”Vad gör en byggnadsantikvarie?” Tema rådgivningar

Som byggnadsantikvarie på ett museum möts du av omväxlande och varierade arbetsuppgifter. Var dag kan erbjuda nya utmaningar och spännande projekt. Veckans blogginlägg kommer handla om en vanlig typ av arbetsuppgift som en byggnadsantikvarie bland annat kan genomföra på ett museum, nämligen rådgivningar.

En rådgivning kan se ut på ett flertal sätt och beröra en mängd olika områden och funderingar, men syftar helt enkelt till att bidra med vägledning och stöd i byggnadsrelaterade frågor. Kanske har du en byggnad du ämnar restaurera och behöver tips på tillvägagångssätt eller möjligtvis undrar du över eventuella kulturhistoriska värden och vilka bidrag som går att söka för byggnadsvårdsrelaterade åtgärder? Funderingarna kan vara både stora och små och gälla en spridd blandning av byggnadstyper – bostadshus såväl som ekonomibyggnader. Frågeställningarna kan gälla allt från skador och åtgärder på byggnadsdelar – exempelvis panel, tak, grund, fönster, murstock och specifika byggnadsdetaljer – till områden som färgsättning, energieffektivisering, stilhistoria, restaureringsideologier och kulturhistoriska värden.  

Byggnadsantikvariska rådgivningar kan handla om allt möjligt, exempelvis färgsättning. Bilderna visar pigment från Norrbottens museum referensbibliotek för byggnadsvård. Foto: Kristin Lång.
© Norrbottens museum
Ett annat område som byggnadsantikvariska rådgivningar exempelvis kan handla om är tapeter. Bilden visar tapetprover från Norrbottens museum referensbibliotek för byggnadsvård. Foto: Kristin Lång.
© Norrbottens museum

Som regel börjar processen kring en byggnadsantikvarisk rådgivning med att någon hör av sig till museet med en fråga. Vanligtvis är det en privatperson som har funderingar om en byggnad i deras ägo och som tar kontakt med museet via telefon eller mail. Ofta kan frågan snabbt besvaras och rådgivningen utföras direkt över telefon eller genom ett enkelt mailsvar, medan det i andra fall kan krävas mer djupgående undersökningar eller vidare hänvisningar till specialister inom byggnadsrelaterade områden, exempelvis VVS.

Ibland är en efterfrågad rådgivning av sådan karaktär att ett platsbesök är nödvändigt. Att undersöka och se byggnaden på plats kan framför allt vara betydelsefullt i situationer då en bedömning är väsentlig för det svar eller de rekommendationer som följer. Norrbottens museum erbjuder i dagsläget, vid mån av tid och resurser, ett kostnadsfritt rådgivningstillfälle till personer i länet. Till följd av personalbrist och pandemiår har tyvärr inte platsbaserade rådgivningar kunnat genomföras i någon större utsträckning under den senaste tiden, utan till största del istället behövt sättas på paus. Ett par platsbaserade rådgivningar, utspridda till olika kommuner i länet, har dock hunnits med under hösten och vintern 2022.

För att ge några exempel avsåg en av de genomförda rådgivningarna ett härbre och en lekstuga tillhörande en gårdsmiljö i Luleå kommun. Ägaren var bland annat intresserad av att veta mer om de två byggnaderna, utifrån vad som kunde utläsas från stil och form, och få tips på hur man i samband med en framtida förvaltning kan tänka kring byggnaderna. Ett annat exempel på en rådgivning handlade om en norrbottensgård, uppförd under 1800-talets andra hälft. Byggnadens ägare hade förvärvat gården och var nu intresserade av förändringar i interiören. Önskan var att uppnå en mer sammanhållen och ålderdomlig stil, vilket de ansåg skulle harmonisera bättre med byggnadens karaktär i övrigt. Syftet med rådgivningen var att bidra med inspiration och tips kring tillvägagångssätt, samt att lyfta aspekter som kan vara bra att tänka på vid renoveringar av äldre byggnader.

