Forskningsprojekt om pandemins effekter

Nu är Norrbottens museums nya insamling om coronaviruset publicerad. På museets hemsida går det att skicka in berättelser på valfritt språk och på andra sätt än genom text, då det går att bifoga bild-, ljud- och videofiler. Alla som har någon anknytning till Norrbotten är välkomna att bidra med sina erfarenheter av pandemin. Insamlingen sker inom forskningsprojektet ”Pandemi i norr”, som leds av Luleå tekniska universitet.

Ett år med restriktioner

Under våren 2020 samlade Norrbottens museum in berättelser om coronavirusets utbrott. Insamlingen påbörjades ett par veckor efter att WHO klassat spridningen av viruset som en pandemi. I Sverige följdes klassningen med en avrådan om resor till andra länder, rekommendation om distansundervisning samt uppmaningar om att personer över 70 år skulle stanna hemma och att arbetsgivare skulle införa distansarbete. Sammankomster med över 50 deltagare och besök på äldreboenden förbjöds. Under denna period delade 73 personer med sig av sina tankar om och upplevelser av det som pågick till museet.

Inför sommaren kom besked om att inrikesresor kunde ske utan begränsningar (även om stor försiktighet skulle iakttas) och det spekulerades kring att pandemin kunde ha passerat toppen i Sverige.  Begränsningen för sammankomster föreslås att höjas till 500 i slutet av augusti. Men under hösten ökar smittspridningen och 10 november införs regionala allmänna råd i Norrbotten. Regeringen meddelar att allmänna sammankomster begränsas till åtta personer och innan julafton skärps restriktionerna ytterligare; ingen alkoholservering efter kl. 20.00, max fyra personer i ett sällskap på serveringsställen, munskydd ska användas i kollektivtrafik och butiker måste ha en maxgräns för hur många som får vistas i lokalen samtidigt och se till att motverka trängsel. Några dagar innan årsskiftet upptäcks den nya och mer smittsamma mutationen av viruset i Sverige och vaccinationerna inleds.

Även under våren ökar smittspridningen i Norrbotten. Under perioden 28 maj–13 juni skärps råden och restriktionerna i länet, som till skillnad från resten av Sverige och övriga Europa inte märker någon förminskad smittspridning. Vid Region Norrbottens pressträff den 11 juni konstateras att smittspridningen är på samma nivå som resten av landet varit två veckor tidigare. Vaccination, fint väder och efterlevda rekommendationer pekas ut som bidragande orsaker till minskad smittspridning.

Norrbottens museums nya insamling

Mycket har alltså hänt sedan museet avslutade insamlingen av berättelser i maj förra året. Det känns därför både angeläget och värdefullt att genomföra en ny insamling. Den nya insamlingen sker via formulär på museets hemsida, där det går att skicka in en fri berättelse och att svara på en frågelista. Man väljer själv vad man vill dela med sig av och om man vill bidra flera gånger.

I den fria berättelsen kan man exempelvis beskriva något som påverkat en särskilt mycket, berätta om en eller flera dagar under pandemin eller dela med sig av generella känslor och tankar. Frågelistan innehåller teman som vardagsliv, relationer, gränser och restriktioner, hälsa och mående, högtider och livshändelser, förluster och saknad, liknande erfarenheter, ansvar och åtgärder, informationsspridning och framtiden. Till varje tema finns ett antal frågor som stöd, exempelvis:

På vilka sätt har du påverkats det senaste året? Hur har det fungerat med familj, partners, släkt, vänner, kollegor? Har du påverkats av reseförbud, besöksförbud eller andra restriktioner? Hur upplever du att människor i din omgivning mår? Gör du något särskilt för att hålla dig frisk? Har din syn på framtiden förändrats?

I bilden finns meningen ”Berätta om pandemin” på arabiska, dari, engelska, finska, franska, jiddisch, lulesamiska, meänkieli, nordsamiska, persiska, romani arli, romani chib kaale, ryska, somaliska, thailändska och tigrinja. Formgivning: Moa Lundqvist, copyright: Norrbottens museum.

