Under drygt ett år som museifotograf på Norrbottens museum har jag tagit på mig uppdrag av en sådan varierande karaktär att det känns som att ingen dag är den andra lik. Museifotografens roll kan ses som en stödtjänst för museets hela verksamhet och inom den har vi arkeologer, byggnadsantikvarier, etnolog, föremålsantikvarier, utställningsproducent och kommunikatör, för att nämna några. Skulle någon av dessa var i behov av ett visuellt lyft i sitt gedigna arbete finns fotografen på plats för deras förfogande.

En bra blandning av aktiviteter inomhus och utomhus fyller kalendern. Inne på kontoret har jag under det här första året varit involverad tillsammans med några kollegor i att skapa en ny rutin för digital arkivering av den bildskatt som museet har i sina hyllor. Det betyder i praxis att ta fram ett bra arbetssätt för att fylla bilderna med betydelsefull information (metadata) men även att förbättra de tekniska förutsättningar som museet har för digitisering av sitt arkivmaterial. Som ett exempel har vi byggt ihop en arbetsstation för reprofotografering av glasplåtar (som även fungerar för digitisering av andra typer av analoga original). Denna arbetsstation fungerar på så sätt att i stället för att skanna glasplåten med en traditionell skanner så fotograferar vi av den på ett ljusbord med en kamera direktkopplad mot en dator. Det möjliggör all digitalhantering av bilden i en sammanhängande rutin utan att behöva bryta upp dessa moment i flera insatser, dvs. fotografering, konvertering från negativ, gråtonsjustering, metadatahantering och till slut arkivläggning så bilden kan göras tillgänglig för allmänheten. Stationen går varm och delar sin tid mellan två pågående digitiseringsinsatser på museet, Lea Wikstöms och Mia Greens bildsamlingar var av den sistnämnda digitiseras i samarbete med Haparanda kommun.

Andra liknande tekniska uppgifter har varit att uppdatera och ta i bruk en befintlig arbetsstation på museet vi kallar för bokvaggan (och används för digitisering av böcker och tidningar) samt att ta fram en lämplig storformatsskanner för digitisering av arkivets kartmaterial.

Att bidra till dessa kärnverksamhetsfrågor inom samlingarna har varit en betydelsefull skola för mig mitt första år i museets tjänst och gett mig inblick i museets roll i samhället som jag hade varit utan om jag endast tog på mig traditionella fotouppdrag. Men lagom är ett av svenskarnas favoritord, har jag lärt mig, och lagom har det varit då jag har fått variera kontorsarbetet med spännande fältuppdrag, fotograferingar, filmningar och 3D modellering av intressanta miljöer. Detta är såklart av stor vikt då det kräver träning att hålla igång det fotografiska tankesättet. Har det fått vila för länge kan det ta på krafterna att återhämta det, lite som när vi struntar i att gå till gymmet.

Här följer ett urval av de uppdrag jag har varit involverad i det senaste året eller så.

Glaciärarkeologi

I slutet på förra sommarn var jag med på ett hörn då museets arkeologer utförde en vecka av glaciärinventeringar i fjällen, på Låktatjåkka och i närhet till Mårmaglaciären. Deras insats var och är delaktighet i projektet GLAS – Glacial Archaeology in Sápmi som leds av Stockholms universitet och introducerades tidigare i detta forum av projektledarna Markus Fjellström och Kerstin Lidén i artikeln Ett kulturarv som smälter bort. I grova drag handlar museets delaktighet om att skapa en metod för att inventera miljön runt om glaciärer och snöfläckar som försvinner och har försvunnit den senaste tiden på grund av varmare klimat.

Mitt uppdrag var att dokumentera arkeologernas arbete och den miljö de arbetar i, både i form av stillbilder och rörligt material. Syftet var att skapa en bildbank för kommande förmedling av arbetet till allmänheten.

Kiruna

Stadsflyttar och nedrivningar av hela miljöer i Malmfälten har såklart inte gått förbi osedda av museet. Några vändor till Kiruna har det blivit för att dokumentera förvandlingen som där pågår. Nu i sommar var det rivning av Erskine ritade kvarteret Ortdrivaren som stod i fokus men i september 2022 var det invigning av nya centrumkärnan. Båda händelserna är vändpunkter i Kirunas stadsflytt och viktiga att inkludera i samtidsdokumentationen av länets utveckling.

Kulturmiljöer i 3D

3D dokumentation av storskaliga miljöer är något jag har i bagaget sen tidigare och under årets gång har vi sett till möjligheterna att kunna nyttja denna metod för dokumentation av kulturmiljöer samt för visualisering av arkeologiska arbeten.

Masugnsbyn – i samarbete med Stockholms universitet skapades en modell som överblickar de gamla gruvlämningarna i Masugnsbyn, Norrbottens första järnmalmsgruva från 1600 talet.

I samband med räddningsundersökning av en rödockragrav i Ligga, Jokkmokk, skapades denna visualisering av graven innan flytt av stenar och uppgrävning började. Sen då har underlag för modell efter uppgrävning samlats in och väntar bearbetning.