Inventering av markberedda skogsområden

Många fornlämningar skadas av skogsbruket genom bland annat körspår och markberedning. Ofta skadas de fornlämningar som inte är synliga för blotta ögat mer än t.ex. fångstgropar som vi kan se ovanför markytan. Boplatslämningar från förhistorisk tid ligger i regel direkt under torven på platt mark och syns därför inte när det finns vegetation på marken. Dessutom så har vi en mycket liten marktillväxt i Norrbotten, vilket gör att fynd från äldsta stenålder i princip ligger direkt under mossan. Därför skadas den här typen av fornlämning mycket lätt i samband med markberedning.

Trots att fornlämningarna är kända så skadas de av skogsbruket, men tack vare att de är kända finns det ändå förutsättningar för att de ska kunna bevaras och inte skadas. En förutsättning för att kunna bevara en fornlämning är trots allt att den är känd – även om ej kända fornlämningar har lika starkt lagskydd. I Norrbotten finns det stora områden som inte har genomgåtts av modern fornminnesinventering och som dessutom ligger i produktiv skogsmark. För mer information, läs gärna Åsas blogginlägg om Fornminnesinventering i Norrbotten.

Med utgångspunkt i att få en indikation på hur många fornlämningar som skadas inom skogsområden som inte har fornminnesinventerats i modern tid har Norrbottens museum sökt och fått beviljat kulturmiljövårdsanslag från Länsstyrelsen, för att under en veckas tid inventera markberedda områden där det sannolikt kan finnas fornlämningar. Sista veckan i augusti i år var därför undertecknad tillsammans med arkeolog Lars Backman ute och letade fornlämningar på markberedda hyggen i trakterna kring Arjeplog och Moskosel.

Vid vår inventering hittade vi totalt 9 nya lämningar: fem härdar, två husgrunder, ett område med tre husgrunder/kojrester och ett utedass samt en fyndplats med skärvsten, som antagligen utgörs av en skadad härd.

Tre av härdarna var skadade av markberedning medan övriga två hade klarat sig unden tack vare en sparad kantzon av skog ner mot sjö. En kantzon är ett område som undantas från avverkning, i regel mot sjöar och myrar. Här kan vi konstatera vikten av att faktiskt spara kantzoner mot myrar och sjöar, då det ofta är i dessa områden som fornlämningar ligger.

2017_63_03_Härd_skadad

Härd skadad av markberedning. Foto: Frida Palmbo. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:03.

2017_63_29_Härd

Härd påträffad i kantzon (område undantaget från avverkning) ner mot sjö. Sonden står mitt i härden. Foto: Frida Palmbo. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:29.

En av husgrunderna som hittades ligger invid Naurasjöarna sydväst om Hornavan utanför Arjeplog. Det är en trolig skogshuggarkoja indelad i tre rum med bland annat bostadsdel och stall. Invid sjökanten ligger också rester efter en klinkbyggd båt.

2017_63_10_Skogshuggarkoja

Skogshuggarkoja. Foto: Lars Backman, Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:10.

2017_63_15_Båt

Rester efter en klinkbyggd båt invid skogshuggarkoja. Foto: Lars Backman. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:15.

Den andra kojresten samt området med husgrunder ligger strax norr om Stenselet, som är en del av Tjartsebäcken öster om Moskosel. Kojan är sannolikt en flottarkoja, då en tydlig stenröjd väg går ner till bäcken – sannolikt gjord för att föra ner timret till bäcken. Platsen för kojan finns också med på en ekonomisk karta från 1971 och benämns då som Stenselskojan.

2017_63_31_Flottarkoja

Flottarkoja med stenröjd väg ner mot Tjartsebäcken/Stenselet i bakgrunden. Foto: Frida Palmbo. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:31.

2017_63_33_Flottarkoja

Bågsågen hänger fortfarande kvar på en av flottarkojans ytterväggar. Foto: Frida Palmbo. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:33.

Omkring 150 väster om kojan finns området med husgrunder och ett dass. Enligt uppgifter från ortsbefolkningen har det stått en s.k. Brännbergskoja på platsen. Namnet kommer från att kojan/baracken tillverkades i Brännberg. Ett stall ska också ha stått på platsen. Här bodde man bland annat vid mitten av 1950-talet i samband med skogsarbete. Kojorna har monterats ned, medan dasset har lämnats kvar.

2017_63_39_Område_husgrunder

Arkeolog Frida Palmbo i område med husgrunder och ett utredass. Foto: Lars Backman. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:39.

