Isskåpen – en svalkande historia

Vi har precis lämnat den varmaste julimånaden sedan SMHI började sina mätningar för 260 år sedan… En del har njutit av värmen medan andra har längtat till svalare tider. Undertecknad tillhör den senare kategorin och därför kommer detta blogginlägg att handla om isskåp – kylskåpets föregångare.

Att konservera mat med kyla är ingen ny uppfinning. Detta vittnar alla förvaringsgropar och jordkällor runt om i landet om. Men att systematiskt kyla ner matvaror och drycker i skåp med isblock var en uppfinning som såg dagens ljus i början av 1800-talet. Då ska en ung man vid namn Thomas Moore ha konstruerat en enkel variant av isskåp för att frakta smör mellan Maryland och Washington D.C. i USA. Idén imponerade till och med på dåvarande president Jefferson som åkte ut till Moores gård för att inspektera uppfinningen. Idén spred sig och resulterade i produktion av isskåp i den västliga världen. Skåpen blev vanligare under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Isskåpen var dock inget som fanns i var mans hem utan bara i de mer välbeställda, borgliga bostäderna, i städerna. Efter andra världskriget blev det allt vanligare med mekaniska kylskåp.

isspaak_nbm-10437-1_foto_aake-aastroem

Ett av två isskåp som finns i Norrbottens museums föremålssamling. Skåpet har en gång ägts av konsul Albert Petterson och hans familj i Luleå.
Foto: Åke Åström © Norrbottens museum

Isskåpen
Isskåpen var tillverkade i trä utvändigt och klädda med plåt invändigt. De såg ut ungefär som ett kylskåp, med hyllor för matförvaring. Upp- eller nertill staplades isblock och det fanns ett avrinningshål nertill där smältvattnet rann ut.

20180726_083728_d_2_finish_size_clon_ 1

Isskåpet Temperator ansågs höra till de bättre på marknaden. Detta skåp tillhör också museets föremålssamling. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Nymodernigheten försågs ofta med bruksanvisning, så också isskåpet ovan. På insidan av skåpsluckan kan man se följande instruktioner:

20180726_083654redsizecontrast

Instruktioner fastlimmade på insidan av skåpsluckan. Foto:  Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Många isskåp var dekorationsmålade för att likna marmor. Bland de bättre isskåpen nämns märkena ”Svenske” och ”Temperator”. Båda dessa skåp hade isbehållaren överst vilket gav bäst kylegenskaper. Från isbehållaren leddes smältvattnet ned längs skåpets båda sidoväggar till uppsamlingskärlet längst ner i skåpet. Smältvattnet bidrog på detta sätt till en jämnare fördelning av kylan i skåpet.

_8010013red456

Isbehållaren högst upp i skåpet bestod av galvaniserad plåt och hade små hål på sidorna som smältvattnet kunde rinna ut igenom. Behållaren var löstagbar så att den kunde tas ut och rengöras. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum.

Isupptagning och förvaring
Isen till isskåpen sågades upp i ca 50x50cm stora block ur sjöar och älvar om vintern med vanlig stocksåg. De lades därefter i stora högar, helst på torra sol-och vindskyddade platser. Högarna täcktes sedan med tjocka lager sågspån eller torvjord. Detta fungerade som isolering för att bevara isen under hela året. På en del platser förvarades isen också i ishus. Dessa byggdes med dubbla väggar för att ha så stor isolerande verkan som möjligt.
Isblocken var en efterfrågad vara, inte bara bland städernas bättre ställda hem, men också av mejerierna och bryggerierna. Här användes stora mängder is för avkylning av grädde, mjölk och smör samt vid bryggeriprocessen.

1982000010256_isupptagn_Luleå

Isupptagning på älven 1945 © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Carl Josefsson. Bildnummer: 1982000010256

Iskarlar
Isblocken levererades till hemmen av iskarlar. Iskarlar använde i början häst och vagn för att frakta isen men gick senare över till att använda lastbilar. För att underlätta hanteringen av de ca 50x50cm stora iskuberna använde han sig av en istång. För att skydda sig mot isblockens kyla bar iskarlen ett skinnkläde (se bilden nedan).

028a80f4-ef1a-412a-98d2-1faad56d5cf1_iskarl

Iskarl med isblock på ryggen vid sin häst och vagn på Strandvägen i Stockholm. Okänd fotograf. Bilden tagen 1912-1925. Originalbild arkiverad och utlånad av Stockholms stadsmuseum.

Till hushållen i städerna kom iskarlen 1-2 gånger i veckan och levererade is till isskåpen.

