Under hösten 2021 berättade jag i två blogginlägg om de glaciärarkeologiska inventeringar som Norrbottens museum genomför tillsammans med Stockholms universitet, Västerbottens museum, Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Silvermuseet och Jamtli. Inventeringarna finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond och pågår fram till 2024. Vi har en begränsad period varje år, några veckor i slutet av augusti och början av september, som vi har chans att finna intressanta fynd som smält fram. Under denna tid har säsongens snö hunnit smälta bort och glaciärer och permanenta snöfläckar har smält som mest. Nysnön för kommande vinter har heller inte hunnit anlända.

Nu börjar det så smått närma sig årets inventeringar. YES!!! Som vi har längtat! I skrivande stund har det planerats för 10 dagar under v 34 och 35. Vi blir fyra arkeologer som åker upp, undertecknad, Åsa, Ida och Rasmus. Första veckan följer också museets fotograf Rúnar med för att dokumentera vårt arbete. Nu hoppas vi bara att vädret är lite mer snällt mot oss än förra året… så att vi kan få veta vad de utvalda inventeringsområdena har att bjuda oss i fyndväg! Vi kommer även detta år att fokusera på fjällområdena runt Låktatjåkka så om ni är till fjälls i slutet av augusti i dessa trakter och ser fyra-fem varselklädda personer som rör sig långsamt fram i landskapet och stundom stirrar ner i backen, kan det vara vi…

Fynd från inventeringarna 2021

Samtidigt som planeringen inför årets inventering är i full gång så börjar det ramla in dateringsresultat för fynden från förra årets inventering. Först och främst kanske ska nämnas att vi registrerade 30 fyndplatser och att det totalt samlades in 115 fynd från dessa platser. Fynden utgjordes av till största delen av ben och horn från ren, men vi lyckades också hitta andra material som en skidspets av trä och textilier.

Fynd med historisk och förhistorisk datering

Totalt har elva fynd daterats med hjälp av ¹⁴C-metoden. Åtta renben, två renhorn och en skidspets av trä. Av alla daterade fynd visade sig fem komma från historisk och förhistorisk tid. Resten var moderna. Av renbenen visade sig två komma från historisk tid (1488-1642, respektive 1451-1632 e. Kr.) och ett från bronsåldern (1201-937 f. Kr.).

 Ett av de daterade renhornen kom från vikingatid-medeltid (1042-1215 e. kr.)

Strax söder om bergstoppen Bajip Gohpácohkka, intill en smältande snöfläck, hittade vi ett bäckenben av ren som var riktigt gammalt. Detta daterades till 1201-937 f. Kr. och kommer således från bronsåldern.

Textilier påträffades längs en smältande snöfläck nordost om Låktatjåkkostugan. Framöver hoppas vi på att analyser av textilierna kommer att kunna säga vilka slags textilier det rör sig om och hur gamla de kan vara.

Märgkluvna ben var moderna

En liten besvikelse var dateringsresultaten av de märgkluvna benen. På två olika platser i anslutning till bergstoppen Bajip Gohpácohkka registrerades fynd av märgkluvna ben. Det visade sig att benen var från modern tid. Vi hade hoppats att denna typ av fynd, som ju mänskliga aktiviteter legat bakom, skulle visa på vilka vägar gamla renjägare tagit och rastat vid. Vi föreställer oss då att man som jägare tagit med sig märgben, klyvt benen på sin lunchrast, ätit upp märgen och kastat benen på rastplatsen.

Skidspetsen har vedartsbestämts till björk och daterats med ¹⁴C-metoden till 1694-1917 e. Kr. Den verkar alltså samtida med den skidspets som Markus Fjellström och Kerstin Lidén hittade intill Låktatjåkkaglaciären 2018 (Fjellström et al 2021). Denna skidspetsen härstammade också från björk. Det är sedan gammalt känt att just skidspetsar kunde brytas av, speciellt om terrängen var snöfattig och stenig så för att vara en välutrustad skidåkare i fjällen borde man packa med sig en skidspets eller två. i Vi får bara hoppas att ägaren till skidan hade med sig en extraspets i ryggsäcken/pulkan och snabbt kunde laga skidan för fortsatt färd.

