2025 beviljades Norrbottens museum projektmedel från Nordplus. Tillsammans med Varanger museum i Nordnorge, Lapplands Regionmuseum i Rovaniemi och Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik fick vi chans att lära av varandra om hur vi arbetar med digitisering och digitalisering.
Nordplus är Nordiska ministerrådets utbildningsprogram. Varje år beviljar Nordplus medel till organisationer i de nordiska och baltiska länderna för internationella utbyten, nätverk och andra samarbetsprojekt.
Under våren 2026 hade projektet uppstart med flera möten om programmen och innehåll, besöksdatum och vad respektive institution ville ha ut av besöken. En viktig del i projektet var jobbskuggning – att låta gästerna vara med från ax till limpa i olika moment i digitiseringsarbetet hur att omvandla analog information till digital form.
En annan viktig del var hur vi sedan använder den digitala informationen i våra olika föremålsdatabaser, på sociala medier och i utställningar mer mera, samt vilka olika plattformar vi använder för att nå ut med vår digitala information.
Värdskap Sverige
Dag 1 – Luleå
Den 15 september kom våra nordiska kollegor till Luleå för tre välfyllda dagar av aktiviteter och samtal. Dag ett blev en introduktion till länet Norrbotten och Norrbottens museum, föremåls- och bildsamling samt arkiv. Intrycken efter första dagen blev många bland våra gäster och det stod ganska snart klart för alla att våra institutioner och våra länder har olika organisatorisk och verksamhetsmässig uppbyggnad. Norge har fler mindre museer i nästan varje norsk kommun. Finland har Museiverket, en stor statlig expertmyndighet, som skyddar kulturarvet båda praktiskt och organisatoriskt.
Dag 2 – Luleå
Den andra dagen berättade vi ingående om vårt samlingsförvaltningssystem Carlotta, hur vi lagrar data och hur vi använder det för att göra det tillgängligt. Men också om våra utmaningar och våra behov. Den andra dagen blev också tillfälle för jobbskuggning, vi delade in våra gäster i två grupper med en deltagare från varje land. Nu skulle de få chans att se hur vi jobbar med digitisering av glasplåtar till färdigt digitalt material, och hur vi planerar och genomför etnologiska projekt. Men också hur vi arbetar praktiskt i våra samlingar och arkiv. I slutet av dagen hann vi med ett besök till vår museibyggnad i centrum som genomgår omfattande renoveringar och ombyggnationer. Här visades bland annat hur vi jobbar med sociala medier och digital produktion – vilka målgrupper vi vill nå och vilka utmaningar vi har.
Dag 3 – Luleå
Den sista besöksdagen började med en presentation av våra olika projekt som rör digitalisering och digitisering. Från landstingets Näringsutredning från 1944 (där vi digitiserar det material som samlades in från 1000-tals gårdar och hemman för att kunna göra det sökbart för forskare och andra intresserade. Materialet är en ögonblicksbild över hur Norrbottens jordbruk såg ut då). Till Diginord som är ett samarbetsprojekt med Ájtte och Silvermuseet med Stockholmskällan som inspiration.
Projektet har fått bidrag från Sparbanksstiftelsen. I Diginord eller ”Norrbottens historia” (som webbplatsen heter) samlar vi in nerslag i Norrbottens kulturarv för att göra det lättare för skolor och lärare att arbeta med sin lokala historia. ”Norrbottens historia” är tänkt att vara helt klart hösten 2027.
Innan lunch hann vi också med att visa hur vi arbetar med vår storformatsscanner som klarar av att scanna av stora kartor och affischer samt bokvaggan där vi digitiserar våra årsböcker samt mycket mer för att göra materialet mer tillgängligt.
Eftermiddagen sista dagen gick åt till ett besök till Gammelstads världsarv, en visning av kyrkbyn och Nederluleå kyrka samt en sammanfattning av alla tre dagarna.
Hela besöket avslutades med en gemensam middag.
Veckan efter det första besöket hade projektgruppen en kort avstämning där vi kunde ge varandra feed-back på hur det hade gått. Museet hade visat upp sin bästa sida och fick kommentaren ”ni har lagt ribban högt”.
Värdskap Island
Jag och min kollega Sophie Nyblom besökte Island 13 – 15 oktober och Árni Magnússon-institutet för isländska studier – Árnastofnun. Tillsammans med kollegor från Finland och Norge fick vi under tre dagar lära oss mycket om den isländska historien och kulturen.
Dag 1 – Reykjavik
Första dagen började med en presentation av Árnastofnun som är ett forskningsinstitut, arkiv och utställning – allt i ett. Ingibjörg Þórisdóttir berättade om sin arbetsplats där hon arbetar som chef för mediaavdelningen. Själva byggnaden som vi befann oss i, Edda, invigdes 2023. Här finns bibliotek, forskarsalar, kontor både för Árnastofnuns egen personal och universitetet, arkiv och valv, restaurang, shop, utställning och en inneträdgård… bland annat.
Efter presentationen fick vi en guidad visning i utställningen “World in words”.
Här visas under tidsbestämda perioder de gamla isländska sagorna och manuskripten. Många av manuskripten finns här i Edda, men flertalet finns runt om i Europa, bland annat Uppsala. När vi var där visades bland annat skriften Codex Regius, Kungsboken, skriven omkring 1270.
