Norrbottens museum har under flera år haft ett samarbete med Älvsby folkhögskola. Dels en del kortkurser, dels byggnadsvårdsläger där det första av tre läger gick av stapeln under augusti 2025. Det andra lägret inföll veckan efter midsommar i år och sista lägret genomförs under sommaren 2027. Under de två första tillfällena har vi fokuserat på fönsterrenovering, underhåll av träfasader, slamfärgskokning och timring.
Lägret är en del av ett unikt treårigt EU-projekt med norrbottnisk byggnadskultur i fokus. Projektet drivs av Älvsby folkhögskola med syfte att öka kunskapen om norrbottnisk byggnadskultur. Genom kunskap ökar också intresset om att värna den norrbottniska särprägeln på byggnader vid renoveringsinsatser. Målet med projektet att sprida kunskap genom byggnadsvårdsläger, kortare kurser samt föreläsningar om hur man renoverar hållbart och samtidigt värna den norrbottniska särprägeln.
Under byggnadsvårdslägret under 2025 låg fokus på fönsterrenovering och underhåll av träfasad.
Byggnadsvårdsläger 2025
Under det första byggnadsvårdslägret låg fokus på fönsterrenovering och fasadrenovering av Krankengården – en norrbottensgård på folkhögskolans område som till vardags utgör en del av skolans utbildningslokaler. Det blev en hel skrapande på både fönster och fasad, kittning och målning av fönster samt kokning av slamfärg. Deltagarna fick testa koka både röd, gul och grön slamfärg.
Deltagarna fick lära sig hur underhållet på en träfasad kan gå till. Här är fyra av deltagarna i full färd med att skrapa bort gammal akrylatfärg innan fasaden målas med egenkokad slamfärg. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.Byggnadsantikvarie Kristin Lång från Norrbottens museum (th i bild) visar hur stiftning går till. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.
Här nedan följer några bilder under slamfärgskokningen. De första tre bilderna är från kokningen av den röda färgen, de två andra bilderna är från den gröna kokningen.
Daitakojan i Storforsen
Vi tog även med oss deltagarna till Storforsen för att kika lite extra på de gamla byggnader som tillhör skogs- och flottningsmuseet. Vi besökte även den s.k Daitakojan som under senare år restaurerats, även det i samarbete mellan folkhögskolan och museet. Projektet blev en kurs på tre tillfällen för timmerintresserade byggnadsvårdare där de duktiga timmermännen Niklas Hedman och Viktor Svartling var kursens handledare.
Daitakojan efter restaureringen. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.
Byggnadsvårdsläger 2026
Under årets veckolånga byggnadsvårdsläger låg fokus på fönsterrenovering och timring. De två första dagarna ägnades åt fönsterrenovering, då främst av större fönster placerade på en annan del av skolans lokaler. Det var även under denna dels som vi var handledare. När onsdagen kom var det timmermannen Ingemar Sjölunds tur att med säker hand guida deltagarna runt i timrets underbara värld.
Skrapning av fönster. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2026.
Nästa år är det tredje och sista lägret. Då kommer fokus ligga på snickerier och verandor. Det ser vi verkligen fram emot! Är du sugen på att vara med under det sista lägret så håll utkik på Älvsby folkhögskolan hemsida under våren.
Vid skrivbordet denna vecka; Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie
Nu på måndag, den 30 maj, firar vi fönsterrenoveringens dag. För en byggnadsvårdare nästan en högtid. Det är Sveriges Länsmuseer, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet som står bakom initiativet. Syftet är att sprida kunskap om de miljömässiga, ekonomiska, estetiska och hållbara fördelarna med att vårda sina fönster. Runt om i landet arrangeras fönsterrenoveringskurser av olika slag. Norrbottens museum samarbetar med Älvsbyn folkhögskola som kommer att hålla en fönsterrenoveringskurs nu i helgen. Intresset var stort och det är helt fullbokat. I veckans blogginlägg tänker jag istället redogöra för det ofta förbisedda momentet – planering.