2017_63_35_Klotter_dass

Klotter inne på dassväggen. Foto: Lars Backman. Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2017:63:35.

Resultatet av inventeringen visar att det finns bra möjligheter att hitta nya lämningar i markberedda skogsområden, framförallt i områden intill sjöar, myrar och vattendrag. Norrbottens museum kommer att söka medel från kulturmiljövårdsanslaget för fortsatt inventering nästa år. Förhoppningsvis kan medel fås även nästa år, och då kan vi förhoppningsvis hitta områden på andra ställen inom Norrbotten och på så vis få en topografisk och geografisk spridning. Förhoppningen är också att vi i slutändan kan visa på att det finns ett stort behov av fortsatt fornminnesinventering i Norrbotten!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Konst i vårdmiljö

Det här inlägget på Kulturmiljöbloggen handlar om konst i Norrbottens läns landsting, den konst som är placerad på sjukhus, hälsocentraler, tandvårdskliniker och i landstingets administrativa lokaler. Det finns tusentals konstverk placerade i landstingets olika verksamheter i länet. Bildexemplen nedan ger förhoppningsvis en liten inblick i hur det kan se ut på plats. En längre text i detta ämne kommer att publiceras i Norrbottens museums kommande årsbok i slutet av detta år.

Konst i vårdmiljö är ett spännande ämne som innehåller alltifrån lokalernas utformning i stort till placering av enskilda konstverk i olika sammanhang. Spännande är också hur upplevelsen av ett konstverk kan skilja sig betydligt från en person till en annan. I landstingets vårdmiljöer befinner sig människor i alla åldrar och av många olika anledningar. Här upplevs glädje och sorg, här ges oroande eller lugnande besked. Vissa får avancerad vård under en längre tid, andra gör korta besök på någon timma. Konsten finns här som ett komplement; något som kan upplevas i en stund av paus. Konsten är också en del i personalens arbetsmiljö. I personal- och sammanträdesrum eller i kontor skapar den möjligheter till nya och spontana samtal, eller till en stunds eget betraktande.

Idag arbetar en heltidsanställd (undertecknad) med landstingets konst. Tjänsten är placerad på Norrbottens museum och omfattar inköp, placering, registrering, inventering, underhåll samt visningsverksamhet. Arbetet med konstregistret förstärks med insatser från Norrbottens museums registreringsavdelning. En halvtidstjänst för in- och omramningar och andra tekniska arbeten har också tillkommit senaste året.  

Anknytning till platsen
Det finns givetvis många sätt att tänka och göra när konst skall placeras i landstingets vårdmiljöer. Ett sätt kan vara att konsten har en anknytning till platsen där den placeras, och då öppnar upp för samtal och igenkänning. Det kan vara att motivet är från trakten, eller att det är avbildningar av människor eller aktiviteter som besökare och personal känner till. Konstnären bakom verket kanske har bott eller bor i bygden.

I Karesuando folktandvårds väntrum hänger verket Mötet. Ett screentryck, gjort 2011, på aluminium av Tomas Colbengtson, fritt baserat på en pressbild från 1931. Den visar tvångsförflyttade samiska familjer från Karesuandoområdet som möter västerbottenssamer. Att namnen är kända på de avbildade personerna förstärker kopplingen till trakten ytterligare. Samtalsämnena blir därmed unika för just den här platsen.

”Mötet” av Tomas Colbengtson i väntrummet till tandvården i Karesuando. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

”Mötet” av Tomas Colbengtson i väntrummet till tandvården i Karesuando. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

På Hertsö hälsocentral i Luleå hänger ett stort verk av Dennis Eriksson. Dennis, född 1973, är uppvuxen på Hertsön och bildens motiv bygger på hans barn- och ungdomsår där. En bild, gjord 2012, som rymmer minnen och upplevelser, nostalgi blandad med humor.

Dennis Erikssons bild i ett väntrum i Hertsö hälsocentral. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Dennis Erikssons bild i ett väntrum i Hertsö hälsocentral. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Koppling till verksamheten
Konsten kan också ha en funktion som hjälpmedel och redskap i en landstingsverksamhet. Tanja K Jensens papperscollage Orangutangs, gjort 2011, är ett frodigt myller av växter och djur i en komposition som är mer eller mindre tredimensionell. Personal vid Syncentralen på Stadsvikens hälsocentral i Luleå föreslog att bilden skulle placeras hos dem i ett mottagningsrum: Den lockar verkligen till att ”titta mera”. Vi tänker att bilden skulle kunna locka våra barn med synskada att titta på den och fantisera. Lite synstimulering så att säga. Ett fint exempel på hur ett konstverk konkret kan fungera som hjälpmedel i vården.

