdomarnas röst varit jätteviktig för att höra vad de vill se, göra och uppleva. Jag vill påminna om att där vi har möjlighet att bjuda in barn och ungdomar för att höra hur de tänker; gör det!

Genom arkeologiska fynd lär vi oss ännu mer om våra förfäder och deras liv, och det ger oss perspektiv på nutiden och framtiden. Ett fantastiskt exempel på detta är de fynd som forskningsprojektet Järn i norr gjort i Vivungi, som visar att stål framställts via järn redan 500 år f Kr. Det ger oss ny kunskap som skriver om Norrbottens historia och därmed världshistorien och det händer här och just nu. Tänk att vi får vara en del av den nya kunskapen!
nsd.se/nyheter/nya-fynd-fran-norrbotten-forandrar-varldshistorien-nm4799044.aspx

Slagg Vivungi

Fynd av slagg vid järnframställningsplatsen i Vivungi.

Ett annat exempel är inköpet av den danska krönikan Gesta Danorum som Kungliga biblioteket (KB) gjorde för några dagar sedan. Krönikan trycktes första gången i Paris på 1500-talet, och finns redan på KB, men just detta exemplar innehåller handskrivna vittnesmål och marginalanteckningar över Stockholms blodbad år 1520. Kyrkomannen Olaus Magnus var själv ögonvittne till den fasansfulla händelsen. Hans eget vittnesmål gör den här boken helt unik och kastar nytt ljus över Sveriges historia. Priset för boken var 2,4 Mkr, men så finns det bara en.

Norrbottens museum jobbar med kulturarv hela tiden och därför vill vi nästa år bli ännu synligare för länets invånare. Vi har påbörjat en planering tillsammans med Maud Ån, projektledare för Norrbottens egen satsning på kulturarvsåret.

Har du idéer och tankar om vad du vill lyfta fram av Norrbottens kulturarv, eller hur kulturarvet möter framtiden, är du välkommen att mejla eller ringa mig eller någon av medarbetarna på Norrbottens museum.

Slutligen vill jag ta tillfället i akt och berätta att vi har en ny kulturplan för Region Norrbotten som gäller 2018 – 2021 där vi bland annat beskriver en mängd utvecklingsinsatser. norrbotten.se

Glad Påsk!

Bästa hälsningar
Margaretha Lindh
Länsmuseichef
margaretha.lindh@norrbotten.se
0920-2435 12