Arkeologi i Haparandabanans spår. Del 3: keramik

torsdagen den 3:e mars 2011

Vid undersökningarna längs med Haparandabanan har vi hittat en relativt stor mängd keramik, totalt 1346 st keramikskärvor. Av dessa har endast 3 keramikskärvor hittats på lokal 7. Majoriteten, 857 st, av skärvorna har påträffats vid undersökningen av lokal 39 och resterande är från lokal 20.

Magringsmedel
Keramiken som hittats är magrad med olika typer av magringsmedel. Magring är något som tillsätts keramiken för att den ska bli hållbar och inte spricka vid bränningen. Keramiken från Haparandabanan är magrade med asbest, glimmer, hår eller oidentifierat organiskt material, ben eller chamotte (krossad bränd lera/keramik). Vissa skärvor innehåller endast ett sorts magringsmedel medan andra skärvor innehåller flera olika. Keramiken har framförallt hittats i olika anläggningar där den troligtvis slängts som avfall.

Dateringar
Norrbottens museum har låtit utföra ett flertal dateringar på både keramik och anläggningar där keramik har påträffats. Utifrån dessa dateringar är det tydligt att den glimmermagrade keramiken dyker upp kring 200 f.Kr. samtidigt som introduktionen av metallhantering sker. Glimmer som magringsmedel försvinner ut ur materialet under perioden 50 f.Kr.-250 e.Kr. Vid denna tid är det även tydligt att keramik med olika magringar inte slängs på samma ställe utan förekommer i enskilda anläggningar, till skillnad från perioden 500-200 f.Kr. Vid denna tid förekommer olika magringar i samma anläggning eller område. Keramiken försvinner helt ur fyndmaterialet under tiden 350-800 e.Kr.

Dekor
Keramiken längs med Norrbottenskusten uppvisar stor variation, både vad gäller magring, dekor och datering. Ett antal av keramikskärvorna från Haparandabanan är dekorerade. Från lokal 20 är det främst dekor i form av ristade linjer medan majoriteten av de dekorerade keramikskärvorna från lokal 39 är dekorerade med kamstämplar. Den dekorerade keramiken från lokal 20 är främst magrad med asbest till skillnad från de dekorerade keramikskärvorna från lokal 39 som främst är magrade med både asbest och hår.

Nästkommande blogginlägg kommer att beskriva stensmidet kontra metallhanteringen på boplatserna längs med Haparandabanan.

Vid tangentbordet denna torsdag:

Frida Palmbo

2 svar på ”Arkeologi i Haparandabanans spår. Del 3: keramik

  1. Pingback: Kulturentré i Gällivare och Kiruna | Arkeologi på Norrbottens Museum

  2. Pingback: 10 år som arkeolog på Norrbottens museum | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Lämna ett svar