Sommaren är här och telefonen går varm från kyrkstugeägare som vill ha rådgivning kring byggnadsvårdsfrågor. Med jämna mellanrum uppmärksammas den problematik som finns i världsarvet i media. Ruttnar världsarvet bort?

Grunder som tätats med cementbruk och saknar ventilation, höga marknivåer, syllar som sjunkit ner i marken, skorstenar som fått plåtlock, isolering med gullfiber i golv och väggar och dålig vattenavrinning från stugan är grogrund till rötskador, svamp och mögel. Den här problematiken finns och därför är det viktigt att ni kyrkstuguägare tänker på detta:

Mark, växtlighet och fornlämningar
§ ”Markbeläggningen skall utgöras av gräs”

Om man vill undvika skador på sin stuga är en bra start att titta till marken som omger den. Ett par enkla grundregler är att stugan ska stå helt fri från virke, växtlighet och annat och att jordnivån inte ska nå upp till det understa stockvarvet. Ta bort växtlighet, mossa, barr och gräs regelbundet så hejdas höjningen av marknivån. Vegetation intill husväggen ger också en fuktig miljö som ökar risken för rötskador, svamp och mögel.

Hela kyrkvallen är ett fornlämningsområde och marken har kulturlager ned till medeltid. Om man rör om och gräver i dessa lager förloras den kunskap om kyrkstadens uppkomst och utveckling som ligger förborgad i marken. Marken är svår att bedöma utan fackkunskap, kontakta därför alltid länsstyrelsens arkeologer innan du rör marken. Om en insats ska göras för att få bukt med marklutning är det bra att samordna insatsen med sina grannar.

Grund och ventilation
§ ”Torpargrund av natursten skall bevaras”

En timrad byggnad behöver i regel bara upplag under knutar och bärande bjälklag. Det är viktigt att timmerstommen inte har kontakt med marken. Grunderna får inte göras helt täta, en viss ventilation måste finnas. I äldre tid var grunderna öppna mellan knutstenarna. Undvik utfyllnad mellan knutstenar, den ökar risken för svamp- och mögelangrepp.

Att använda trä, cement, betong, tegel eller annat vattenabsorberande material istället för knutstenar är direkt olämpligt. Sådana bör snarast tas bort och ersättas med breda och flata naturstenar. Naturstensgrunder som tätats med cement och saknar ventilation kan tillsammans med dålig avrinning göra grunden till ett sorts ”badkar” som håller inne fukten. Fukten är i sin tur grogrund för rötskador, svamp och mögel. Vid behov kan lösa naturstenar fästas med kalkbruk, bruket ska vara svagt för att undvika skador om grunden för sig.

En olämpligt utförd sockel kan leda in vatten mot syllen istället för att lyfta upp och skydda den. Lågt placerade luftintag fungerar som vattenavrinning in under stugan. Det är viktigt att sockeln/grundstenarna sluttar utåt så att vattnet rinner av den. Om det är problem med vattenavrinning på grundstenar som inte är bärande kan man flytta in dem lite grann. Och om sockeln ändå är gjuten i betong kan man snedhugga den del som ligger utanför fasadlivet. Men fråga stadsbyggnadskontoret först! Tänk också på att brostenar ska ha en lutning så att regnvattnen inte rinner in mot stugan och syllen.

Virke och annat material under husen ska rensas bort för att förhindra svamp- och mögelangrepp.

Hängrännor och avrinning av ytvatten
Hängrännor förekom knappt på kyrkstugorna för 100 år sedan, och definitivt inte stuprör. Det vatten som långsamt droppade ner från bräd- eller vedtaken skadade inte fasaden på stugan. Idag ger plåttaken regnet en helt annan skjuts och med tanke på hur tätt stugorna står blir det viktigt att leda bort regnvattnet.

Titta på hur regnet faller ner från taken en riktigt regnig dag! Slår vattnet in mot fasaden eller kastar hängrännan ut vattnet mot grannens fasad? I så fall är det dags för åtgärder! Stuprör bör man undvika så lång som möjligt men kanske hjälper det att laga hängrännan, förlänga den eller sätta dit en vinklad vattenkastare? Fundera ut en lösning och kontakta sedan stadsbyggnadskontoret för bygglov.

Både hängrännor och stuprör ska ha samma färg som bakomliggande yta vilket i allmänhet innebär att de ska vara vita. Hängrännor i trä förekommer också och smälter in i miljön. Det är viktigt att vatten från stuprör leds ut från byggnaden men inte heller till grannens stuga.

När du lämnar stugan:

• Öppna samtliga innerdörrar och vindsluckor så att luften kan cirkulera fritt.
• Om man täcker över skorstenen bör man lämna en luftspalt mellan krönet och täckmaterialet samt lämna spjället öppet. För att förhindra insekter och småfåglar från att komma ner i murstocken lägger man först ett myggnät på själva krönet.
• Om möjligt, se till stugan några gånger under vintern och skotta bort snö som trycker upp mot fasaden.

Moderna material i gamla kyrkstugor
Kyrkstugorna byggdes för att under större delen av året stå ouppvärmda – ouppvärmda hus är fuktigare än hus som har en stadig värmekälla . Därför är det extra viktigt att konstruktionen kan luftas och andas. Gullfiberisolering, betong och cement, plåtinklädda grunder, fogskum, är material som inte släpper ut fukt ur konstruktionen. Fel val av färg har också betydelse för materialens livslängd.

Tack för att Du förvaltar ett världsarv!

/Jenny Dahlén Vestlund, byggnadsantikvarie.