Det är docent Ingela Bergman och professor Lars-Erik Edlund som inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien” har utfört en nyläsning och uttolkning av det historiska källmaterialet som berör birkarlaväsendet.
Bakgrunden till studien är att birkarlaväsendets ursprung, uppkomsten av deras framhävda position och själva betydelsen av termen ’birkarl’ fortfarande är omdiskuterad inom forskningen. Forskningen är däremot överens om att birkarlarna innehade ekonomisk och i viss mån juridisk överhet i relation till samerna men det råder fortfarande frågetecken kring beskrivningen av paradoxen i att dessa handelsmän skulle ha använt våld gentemot sina viktigaste kunder och leverantörer.
Studien genomfördes genom att läsa det tillgängliga källmaterialet på nytt ur det samiska perspektivet och ur den bofasta kustbefolkningens perspektiv. De i tidigare forskning förutsatta motsättningarna mellan samerna och birkarlarna granskades kritiskt i ljuset av de sociala och ekonomiska sammanhangen i inlands- och kustbosättningar under sen järnålder och tidig medeltid. Man vägde också in samiska släktrelationer och bröllopstraditioner, demografi och andra kända sociala strukturer från perioden.
Vad kom de fram till?
Studien visade att de enskilda birkarlarna var socialt, kulturellt och ekonomiskt djupt rotade i de bofasta kustsamhällena, de var fullt integrerade i vardagslivet och bedrev en mångfald av olika näringsfång, bl.a. jordbruk, fiske och jakt vid sidan av att de också var birkarlar.
De nya resultaten avvisar också bestämt den äldre teorin om att birkarlarna skulle härstamma från finska bosättare som etablerade sig som en elit bland kustbönderna. Författarna argumenterar övertygande om att birkarlaväsendet utvecklats lokalt, som ett inhemskt handelsnätverk. Man avfärdar alltså även teorin om det ska ha utvecklats i samband med en söderifrån kommande bosättning i området. Organisationen har alltså utvecklats i lokalsamhället, inte av någon utifrån kommande befolkning.
De nära och sammanflätade relationerna mellan birkarlar och samer visar tydligt att birkarlaväsendet går långt tillbaka i tiden, långt innan den svenska kolonisationen. Omfattande handelsnätverk etablerades redan under vikingatid, kanske till och med tidigare, något som det arkeologiska materialet indikerar.
Genom befolkningsstatistik och andra skriftliga källor argumenterar man för att vara birkarl snarare var att betrakta som en representant som mottog uppdraget i förtroende. Titeln som birkarl associerades enbart med handel och utbyte med samerna. Att vara birkarl var prestigefyllt men inte nödvändigtvis en titel som ärvdes, alla söner till birkarlar blev inte själv en birkarl, det viktiga var att uppfylla krav på erfarenhet och kompetens för att kunna uppbära titeln. När en birkarl drog sig tillbaka eller avled så rekryterades dennes ersättare från dem som var väl bekantade med logistik och förutsättningarna som krävdes för färdas i inlandet.
Bergman och Edlund understryker att den nära relationen som krävdes mellan en birkarl och hans samiska handelspartner var avgörande och att samerna hade ett inflytande över utnämningen av nya birkarlar. Resultaten av den nya studien och de nya perspektiven vid genomläsningen av källmaterialet visar att birkarlarnas och samernas relationer präglades av ömsesidighet och ett gemensamt beroende av varandra, inte det ensidiga maktutövandet över underordnade samer som präglat tidigare forskning.
Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Bok 4 – Kapitel 5 – Om varubyte utan penningar mellan birkarlar och samer. – Utgivningsår 1555.
Man konstaterar vidare att birkarlarna utgjorde en liten, mellan 40-70 individer, men viktig lokal maktfaktor över tid genom deras roll som företrädare för ett inhemskt, geografiskt utbrett, välutvecklat och lönsamt handelsnätverk som hade urgamla rötter i det lokala samhället. De utgjorde ett starkt motstånd och konkurrent till den svenska kronans ekonomiska och politiska ambitioner från 1300-tal och framåt.
Successivt fick de däremot ge med sig och kontrollen över handeln med samerna kom att gå över till den svenska kronan under 1600-tal. Några birkarlar övergick till att bli fogdar åt den svenska krona och kom därmed att utöva makt över befolkningen avseende skatteindrivning och verkställandet av de politiska och territoriella ambitionerna som kungamakten hade i området.
Därmed förändrades birkarlarnas roll från att ha varit entreprenörer och representanter för ett handelsnätverk till att bli företrädare för den svenska kungamakten, det var i denna roll som de försvann ur det historiska källmaterialet och i denna roll som de efterlämnade det dåliga rykte som den äldre forskningen valt att lyfta fram.
Hela artikeln finns att ladda ned här: http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/08003831.2016.1154676
Mer om forskningsprojektet i stort finns att läsa här: http://recallingthepast.se/
Denna fredag, Nils Harnesk.