Allmänt gällande vid rådgivningar är betydelsen av att i förväg veta vad man vill ha hjälp med under rådgivningstillfället – att ha en relativt färdigformulerad frågeställning och en tydlig uppfattning om sitt behov. Som tidigare nämnts kan nämligen många rådgivningar avhandlas genom ett telefonsamtal eller via mailkontakt. På så vis underlättas rådgivningen och det går snabbare att få vägledning och stöd. Även i samband med frågeställningar som förutsätter platsbesök är det viktigt att i förväg förmedla vad man önskar få ut av rådgivningen och vilka frågor som ska prioriteras. På så vis finns möjlighet till mindre förberedelser och inläsning, samt att chansen att kunna få svar på sina funderingar ökar när det finns en relativt klar bild av vad som efterfrågas av rådgivningen.

Som avslutning kan det nämnas att byggnadsantikvariska rådgivningar är en av många fördelar med yrket. Få saker är lika roligt som att få åka ut till spännande byggnader och möta människor runt om i länet. Det är en stimulerande och omväxlande uppgift som förgyller vardagen. Vi hoppas därför att det kommer finnas tid och möjlighet att genomföra fler rådgivningar under kommande år!

Vid skrivbordet,

Kristin Lång

Rådgivning vid kusten

En av de bästa sakerna med att jobba som bebyggelse-/byggnadsantikvarie på länsmuseer är att få åka ut på rådgivning i länet och träffa personer som brinner för sin bygd och är nyfikna eller har ett intresse för byggnadsvård. Tyvärr har inte mina snart 3 år på Norrbottens museum gett mig så mycket chans till detta då nästan all min tid ägnats åt Kirunadokumentationer, men nu när det lugnat ner sig avsevärt på den fronten så fanns ju chansen igen. Så när jag fick frågan här i förra veckan om åka norrut efter kusten upp till Båtskärsnäs (Baskeri) för att titta på en gammal Skeppshandel, så väntade jag inte länge med att tacka ja.

Som byggnadsantikvarie blir du aldrig färdiglärd och det är ett ständigt kunskapsjagande som oftast styrs av vilka uppdrag man får. När man som jag jobbat i olika delar av Sverige så blir det ännu mer tydligt hur mångfasetterat och otroligt rikt vårt byggda kulturarv är, att ingen del är en den andra lik och även om det är varandra likt så kan samma byggnadsdel kallas olika saker beroende på vart i landet du befinner dig.

Särskilt intressant blir det för mig när jag som idag möts av två byggnadstyper som jag inte mött tidigare och även två otroligt välbevarade byggnader med mycket originaldetaljer eller detaljer som visar på en byggnads långa historia. Det är så otroligt roligt att genom att se vad som finns i en byggnad eller hur den är byggd, försöka skapa sig en bild av vad som hände och skedde där och varför man valt de lösningar som man hade gjort.

Båtskärsnäs är en bygd präglad av att ligga vid kusten, men här har även funnits ett sågverk som också satt sitt avtryck på orten.

Magasin i Båtskärsnäs

Magasin i Båtskärsnäs. Notera det rundade taket. Foto: Jennie Björklund ©Norrbottens museum

Den första byggnaden jag fick besöka var ett magasin i två våningar från ca. 1930-talet som var byggt av timmermän som i vanliga fall byggde båtar. Det fanns en hel del speciella, men sannerligen intressanta lösningar i denna byggnad, men magasinet är otroligt välbyggt och förutom att den tidigare ägaren vid något tillfälle bytt ut originalfönstren är allt annat intakt och mycket gott skick.

Magasin Båtskärsnäs

Det stora öppna utrymmet i magasinet som bildas av de rundade takstolarna/takbalkarna. Foto: Jennie Björklund ©Norrbottens museum

IMG_1823

Närbild på de rundade takstolarna/takbalkarna som var tillverkade av timmermän som i vanliga fall byggde båtar. Foto: Jennie Björklund ©Norrbottens museum

Exempelvis var takstolarna/takbalkarna böjda på samma vis som man böjer virket till skrovet på båtar (om jag förstod det rätt, är ingen båtmänniska ännu) och detta gjorde att utrymmet blev väldigt öppet.