Utmaningar

När man samlar in fynd som arkeolog vill man gärna att fynden ska ha en ursprunglig kontext. Man vill att de ska ligga på ursprunglig plats och att marken runt omkring ska vara orörd i senare tid. Detta gör det enklare för oss att tolka hur och när fynden hamnat i marken. Vid de glaciärarkeologiska inventeringarna märker man att det porlar och smälter i stort sett överallt där man går över vidderna. Med smältvattnet transporteras fynden bort från ursprunglig kontext och gamla ben kan till slut hamna på samma plats som en kvarglömd plastpåse från fjolårets skoterturister. Nytt blandas med gammalt och de gamla fynden förlorar sin ursprungliga kontext. Därmed är det omöjligt att avgöra hur gammalt ett fynd som ben eller horn är med tanke vilka andra fynd de hittas tillsammans med.

Det kan också vara svårt att avgöra hur gamla fynden av textilier, ben, horn eller annat organiskt material är genom att bara titta på dem. Många gånger kan ett ben eller horn som är väldigt gammalt se färskt ut eftersom det legat inkapslat i snö och is under en lång tid och nyss smält fram.

Detta gör att det vid inventeringarna är omöjligt för oss att kassera moderna ben och horn genom att se på hur de ser ut och vilka andra fynd de ligger tillsammans med. Endast analyser av materialen kan visa åldern så vi får tålmodigt vänta med våra glädjerop!

Resultat

Av alla 115 fynden som påträffades under 2021 års inventeringar kunde egentligen bara ett fynd, möjligen två räknas som arkeologiska. Skidspetsen och textilfyndet. Skidan har vi ju fått dateringen på medan analysen av textilierna återstår. Benen och hornet från förhistorisk och historisk tid visade inga slaktspår eller andra spår orsakade av människor. Det handlar därför mest troligt om renar som dödats av rovdjur eller självdött. Dessa fynd betecknas därför som zoologiska fynd och inte arkeologiska. Möjligheten finns givetvis att de kommer från djur som skjutits och styckats av människor men att just de benen vi hittat av individerna inte fått några spår av jakt, slakt eller styckning.

Benen och hornen har också analyserats på stabila kol- och kväveisotoper. Genom dessa analyser kan man se skillnader mellan olika renars födointag. Och man ser tydligt att de moderna renarnas föda skiljer sig från de historiska och förhistoriska renarna. Vad detta beror på är svårt att säga. Kanske kan det bero på skillnader i vart renen kommer ifrån, vilken kost den fått genom livet och om de stödutfodrats. Däremot kan man med dessa analyser inte avgöra om det är frågan om vildrenar eller tamrenar.

Uppmaning till alla fjällvandrare

Jag tänkte att jag i samband med detta blogginlägg skulle uppmana alla fjällvandrare att kontakta oss om man på sin fjälltur hittar intressanta fynd. Ta i så fall gärna koordinater på fyndplatsen, gärna en bild på föremålet och området det påträffades i. Maila mig gärna på jannica.grimbe@norrbotten.se eller ring mig på 072-208 10 84.

Med hopp om fina höstdagar på fjället!
Jannica Grimbe, arkeolog

Referenser och mer att läsa:

Fjellström Markus, Lidén Kerstin, Isaksson Sven (2021). Ett ovanligt skidfynd från Låktatjåhkkå- /Loktačohkka-glaciären, Sápmi – Skidbruk, vallning, 14C-datering och lipidanalyser https://www.researchgate.net/publication/352179241_Ett_ovanligt_skidfynd_fran_Laktatjahkka-_Loktacohkka-glaciaren_Sapmi_-_Skidbruk_vallning_14C-datering_och_lipidanalyser?enrichId=rgreq-96283e5cfc145be5dd9c03093f36b0a4-XXX&enrichSource=Y292ZXJQYWdlOzM1MjE3OTI0MTtBUzoxMTM4OTQyODg3OTAzMjMyQDE2NDg1NTY1NTM2MTY%3D&el=1_x_3&_esc=publicationCoverPdf

Grimbe, Jannica (2021). Glaciärarkeologi i Norrbotten | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

Grimbe, Jannica (2021). Glaciärarkeologi i Norrbotten – om fältarbetet 2021 | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)