Jag heter Arne Lahti och härstammar enligt bland andra Erik Kouksu från birkarlen Henrik Larsson som var den rikaste birkarlen under första hälften av femtonhundratalet. Han bodde på ön Oravaisensaari nära Torneälvens utlopp.
Nu är det så att jag har DNA-testat mig. När det gäller y-kromosonen som ärvs direkt från far till son är det så att på nivån 67 markörerr har jag träffar på 7 personer där flera också anger Henrik Larsson som sin ana. Alla har dock sin äldsta kända ana i Tornedalen. På nivån 12 markörer har jag nästan 3000 träffar så är det många från södra Sverige och Finland (som ju var Sverige på den tiden). De allra flesta träffarna är dock människor från de brittiska öarna och även ett fler tal från övriga Västeuropa.
Alla dessa är förstås inte mina förfäder men vi alla har en gemensam förfader som troligen bodde i Västeuropa.
Min hypotes har varit att birkarlsysslan har lockat handelsmän från Västeuropa de har sedan gift sig med lokala kvinnor från norra Sverige (och Finland).
Jag skulle gärna vilja komma i kontakt med forskarna.
Mvh
Arne Lahti
arnelahti@gmail.com
Hej Arne! Du får ta kontakt med Ingela Bergman på Silvermuseet i Arjeplog. Det är hon som författat artikeln och kan säkerligen bemöta dina frågeställningar. Tyvärr har jag inte hennes telefonnummer men om du ringer museet och frågar efter henne får du nog kontakt: 0961 145 00. Jag skriver också hennes e-post här: ingela.bergman@silvermuseet.se
Lycka till! Mvh, Nils Harnesk.
Ang. Arnes kommentar, så kan man kanske ej veta när dessa markörer kom in i en släkt, och efter istiden vandrade naturligtvis en del folk in i norden söderifrån av folk som redan kommit till norra Europa österifrån. Om det går att se hur gamla markörerna är så rätta mig gärna!
Lars-Olov Fredriksson.
Har hittat en artikel som säger att Birka karlarna härstammade eller var utsända från Novogord?
Hej! Kan du länka till den artikeln? Det finns inga historiska källor som bekräftar det du läst. Den artikel som vi hänvisar till från Silvermuseet visar snarare att det var lokala förmågor, bofasta bönder med rötter vid och omkring Bottenviken som blev birkarlar. Birkarlar var specifikt inriktade på handeln med samerna i området och som Silvermuseets forskning visar krävde detta lokal förankring i regionen, en kännedom om geografi, resvägar och framför allt sociala nätverk och kontakter som upparbetats under lång tid. Det kunde inte temporärt tillresande handelsmän ha uppnått. Mvh, Nils Harnesk.
Dock måste birkarlen Henrik Larsson som jag liksom många andra också är släkt med härstamma från Nieder-Sachsen Holland eller så med tanke på Y-kromosonen.
Jag har fått DNA-träffar därifrån.
Arne Lahti
Hej Arne! Tyvärr går det inte att förväxla DNA med etnicitet. Det går inte heller att fastställa med DNA hur långt tillbaka de anorna sträcker sig. Lika lite går det att precisera Y-kromosomen eller mitokondrie-dna till en så specifik och avgränsad region. Det här är dilemmat med moderna släktforskningsstudier där man använder sig av DNA. Ja, en del av ditt DNA kan säkert härröra från en population som under en period levt i ett annat geografiskt område, men det din DNA-undersökning visar är endast att det idag finns en population där den Y-kromosom som du har är överrepresenterad i relation till andra. Men det säger inget om förhistorisk population och dess sammansättning och geografiska spridning. Med det sagt, det är högst osannolikt, sett till forskningsläget, att din birkarlasläkting eller någon annan birkarl, skulle ha migrerat till nuvarande Norrbotten, etablerat sig i det lokala samhället, växlat etnisk identitet och dessutom fått förtroendet att bli birkarl. Att ett sånt skeende dessutom inte gett några spår i det historiska källmaterialet får anses som högst avvikande. Nej, birkarlarna är, av all samlad fakta och bevis, fast rotade i lokalsamhället. Och modernt DNA ska inte förväxlas med forntida populationer.
Jag menar förstås inte att han kom direkt från kontinenten till Tornedalen. En förfader till honom kanske kom till Sverige via handel (Hansan). De kanske etablerade sig i Stockholm för att senare bosätta sig på Oravaisensarri.
Handel med birkarlar var väl lönsamt.