Efter lunchen fick vi en rundtur i arkivet av arkivarien Karl Óskar Ólafsson. Han berättade att för kunna öppna valvet, där de mest värdefulla manuskripten finns, behövs två personer med var sin nyckel. Vi fick inte tillträde dit. Det skämtades om att kanske vi skulle få se Flateyjarbók från 1300-talet med sagor om de norska kungarna under onsdagen… Ingibjörg som följt med oss berättar att hon har fått sett den en (!) gång sedan hon började. Men vi fick se ljud- och intervjuarkivet och de enorma manuskriptarkiven.
Först dagen avslutades med att Trausti Dagsson berättade om Ísmús (Ísmús | Forsíða),
Ísmús är en databas som lagrar och publicerar material rörande isländsk kultur, både förr och nu: ljudinspelningar, fotografier, filmer, handskrifter, texter och folktradition. Projektet drivs av Isländska musikmuseet, Árni Magnússon-institutet för isländska studier samt Islands national- och universitetsbibliotek. Flertalet databaser har satts samman av ett 20-tal personer under många år. Resultatet och sökfunktionerna i databasen var … är imponerande!
Dag 2 – Reykjavik
Andra dagen började med diskussioner hur vi tar detta projekt vidare, om våra likheter och olikheter. Insikten om vad de isländska sagorna och manuskripten betyder för det islänska folket hade landat i mig. De vaktar den och vördar den som om det vore deras guldreserv.
Före lunch berättade Rósa Þorsteinsdóttir om sitt arbete med att digitisera ljudmaterial där mycket är inspelat under 1960-70-talet av tre folklivsforskare.
En av dom var Hallfreður Örn Eiríksson (1925-2005) som för övrigt var mycket lik vår svenska skådespelare Allan Svensson (1951-2024).
Och så kom ögonblicket! Flateyjarbók. I en arkivsal med dämpad belysning så låg den där. Stämningen blev plötsligt andäktig.
Arkivarien Karl Óskar chockade mig när han vänder upp en sida utan vantar (!). Men han berättade att vantar nöter mer på materialet. Så länge man har nytvättade händer är det bättre. Manuskriptet är gjort av kalvläder. Det gick åt ungefär 100 kalvar för att göra boken för 700 år sedan.
Efter lunch berättade konservatorn Vasaré Rastonis om sitt arbete med att restaurera manuskripten och böckerna, vilka material hon använder och samarbetet med andra konservatorer runt om i Europa.
Fotografen Sigurður Stefán Jónsson, eller Siggi som han kallas, visade hur digitiseringen av manuskripten går till. Siggi var tidigare medialärare och har bland annat haft vår egen fotograf Rúnar Gudmundsson som elev.
Onsdagen avslutades tvärs över gatan på Islands Nationalmuseum. Här fick vi kunskap om Islands historia och kultur, de visade bland annat en bröllopsklänningsutställning
Dag 3 – Reykjavik
Torsdagen, avslutningsdagen, började med att museiläraren Marta Guðrún Jóhannesdóttir berättade med hur hon arbetar med studenter och elever. Både i Edda, men också i skolor runt omkring på Island. Hög igenkänning med hur vi arbetar museipedagogiskt i Norrbotten.
Vi fick veta om huset Eddas arkitektoniska formspråk. På södra sidan av huset står det: alls vér erum einnar tungu vilket betyder ”eftersom vi har ett gemensamt språk”. Det är skrivet av okänd person i mitten av 1100-taletfinns bevarad i handskriften Codex Wormianus. På Eddas norra fasad finns inskriften orð mér af orði orðs leitaði, vilket betyder ”ord sökte ord för mig ur ord”. Detta är ur Hávamál, som finns bevarad i Codex Regius.
Innan lunch berättade Óskar Völundarson och Ása Ester Sigurðardóttir
om hur de arbetar med sociala medier, hemsida, program, event och museishop.
Eftermiddagen blev ett besök till Landnámssýningin – Bosättningsutställningen Reykjavik 871 ±2. En utställning som visar ruinerna av ett av de första kända vikingahusen på Island på dess ursprungliga plats. Vi fick en guidad visning i utställningen där vi fick veta hur Island koloniserades och hur Reykjavik långsamt växte fram. Och vilken påverkan andra världskriget hade på staden.
Besöket i Reykjavik avslutades med en lång diskussion om alla intryck. Jag tar med mig insikten om hur viktiga de isländska sagorna är för islänningarna själva, den stolthet som finns över sitt språk och sin kultur och det otroliga arbete som lagts ner i med att samla in kunskap, överföra det digitalt och göra det sökbart på ett otroligt inspirerande sätt.
Värdskap Norge och Finland
Lapplands regionmuseum i Rovaniemi var värd för nordiska gäster 29 september – 1 oktober. Och Varanger museum i Norge var värd 27 – 29 oktober. För mer information om de besöken se vår Instagram eller Facebook-sida.
Nu ska vi diskutera hur en fortsättning kan se ut – over and out.
Vid lyklaborðið/ Ulf Renlund
The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies | Árnastofnun
Regional Museum of Lapland – Arktikum Science Center & Museum