God byggnadsvård föregås alltid av samma sak – goda argument. Att förstå varför man gör något är också en enorm fördel när man väl utför det. Vad gäller fönsterrenovering har Fönsterrenoveringens dag stolpat upp 10 goda argument, vilka är stolpade här.
Livslängden – Fönster med bågar och karmar av kvalitetsvirke, enkla glasrutor i bågarna, och linoljebaserad färg och kitt håller i hundratals år med regelbundet underhåll.
Skönheten – Smäckra karmar, bågar och spröjsar, omsorgsfullt utformade snickerier och beslag, skiftande glas med största möjliga ljusinsläpp och genomtänkta in- och utvändiga omfattningar tillfredsställer våra mänskliga behov av skönhet.
Privatekonomin – Renovering och energieffektivisering av befintliga fönster är lönsamt på kort och lång sikt.
Värdeutvecklingen – Välbevarade fönster är eftertraktade detaljer för husköpare och höjer värdet på bostaden.
Samhällsutvecklingen – Löpande underhållsåtgärder skapar arbetstillfällen på orten, småföretagande med skatteintäkter inom landet och minskade miljökostnader.
Miljön – Renovering, energiförbättring och långsiktigt underhåll av äldre träfönster innebär minsta möjliga resursförbrukning, minsta möjliga användning av miljöfarliga material och minsta möjliga utsläpp av växthusgaser.
Inomhusklimatet – I hus med fungerade självdragssystem är de traditionella fönstren med sin vindtäta men inte lufttäta konstruktion en förutsättning för en bra inomhusmiljö.
Materialet – Traditionellt fönsterunderhåll använder kretsloppsvänliga material som trä och vegetabilisk olja till impregnering, färg och kitt. Fönsterhantverkare har ett etablerat återbruk av fönsterglas.
Kulturhistorien – Bevarade äldre fönster är avgörande för upplevelsen av historiska miljöer och därför viktig för vår och kommande generationers möjlighet att kunna förstå kulturarvet.
Hälsan – Största möjliga ljusinsläpp får en genom smäckra fönsterbågar och poster, profilerade snickerier och skiftande glas som också hjälper till att sprida ljuset i rummet.
Välja kulör
Många hör av sig till oss och undrar vad för kulör de ska måla med. Gröna, gula eller röda fönster? Och vilken nyans? Sanningen är att det inte finns ett rätt svar. Ett vanligt sätt att få reda på vilken kulör det tidigare varit målat med är att göra en så kallad färgtrappa. Den gör du enkelt med en liten färgskrapa eller kniv. Välj ut en plats där du vill göra färgtrappan, norrsidor är bra för där är färgen oftare oskadd. På ett fönster kan du dessutom välja sidan som vetter in mot karmen, där färgtrappan kan finnas kvar som ett historiskt dokument. Skrapa försiktigt och ofta. Linoljefärg har tunna lager, medan moderna färgtyper är betydligt tjockare. När du hittat en annan kulör går du vidare till nästa ruta och skrapar desto djupare. Ibland kan man behöva använda fint sandpapper för att kunna skrapa desto försiktigare. På så vis får du fram en historisk tidslinje, och den markerar du med fördel ut med en blyertspenna. Ha gärna med dig ett förstoringsglas eller en lupp. Med linoljefärg pratar vi om väldigt tunna lager som kan vara svåra att se med blotta ögat. Tänk också på att man inte alltid måste välja den ursprungliga kulören, utan välj gärna en som du tycker om och fungerar som helhet med byggnaden och miljön.
På tal om miljön kan du även kika runt i området på andra färgsättningar. Inte sällan finns det någon som lyckats riktigt bra med sin färgsättning och lokala traditioner är viktiga att bevara.
