Nordarkeologi återbesöks

Det är inte bara i jorden man kan göra arkeologiska upptäckter, ny kunskap kan också komma från de fynd vi redan grävt upp. Vi ligger just nu i startgroparna att börja ordna upp och studera ett stort fyndmaterial som finns hos oss från ett forskningsprojekt vid namnet Nordarkeologi.

Vid 1960-talets slut hade flera arkeologiska inventeringsarbeten och undersökningar gjorts i samband med utbyggnaden av vattenkraften, men mycket material var obearbetat och man behövde tidsbestämma boplatserna och deras fyndmaterial. Det var en anledning till uppstarten av de i stort sett samtidiga projekten Norrlands tidiga bebyggelse (NTB) och Nordarkeologi. Båda projekten var tvärvetenskapliga samarbeten där bland annat pollenanalyser användes för att ge kunskap om miljö och människors resursutnyttjande.

Nordarkeologi drevs av den arkeologiska institutionen vid Uppsala universitet, med Hans Christiansson som projektledare. Samarbetspartners var Skellefteå museum, Norrbottens museum och den kvartärgeologiska institutionen i Uppsala. Anslagen till projektet kom att förvaltas av Umeå universitet. Projektet utgick från den 1962 påbörjade undersökningen av en förhistorisk boplats i Bjurselet, Västerbotten. Nordarkeologi utvidgade därefter sina undersökningar och inventeringar till fler områden i Västerbotten och Norrbotten.

I Norrbotten genomförde Nordarkeologi framför allt inventeringar inom Arvidsjaurs kommun men även inom Piteå, Arjeplog och Älvsby kommuner. Fyndmaterialet som finns på Norrbottens museum kommer från dessa arbeten. Delar av materialet har tagits med i avhandlingsarbeten, men andra delar har aldrig undersökts vidare. Det är viktigt att ordna upp fynden så att de förvaras som det ska och är lättare att leta fram. Samtidigt är det lika viktigt att ha frågor i förväg att ställa till föremålen och dess fyndplatser, lika väl som nya frågor kan uppstå när man börjar gå igenom det.  Här måste man nysta i litteratur och inte minst i det stora dokumentationsmaterial som vi har från projektet.

Herbert Wigenstam avbildad vid undersökning av en fångstgrop i Skuttejaure, Arvidsjaurs kommun.

Herbert Wigenstam avbildad vid undersökning av en fångstgrop i Skuttejaure, Arvidsjaurs kommun.

Platsledare för Arvidsjaursinventeringarna var Herbert Wigenstam. Han hade själv iakttagit hur härdar och skärvsten kommit fram från under vattenytan varje år nära hans boställe i Nyåker, vid den då vattenreglerade Storavan.

bild nr.605bild nr.412

Många föremål från Nordarkeologis fältarbeten blev nogsamt och vackert avtecknade av Sixten Wigenstam.

Med tanke på de uppseendeväckande spår efter järnframställning och järnbearbetning som Norrbottens museum påträffade vid de arkeologiska undersökningarna inför byggandet av Haparandabanan blir det mycket intressant att gå igenom Nordarkeologis fyndmaterial, som innehåller fynd från metallbearbetning. Papperskartongerna från Nordarkeologi innehåller nog inte någon guldskatt, men kanske guldkorn i form av intressanta slagger och keramikskärvor.

Gjutform för bronsyxa påträffad inom Nordarkeologiprojektet, vid Sandudden, Arjeplogs kommun.

Gjutform för bronsyxa påträffad inom Nordarkeologiprojektet, vid Sandudden, Arjeplogs kommun. Fotograf: Staffan Nygren, Norrbottens museum.

Vid tangentbordet, premiärbloggare Sara Hagström Yamamoto

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s