Byggnadsvårdsläger i Älvsbyn

Norrbottens museum har under flera år haft ett samarbete med Älvsby folkhögskola. Dels en del kortkurser, dels byggnadsvårdsläger där det första av tre läger gick av stapeln under augusti 2025. Det andra lägret inföll veckan efter midsommar i år och sista lägret genomförs under sommaren 2027.
Under de två första tillfällena har vi fokuserat på fönsterrenovering, underhåll av träfasader, slamfärgskokning och timring.

Skrapning av träfasad pågår. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.

Projektet ”Norrbottnisk byggnadsvård i praktiken”

Lägret är en del av ett unikt treårigt EU-projekt med norrbottnisk byggnadskultur i fokus. Projektet drivs av Älvsby folkhögskola med syfte att öka kunskapen om norrbottnisk byggnadskultur. Genom kunskap ökar också intresset om att värna den norrbottniska särprägeln på byggnader vid renoveringsinsatser.
Målet med projektet att sprida kunskap genom byggnadsvårdsläger, kortare kurser samt föreläsningar om hur man renoverar hållbart och samtidigt värna den norrbottniska särprägeln.

Under byggnadsvårdslägret under 2025 låg fokus på fönsterrenovering och underhåll av träfasad.

Byggnadsvårdsläger 2025

Under det första byggnadsvårdslägret låg fokus på fönsterrenovering och fasadrenovering av Krankengården – en norrbottensgård på folkhögskolans område som till vardags utgör en del av skolans utbildningslokaler. Det blev en hel skrapande på både fönster och fasad, kittning och målning av fönster samt kokning av slamfärg. Deltagarna fick testa koka både röd, gul och grön slamfärg.

Deltagarna fick lära sig hur underhållet på en träfasad kan gå till. Här är fyra av deltagarna i full färd med att skrapa bort gammal akrylatfärg innan fasaden målas med egenkokad slamfärg.
Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.
Byggnadsantikvarie Kristin Lång från Norrbottens museum (th i bild) visar hur stiftning går till.
Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.

Här nedan följer några bilder under slamfärgskokningen. De första tre bilderna är från kokningen av den röda färgen, de två andra bilderna är från den gröna kokningen.

Daitakojan i Storforsen

Vi tog även med oss deltagarna till Storforsen för att kika lite extra på de gamla byggnader som tillhör skogs- och flottningsmuseet. Vi besökte även den s.k Daitakojan som under senare år restaurerats, även det i samarbete mellan folkhögskolan och museet. Projektet blev en kurs på tre tillfällen för timmerintresserade byggnadsvårdare där de duktiga timmermännen Niklas Hedman och Viktor Svartling var kursens handledare.

Daitakojan efter restaureringen. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2025.

Byggnadsvårdsläger 2026

Under årets veckolånga byggnadsvårdsläger låg fokus på fönsterrenovering och timring. De två första dagarna ägnades åt fönsterrenovering, då främst av större fönster placerade på en annan del av skolans lokaler. Det var även under denna del som vi var handledare. När onsdagen kom var det timmermannen Ingemar Sjölunds tur att med säker hand guida deltagarna runt i timrets underbara värld.

Skrapning av fönster. Foto: Erica Duvensjö / Norrbottens museum, 2026.

Nästa år är det tredje och sista lägret. Då kommer fokus ligga på snickerier och verandor. Det ser vi verkligen fram emot! Är du sugen på att vara med under det sista lägret så håll utkik på Älvsby folkhögskolan hemsida under våren.

Vid skrivbordet denna vecka;
Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie

Vad händer i museibyggnaden?

Jag arbetar som utställningsproducent på Norrbottens museum i Luleå. Det innebär att jag producerar utställningar i museibyggnaden i centrala Luleå och vandringsutställningar som turnerar i länet. För ganska exakt två år sedan bloggade jag om att museibyggnaden skulle stänga 1 februari 2024 för renovering av fönster. Museet är fortfarande stängt för allmänheten då projektet har utökats till att också innefatta byte av värmesystem, klimatkontrollerade lokaler, nytt ventilationssystem, fjärrkyla, översyn av säkerheten, ny reception och butik, större tillredningskök och nya entréportar.

Rör som väntar på att få komma in i värmen. Foto: Henrik Ygge, Norrbottens museum.