Mvh
Arne Lahti
Några kommentarer till svaret om birkarlarnas härkomst. Jag är inte dum, jag förstår skillnaden mellan etnisk identitet och genetisk. Men DNA ljuger inte. De DNA-träffar jag fått på min y-kromosom delas mellan några som precis som jag härstammar från Henrik Larsson och några som härstammar från norra Tyskland och Nederländerna. Släkten Pralle till exempel har anor sedan i varje fall trettonhundratalet
Jag har också tagit del av många diskussioner angående tornedalingarnas härkomst. En del tycks ha kommit från sydvästra Finland andra Östra Finland. I boken ”Tornedalens historia, del 1” talas det om tyskar och tyska namn. Bland mina förfäder finns namn som Franki och Vinnik som verkar tyda på tysk påverkan. Birkarlen Lasse Pajanen kom ganska sent till Tornedalen men blev ändå birkarl.
Men jag vill inte ifrågasätta era resultat men bidra med några synpunkter.
MVH
Arne Lahti
Hej!
Det är en intressant teori! Jag har varit på samma linje men tagit ett steg till bakåt till ön Birka i Mälaren. Det är känt att Birka var en handelsplats, som kunde nås med båtar från olika håll genom bla nuvarande Stockholm, tills man började mäta tull eller skatt där! Stock – finsk Tukki och Holm fins saari blit Stockholm – eller Tukkisaari! För många år sedan hittade jag i en bok (har glömt namnet) en tecknad bild på Stockholm år 1040, vilket visade bara en klosterliknande byggnad och ett ”hinder” där en vakt stoppade båten. Båten liknade vikinga båt men var ändå lite annorlunda.
När sedan Stockholm expanderade verkar dess expansion och handeln i Birka varit ungefär samtidigt och Birkarlarna (om någon kallade dem för det då?) försvann – har man trott, men har dykt upp som fogder och allahanda ”överhet”, vilka fåt speciella fördelar bla i handelsman handel med samerna.
När Gustav Vasa sedan upptäckte att Birkarlarna tog in mycket skatt av samer och betalade väldigt lite för kronan, så avvecklade han dem till ca 1600 talets mitt. Orsak var att Birkarlarna var driftiga handelsmän och tog ordentligt med betalt, för allt de företog sig! Varifrån skulle dessa fått sin grundkapital, att börja driva handel samt förlänas av kronan? Hur kunde de bli så välbärgade? Inkomsterna måste varit höga och grunden var skapad under lång tid! Ut över detta har även jag hört och vill minnas att jag har läst någonstans om att Birkarl namnet skulle komma från Novgorod, vilket enligt min tes är möjligt, om deras förfäder träffats antingen i Birka eller Novgorod! Något att fundera på? Roligt med historia! MVH Mauri Eira
Hej!
Jag skulle vilja hänvisa dig till den artikel som detta blogginlägg baserar sig på. Den forskning som Silvermuseet har gjort kring detta indikerar i alla delar att birkarlarna har uppstått stegvis ur det lokala samhällets kontakter och handel med den samiska befolkningen. Det finns inga bevis, inte trovärdiga i varje fall, för att birkarlaväsendet skulle ha uppstått av tillresande handelsmän från varken Birka, Finland eller Novgorod. Det har funnits en befolkning i norra Sverige sedan minst 10 600 år tillbaka. Birkarlaväsendet har utvecklats över tid i det lokala samhället åtminstone sedan yngre järnålder. Tack för dina tankar men som sagt, det du beskriver har ingen grund i arkeologiskt eller historiskt källmaterial.
Hälsningar, Nils Harnesk.
Henrik Larsson Birkarl nämns här. Han var född på Oravaisensaari och hans föräldrar var Lauri Alatalo med hustrun Marta, bönder på Oravaisensaari. Jag har också fått DNA svar och då sades att jag var 17 % Engelsman/ Irländare och det innebär då att förfäder har kommit från västra Europa, England. Det kan vara väldigt gammalt tillbaka, kanske mer än 1000 år sedan eller mer.
Som sades tidigare: Den forskning som Silvermuseet har gjort kring detta indikerar i alla delar att birkarlarna har uppstått stegvis ur det lokala samhällets kontakter och handel med den samiska befolkningen. Jag tänker också så. Min släktforskning styrker detta. Jag är släkt med flera olika Birkarlar. Det finns inga bevis, inte trovärdiga i varje fall, för att birkarlaväsendet skulle ha uppstått av tillresande handelsmän från varken Birka, Finland eller Novgorod. Men, naturligtvis har det tillkommit en och annan som slagit sig ned i Torneå kanske från Sthlm och dit inflyttade sedan vidare upp till Torneå som var en central plats redan då städer saknades eller var ej stadsberättigade före 1621. Det har funnits en befolkning i norra Sverige sedan minst 10 600 år tillbaka, visst. Birkarlaväsendet har utvecklats över tid i det lokala samhället åtminstone sedan yngre järnålder. Det var ju nästan så att gränser saknades upp i norr och öst eller var ej utmärkta före 1400-talet och dessa Birkarlar som reste i lappmarkerna i väst och öst blev då sakkunniga då Kungarna skulle fatta beslut om gränsdragningar.