Detta krävs av en bra arkeolog (eller vilda fantasier om Den Perfekta Arkeologen).

Det här blir ett blogginlägg av det lättare och mera ironiska slaget, men ändå kanske med ett visst allvar. Det känns skönt att för ett kort tag bryta det arbetet som jag håller på med just nu, för att istället göra någonting lättsammare. Det är nämligen så att jag sitter och skriver på en artikel som förhoppningsvis ska bli klar för publicering någon gång under 2015.

Skrivandet är en del av yrket, och att få sätta sig ned och faktiskt göra analyser och genomgångar av befintligt material (sådant som jag själv varit med och grävt fram, men också sådant som andra grävt fram och skrivit om) är viktigt. Vi måste ta tillvara på det som vi gräver fram även i det avseendet: Att producera ny kunskap och dra nya slutsatser ur gammalt material.

Sista inlämningsdatum är den första september. Jag har alltså enligt min kalender litet drygt två veckor på mig att göra den klar. Jag tror att jag kommer att fixa det, men saker tenderar att ta längre tid än vad man tror ibland.

Objects in the calendar are closer than they appear.

Men, för en kort stund gör jag nu någonting annat. Jag sitter och funderar på vad som krävs av en människa för att bli arkeolog. Det är ju uppenbart att en arkeolog måste vara intresserad av ämnet i sig, i annat fall skulle man nog inte ens överväga detta som yrkesval.

Universitetsstudier i arkeologi är självklara, men också historia och etnologi är bra ämnen att studera. Vi har här på jobbet också diskuterat vilka övriga ämnen som skulle vara bra att ha läst. Kvartärgeologi är bra för att förstå landskapets utveckling från inlandsisen och framåt (speciellt för mig som håller på mycket med äldsta mesolitikum). Geologi är också ett bra ämne att läsa, för att förstå hur olika stensorter bildats, och vilka egenskaper de har när man bearbetar dem. Datakunskap är bra, speciellt sådan datakunskap som har att göra med redigeringsprogram för kartor och användandet av datastyrd mätutrustning som t.ex. handdator/GPS eller andra typer av mätstationer. Man måste ju i efterhand kunna visa var varje enskilt fynd har hittats på en karta. Att kunna fotografera är ett plus, och helst ska man också kunna fotografera bra så att alla fakta kommer med på bilden. Social kompetens är mycket viktig, man ska ju kunna interagera med sina arbetskamrater, men också med myndigheter, exploatörer, markägare och allmänhet. Det finns dock ingen universitetskurs i ämnet. Journalister är också en grupp människor som man måste kunna hantera. (Ett tips, om du är tidspressad och irriterad när du pratar med en journalist, tänk dig ändå för noga. Uppmana aldrig t.ex. journalisten att göra drastiska saker med sina gamla läroböcker – det tenderar att slås upp väldigt stort).

Om vi nu istället går in på praktiska fysiska egenheter som kan vara bra att ha som fältarkeolog. Långa ben, lätt kropp och god fysisk kondition är en stor fördel vid inventering och utredning. Man ska helst obehindrat kunna kliva över tätvuxen vegetation, stock och sten. Gärna får arkeologen också vara utrustad med stora fötter så att hon/han lätt håller sig flytande vid korsandet av myrar. Dessa uppräknade fysiska egenskaper är dock ett hinder när man deltar i utgrävningar. Då är det istället bättre att ha tillräckligt mycket muskler för att orka flytta på stenar och sand. Eftersom det mesta som man gräver finns på marknivå, (eller under), så är det till stor fördel med korta ben och långa armar. Mänsklig intelligens behövs dock: Schimpanser anställs inte på vårt museum, även om de råkar ha rätt kroppskonstitution för grävande arkeologi. Gemensamt för alla fältarkeologer är dock behovet av god syn (eller bra glasögon) och förmåga att läsa av nyansskillnader i markfärgningar eller i landskapets terräng. Hittills har jag ännu inte träffat på någon arkeolog som har alla de perfekta fysiska anlagen för fältarkeologi. Jag själv saknar många kroppsliga egenskaper. Det innebär att du i princip kan se ut hur som helst och ända platsa i gänget.

Slutligen är det viktigt med ett rörligt och öppet sinne. Detta är en vetenskap. Det innebär att det som var sant och riktigt för 10, 20 eller 30 år sedan, kanske inte längre är det. Ny kunskap gör att du måste vara beredd att överge det du trott på tidigare. Och kanske magasinera dina gamla läroböcker.

Nu måste jag avbryta och återgå till mina viktigare sysslor. Jag känner en närvaro här i rummet…

Redaktören för kommande bok har skickat denna bild till artikelförfattarna, till mig också. Jag känner mig träffad..

Redaktören för kommande bok har skickat denna bild till artikelförfattarna, till mig också. Jag känner mig träffad..

Vid bloggtangentbordet denna fredag: Olof Östlund

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s