Vid tangentbordet: Jannica Grimbe (som i juli helst velat bo i ett isskåp 😉 )

Museifotografen är död, länge leve museifotografen!

I takt med det snabba utvecklingen inom digitalfoto i början på 2000-talet växte ett missförstånd fram inom branschen att yrket som museifotograf, själva professionen, skulle bli överflödig. Några museer sa farväl till sina anställda fotografer och köpte digitala kompaktkameror till sina anställda. Att ersätta bildskapare med en kamera blev däremot inte så lyckat och många museer började därför återanställa fotografer några år senare. Museifotograf är inte en bildsättare utan en tolk som förklarar med hjälp av bilder.

Det geografiska avståndet och Norrbottens storlek, ställer stora krav på att vi kan visa vår samlingar och utställningar på ett mer pedagogiskt och enkelt sätt. Tillgängligheten är ett högt prioriterat område inom verksamheten. Det är viktigt att kunna ta del av vårt arbete oavsett var i länet du bor.

Norrbottens museum strävar därför ständigt efter att utveckla mer moderna och bättre metoder för att visa det norrbottniska kulturarvet. En av dessa nya metoder kallas för fotogrammetri och handlar egentligen om att framställa detaljerade 3D-modeller av både föremål, byggnader och hela landskap. Här nedan kan du se ett exempel på hur vi jobbat med denna teknik.

Föremålet är en vikingatida spännbuckla som hittats i Arjeplog. Foto och 3D-arbetet är utfört av Daryoush Tahmasebi.

Andra metoder som vi jobbat med är panoramadokumentationer. År 2013 anlitades Norrbottens museums bebyggelseantikvarier, etnologer och fotografer av företaget LKAB för att dokumentera stadsflytten i Kiruna. Arbetet innebar att dokumentera både arkitektoniska samt etnologiska aspekter av de områden som ligger i rivnings zoner.

Flera rapporter och fotografiska dokumentationer sammanställdes och presenterades. Med hjälp av tekniken “Panorama 360” återskapade vi ett tydligt och pedagogiskt verktyg för efterkommande generationer för att få uppleva dessa miljöer.

Klicka på bilden för att prova själv! Det öppnas då i ett nytt fönster!
stadshus

En av panoramadokumentationerna var av Kiruna stadshus som snart är rivet. Med vår dokumentation kommer vi även i framtiden att kunna gå in i det och uppleva det men virtuellt. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Ett annat exempel på hur vi använt denna metod var i samband med att Gammelstads kyrkstad firade 20 år som världsarv. Då producerade Norrbottens museum en kollektion av panoramavyer över kyrkstaden och Nederluleå kyrka.

Klicka på bilden för att prova själv! Det öppnas då i ett nytt fönster!
Kyrk_still_linnel_vinter_360_552-pix-bre

Nu kan du också besöka Världsarvet Gammelstads kyrkstad utan att åka till platsen. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Dokumentärfotografi är också en viktig del i Norrbottens museums samtidsdokumentation. Detta sker oftast i projektform och i samarbete med en etnolog. Etnolog och fotograf gör innehållet utifrån sina unika kompetenser, resultatet blir två parallella berättelser som hand i hand förmedlar dokumentationens syfte.

Norrbottens museum har initierat och producerat många djupgående dokumentationer under åren. Gallejaur, Haparanda IKEA-etableringen i Haparanda, Kiruna stadshus, Romer i Norrbotten för att nämna några.

Den senaste dokumentationen “Inland” tilldelades pris för Årets samtidsdokumentation av DOSS, ett svenskt museinätverk för museipersonal som arbetar med samtidsdokumentationer.

Motiveringen löd:

Norrbottens museums del i projektet har varit att dokumentera tre nyskapande företagare i Norrbotten: fotograf Daryoush Tahmasebi och etnolog Sophie Nyblom berättade om Terese och Anders Östling som redesignar möbler inom företaget Udda med flit i Sölkäsaari och Roger Nilsson, Nybyns trädgård, som odlat tomater vintertid. Lisa Kejonen Pauker skildrade med bilder och texter Anna-Stina Svakko, samisk formgivare med företaget Astu Design, som har ateljé i Porjus.”

BildDarre

Terese och Anders Östling ur dokumentationen Udda med flit
Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Boken och fotoutställningen INLAND blev resultatet av dokumentationen.

Inland

Inland blev utsedd till årets samtidsdokumentation.

Vid tangentbordet denna fredag, museifotograf Daryoush Tahmasebi