Det konsolliknande virket som var placerade i vissa hörn och mellan vissa av reglarna i väggkonstruktionen var tillverkade av rötterna på ett träd. Vi stod länge och diskuterade om detta hade någon funktion eller om det var en utsmyckning? Är det någon av er som läser som kanske vet varför man gjorde så här?

Originalfönstren

De gamla fönstren fanns kvar i byggnaden och är i gott skick. Foto: Jennie Björklund ©Norrbottens museum

Det bortplockade originalfönstren fanns kvar i byggnaden och nuvarande ägaren hade ett intresse av att så småningom renovera dem och återmontera dem på byggnaden.

Anledningen till att vi tittade på denna byggnad var för att den är q-skyddad i detaljplan, vilket bland annat innebär att fasadmaterialet inte får bytas ut mot annat material. Byggnaden har i dag en locklistpanel som är målad med linoljefärg och ska byggnaden målas igen bör den göras det med samma färgtyp. Och det intresset fanns även från ägaren. Linoljefärg är dyrare – vilket vi ofta får höra som ett motargument för att använda det, men då ska man också veta att färgen är mycket drygare än moderna färger OCH OM man har en byggnad som är utpekat kulturhistoriskt värdefull (exempelvis i detaljplan) så kan man söka bidrag hos länsstyrelsen får att få hjälp med kulturhistoriska överkostnaden för att måla en byggnad med linoljefärg istället för en billigare modernfärg.

Skeppshandeln i Båtskärsnäs

Skeppshandeln i Båtskärsnäs. Foto: Jennie Björklund ©Norrbottens museum

Reklam för Skeppshandeln

Skeppshandeln i Båtskärsnäs Foto: Jennie Björklund ©Norrbottens museum

Andra stoppet på dagen var att alltså den gamla Skeppshandeln i Baskeri/Båtskärsnäs.

Att kliva in i Skeppshandeln var som att kliva in i en tidskapsel. Äldsta delen av huset var från slutet av 1800-talet och var sedan tillbyggd i två omgångar. Spegeldörrar i olika utföranden, träfönster, linoleummattor ovanpå trägolv, en AGA-spis (den första jag sett i verkligheten) fanns i det välbevarade funkisköket, i huset fanns också flera kakelugnar i olika varianter och även ett par andra spissorter. Vissa rum var klädda med pärlspont i väggar och tak, i andra rum var taken pappspända och målade och väggarna tapetserade med tapeter i olika mönster. I det som varit butiken fanns butiksinredningen kvar med hyllor, kylskåp och även varor.

Kafferosteriet vid Skeppshandeln i Båtskärsnäs

Kafferosteriet med taket av plåt och den mycket gamla eldragningen i taket. Foto: Jennie Björklund

Butiken hade även haft ett eget kafferosteri och jag fick även komma in och titta på detta. Dock har denna del rasat ihop, men det var ändå otroligt intressant att få se utrymmet som hade plåttak och mycket gammal eldragning.

Skeppshandeln i Båtskärsnäs

Takpappen som lossnat i ett av rummen i Skeppshandeln där det läckt in från taket. Notera även missfärgningarna på väggen. Foto: Jennie Björklund

Tyvärr är taket mycket dåligt på Skeppshandeln och som ni ser på bilderna så har det läckt in så pass att takpappen i vissa rum släppt. I det här fallet måste ägarna fundera kring hur de vill göra med byggnaden. Om de bestämmer sig för att förvalta byggnaden och kanske öppna upp den för allmänheten på något vis, så har Länsstyrelsen sagt att de kan gå in med bidrag för att hjälpa till att rusta upp byggnaden. I det här fallet handlar det inte om någon stor renovering, utan om att laga taket och därefter restaurera de utrymmen invändigt som råkat ut för läckaget. För byggnaden har i mina ögon ett sådant stort kulturhistoriskt värde att det förtjänar att få vara kvar, men det krävs som sagt att det finns personer vill ta hand om den. Det är tyvärr ett av de största hoten mot många av de här miljöerna att de ligger områden där folk inte bor eller där inte ork eller intresse finns att sköta om dem.

Vid pennan idag sitter bebyggelseantikvarie Jennie Björklund som snart ska sätta sig på kvasten och flyga mot Blåkulla. Så passar på att önska alla våra läsare en Glad Påsk.