När jag skriver detta är det hantverkare i varenda rum som arbetar för fullt med målning, ventilation, klimatanläggningar, eldragningar, snickeri med mera. När detta är klart så börjar vårt stora arbete med att börja bygga utställningar och allt annat inför museets återöppning. Vad blir det då för utställningar när museet öppnar igen och är det några förändringar i huset sedan tidigare? På bottenplanet blir kaféet kvar i samma stil som tidigare med fika, evenemang och aktiviteter av olika slag. I utställningsrummet till vänster i entréhallen är tanken att visa alla de olika projekt Norrbottens museum arbetar med och samverkar i, projekt som ger nya rön och ny kunskap om länet. Reception och butik kommer få en ny utformning med bättre tillgänglighet för det dagliga flödet av besökare.

En trappa upp kommer rummen vara tillägnade barn och ungdomar. Den tidigare, och mycket uppskattade, lekmiljön ”Förr i tiden” flyttas hit och får samtidigt ett utökat innehåll. Barnen möter miljöer från fjäll till kust som tältkåtan, ladugården, det lantliga köket, handelsboden och till sist en stadsgata. Huvudtanken är att lekmiljön ska vara en upplevelse tillsammans för vuxna och barn.

Gavelrummet på samma våning är för de allra yngsta besökarna, de som är mellan 0-2 år. Där kommer vi ha den egenproducerade utställningen ”Kan själv” som just nu visas på Piteå museum när vi har stängt. Utställningen ger möjligheter för barnen att i form och innehåll möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. Tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Våningens tredje utställningsrum är tänkt för tillfälliga utställningar riktade till barn och unga.

På våning 2 sker de största förändringarna i museibyggnaden. Det är där det skall bli kontrollerat klimat i utställningsrummen. Det innebär att föremål ur museets samlingar kan visas i utställningar utan att ta skada. Fuktigheten i luften pendlar dramatiskt häruppe i norr mellan årstiderna om det inte finns ett klimatsystem som styr detta. Exempelvis är trä ett levande material som rör på sig efter luftfuktighet, järn kan rosta och skinn kan brytas ner eller torka. UV-strålning och ljusstyrka är en annan komponent att tänka på när föremål exponeras. Textil, foto och papper förstörs väldigt fort av för mycket ljus och strålning till exempel.

Apparat och rör som kommer kontrollera klimatet i rummen. Foto: Henrik Ygge, Norrbottens museum.

Målet är att vi skall matcha klimatet i museibyggnaden med det vi har i lokalerna för samlingar och arkiv. Där är luftfuktighet och temperatur anpassat efter specifika föremål och material för att minimera att de skadas över tid. Det viktiga är att det inte förekommer stora och snabba svängningar i luftfuktighet och temperatur; ju stabilare desto bättre. Vissa föremål kräver torr luft, andra lite fuktigare och en del material kan också kräva sval eller kall temperatur. När det gäller temperatur så har det tidigare varit väldigt varmt inne i museibyggnaden på sommaren och väldigt kallt på vintern. Med fjärrkyla, nytt värmesystem och renoverade fönster skall temperaturen gå att styra på ett bättre sätt framöver. Mycket att tänka på med andra ord när museiföremål skall ställas ut på ett säkert sätt och inte ta skada.

I rummen med kontrollerat klimat planerar vi för en utställning som handlar om Norrbottens historia. Det blir så klart en utmaning att få in detta omfattande innehåll på ca 250 kvm som de tre rummen har tillsammans. Vad utställningen kommer innehålla och hur den arbetas fram kan säkert bli en separat blogg här framöver. Ett av målen är hur som helst att föremål ur museets samlingar skall visas i denna utställning.

På samma våning blir det ett rum tillägnat programverksamhet som föreläsningar, filmvisning och panelsamtal med mera.

Arbete pågår i museets nya evenemangsrum. Foto: Henrik Ygge, Norrbottens museum.

Översta våningsplanet med den ”stora salen” kommer vara som tidigare med olika tillfälliga utställningar.

Jag har fått frågan flera gånger: ”Vad gör du egentligen på jobbet nu när ni har stängt?” Mitt svar är att ett sådant här stort renoveringsprojekt kräver massor av engagemang, planering och arbete även av museets personal. Parallellt med detta skall också utställningarna, som skall finnas när vi öppnar igen, jobbas fram. Hela museet är tömt och rummen skall fyllas till återöppning.

En sak är i alla fall säker. Jag längtar väldigt mycket till den dagen då allt är klart och vi slår upp portarna igen!


Vid tangentbordet:
Henrik Ygge, utställningsproducent vid Norrbottens museum