Collaget ”Orangutangs” av Tanja K Jensen. Undersökningsrum på Syncentralen, Stadsvikens hälsocentral i Luleå. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Collaget ”Orangutangs” av Tanja K Jensen. Undersökningsrum på Syncentralen, Stadsvikens hälsocentral i Luleå. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

8 tabletter som formade mig från 2012 av Peter Sundström består av fyra ihopsatta bilder som visar Peter tillsammans med sin mamma, pappa och bror under uppväxtåren. På alla bilderna är det utskurna cirklar som bildar hål där Peters armar sitter. Bitarna som blev över efter de åtta utskurna hålen är placerade vid sidan om bilden på väggen. Det var precis åtta neurosedyntabletter som gjorde att Peter föddes med korta armar och tre fingrar på varje hand. Verket är placerat i läkarutbildningens lokaler på Sunderby sjukhus. Ett redskap som ger lärare och studenter ett berörande och starkt underlag för diskussion.

Peter Sundströms verk ”8 tabletter som formade mig” placerad i läkarutbildningens lokaler på Sunderby sjukhus. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Peter Sundströms verk ”8 tabletter som formade mig” placerad i läkarutbildningens lokaler på Sunderby sjukhus. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Berättelser på väggen
Ett sätt att skapa intresse och möjlighet att stanna upp ett slag kan vara att placera bilder i serie, och med det frambringa en berättelse på väggen. Landstinget har köpt in några av Eva Stina Sandlings originalillustrationer till barnboken Kälda och Älgen som gavs ut 2013. Tillsammans med Regine Nordströms text hänger de nu på Gällivare sjukhus barnavdelning och bildar en berättelse. Bilderna är placerade lite extra lågt så att barnen skall nå upp att titta på dem.

En annan berättelse på vägg, också med stark anknytning till platsen, är bilderna från 1945 av Lennart Nilsson på barnmorskan Siri Sundström (1892-1976). Sundström verkade som barnmorska i Arjeplog i 45 år och beräknas ha förlöst över 3000 barn. Landstinget har köpt åtta av bilderna som visar Siri skida fram i väglöst land till familjen Öhlund för att hjälpa till vid en förlossning. Bilderna är ett händelseförlopp där Siri bland annat hämtar vatten i brunnen, desinficerar verktyg, förbereder själva förlossningen, låter fadern vänta utanför dörren, väger barnet och slutligen en underbart fin bild av hela den utökade familjen samlad.

Barnmorskan Kerstin Juntti-Lestander föreslog att Lennart Nilssons bilder om Siri Sundström skulle hamna på Arjeplogs hälsocentral. Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum

Barnmorskan Kerstin Juntti-Lestander föreslog att Lennart Nilssons bilder om Siri Sundström skulle hamna på Arjeplogs hälsocentral. Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum

Hotell Vistet
Många landsting, regioner och kommuner i Sverige praktiserar något som kallas ”enprocent-regeln”. Det innebär att en procent av budgeten i ett byggprojekt avsätts till inköp av konst. Norrbottens läns landsting tog beslut 2013 att arbeta efter denna regel. Hösten 2014 invigdes det nya patienthotellet Vistet som ligger i anslutning till Sunderby sjukhus. Vistet nyttjas av patienter från sjukhusets alla verksamheter, anhöriga, personliga assistenter samt andra gäster i mån av lediga rum.

En procent av hotellets byggkostnad har gått till inköp av lös konst. Det har inneburit att det finns konst i entrén, i korridorerna på alla fyra plan, i de tre samlingsrummen och i de 70 hotellrummen. En konstnär i varje rum. Konsten är ett brett urval av nu verksamma konstnärer i Norrbotten. Arbetet med detta projekt är i slutfasen och beräknas bli klart efter sommaren.

Entrén på Hotell Vistet. Ovanför soffan Kolteckningen ”Rosen” (2014) av Agneta Andersson och i glasgången en målning från 2015 av Ulrika Tapio Blind. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Entrén på Hotell Vistet. Ovanför soffan Kolteckningen ”Rosen” (2014) av Agneta Andersson och i glasgången målningen  ”Lávvu/Kåtan 2” (2015) av Ulrika Tapio Blind. Foto: Henrik Ygge © Norrbottens museum

Vid tangentbordet denna vecka, Henrik Ygge