Att korrekt identifiera vilken typ av färg som använts är inte helt lätt. I senaste numret av Byggnadskultur (1.22) hittar vi en översiktlig tabell på hur man kan identifiera rätt färgtyp. Här nedan har jag plockat ut de vanligaste färgtyperna i fönster. Vid målning av fönster rekommenderar jag att skrapa trärent såvida det inte är en oljefärg i grunden. Enda sättet att åtnjuta linoljans fullgoda egenskaper är att använda systemet fullt ut. Färgen kan ju inte andas om det ligger en plastfärg undertill.
Färgtyp
Karaktär
Underlag
Färganalys
Åldrande
Underhållsaspekter
Akrylat/latex
Exteriört oftast halvmatt. Interiört från helmatt till blankt (snickerifärg)
Fäster på de flesta underlag. Om underlaget är sugande, som trä utomhus, måste det grundas med oljefärg.
Ofta tjockt färgskikt. Äldre färgskikt utomhus ör ofta smutsiga. Mögelpåslag vanligt. Färgens ytskikt löses om man gnuggar med trasa med T-sprit.
Åldras främst utomhus. Viss kritning. Träunderlag ofta fuktigt eller ruttet om grundningen är bristfällig. Flagor är ofta mjuka, elastiska eller blir mjuka vid uppvärmning. God kulörbeständighet.
Tvättas noggrant före övermålning. Om färgen har släppt från underlaget måste den skrapas bort. Grundning med oljefärg nödvändig för att undvika rötskador i underlaget. Vid tjocka färgskikt uppstår kanter som syns väl vid ommålning.
Alkydolja
Från matt till blankt.
Trä, puts, metall, fäster på de flesta underlag utom- och inomhus.
Äldre färgskikt utomhus ibland smutsiga. Vid bränning luktar det fränt, stickande. OBS! Gaser från brännprov kan vara farliga att inandas. Färgens ytskikt löses med kristallsoda.
Åldras sakta genom vittring. Viss kritning. Krackelerar i stora och mindre, hårda flagor.
Som ovan.
Linolja
Halvblank men blir mattare med tiden på ytor som utsätts för väder och vind. Rätt utfört är färgskiktet mycket tunt.
Trä, puts, metall, fäster på de flesta underlag.
Tunt färgskikt vid rätt utförande. Vid bränning luktar det fränt, stickande. OBS! Gaser från brännprov kan vara farliga att inandas. Färgens ytskikt löses med 10-procentig kristallsoda.
Åldras genom vittring. Blir matt och kritar. Bryts ned och krackelerar i millimeterstora flak.
Genom vittringen så lossnar även sot och smuts – färgskiktet hålls rent. Tätare underhåll på utsatta ytor mot syd och väst. Färgskikt kan rekonditioneras efter avtvättning, med påstrykning av s k halvolja (normalt 60-80 % linolja och 20-40 % balsamterpentin/alifatnafta). (OBS! Sörj för god ventilation). Krackelerad färg måste skrapas bort före nymålning.
Täcklasyr av alkydolja
Tunt färgskikt, underlagets ytstruktur synlig.
Fäster på trä eller förut lasyrmålad yta.
Se karaktär.
Blir mattare, vittrar.
Tätare underhållscykler. Tvättas före ommålning.
Grejer man behöver
För färgtrappa:
Kniv eller färgskrapa
Blyertspenna
Fint sandpapper
Förstoringsglas/lupp
För fönsterrenovering:
Stämjärn
Tång
Färgskrapa
En bra pensel
Rå, kallpressad linolja
Linoljefärg
Linoljekitt
Kittkniv
Träverktyg vid eventuella lagningar
Det är dessutom lyxigt att ha tillgång till värmepistol eller infravärmare för att ta bort färg. Skydda då glaset mot värmen genom att lägga ut masonitskivor på glaset.
Med detta önskar jag er god byggnadsvårdssommar, Marcus Bengtsson Byggnadsantikvarie
Mer läsning
Fönsterrenoveringens dags egna hemsida. Här kan du hitta evenemang runt om i Sverige.