I bilden finns ett flertal språk representerade och på hemsidan finns formulären och informationen om insamlingen på svenska, engelska och arabiska. Urvalet av språk har tagits fram efter kontakt med kommunerna och SFI i länet. Den som deltar kan dock berätta på det språk den föredrar. Förhoppningen med språköversättningarna är dels att nå ut till fler, men också att främja användandet av det egna minoritetsspråket. Det är både viktigt att få uttrycka sig på det språk man känner att man behärskar bäst och att få möjlighet att utveckla sina kunskaper i andra språk än svenska.

I båda formulären kan bild-, ljud- och videofiler bifogas. Den som föredrar att berätta muntligt kan således spela in sin berättelse i stället för att skriva. I förra årets insamling fick vi även in en dikt och en videofilm som innehöll klipp från ”en dag i soffan”. Det går alltså att bidra på en mängd sätt – endast fantasin sätter gränser!

Ambitionen är att nå ut till så många som möjligt med koppling till länet. Vi har tagit fram affischer och informationsblad om insamlingen. På affischerna finns QR-koder som kan läsas av med mobilkameran, och på så sätt länkas man direkt till respektive formulär. Vi är tacksamma för all hjälp vi kan få för att sprida insamlingen. Kontakta oss om du vill veta mer eller ha material som du kan dela i dina nätverk och olika plattformar. 

Pandemi i norr

”Pandemi i det (sub)arktiska norr: En supradisciplinär och tvärvetenskaplig datainsamling om erfarenheter, resiliens och social mobilisering under Covid 19 pandemin med fokus på Norrbottens län” (som är det fullständiga projektnamnet) tilldelades 3 089 000 kr av forskningsrådet Formas. Projektet pågår från första december 2020 till sista november 2021 och leds av docent May-Britt Öhman, gästforskare vid enheten för historia på Luleå tekniska universitet. Utöver Norrbottens museum deltar forskare från hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Institutionen för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet samt Riksorganisationen Same Ätnam och enskilda renskötare. Norrbottens museums projektdel sker i samarbete med Piteå museum, vars etnolog Sophie Nyblom genomför intervjuer som berör olika temaområden.

Insamlingen förväntas bidra med information som bland annat kan ligga till grund vid framtida historieskrivningar, historiska jämförelser samt planering och utveckling av mänsklig säkerhet och krishantering. Projektet är tvärvetenskapligt och supradisciplinärt. Det innebär att projektdeltagarna är verksamma inom olika ämnesområden, men även att berörda parter utanför akademin ses som experter inom sina respektive områden och ges avgörande utrymme att bidra med perspektiv och kunskap för att utveckla frågeställningar och analyser. Under våren har fyra seminarier hållits där samtliga projektdeltagare har haft möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. Ytterligare två seminarier kommer att hållas under hösten.

Delta i Norrbottens museums insamling: http://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/etnologi/beraetta-om-pandemin.aspx

Läs mer om projektet: https://www.ltu.se/research/subjects/Historia/Forskningsprojekt/Pandemi-i-norr-Resiliens-och-social-mobilisering-under-Covid19-pandemin-med-fokus-pa-Norrbotten-1.205913

För affischer och informationsblad, kontakta: paulina.oquist-haugen@norrbotten.se

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

”Information från pressträff, 21 maj”. [Elektronisk] Tillgänglig: <https://www.norrbotten.se/sv/Halsa-och-sjukvard/Smittskydd-i-Norrbotten/Information-om-nya-coronaviruset/Nyhetsarkiv-Nya-coronaviruset/Information-fran-presstraff–21-maj/> [läst: 2021-07-01].

”Information från pressträff, 11 juni”. [Elektronisk] Tillgänglig: <https://www.norrbotten.se/sv/Halsa-och-sjukvard/Smittskydd-i-Norrbotten/Information-om-nya-coronaviruset/Nyhetsarkiv-Nya-coronaviruset/Information-fran-presstraff-11-juni/> [läst: 2021-07-01].

”Pandemin drabbade Sverige – det här hände”. [Elektronisk] Tillgänglig: <https://nsd.se/artikel/pandemin-drabbade-sverige–det-har-hande/jn4gxwnl> [läst: 2021-07-01].

Konst i museets samlingar: Margareta Renberg (1945-2005)

2019 förvärvade Norrbottens museum 14 verk av konstnären Margareta Renberg. Margareta var född i Luleå och utbildade sig på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon slog igenom under 1970-talet då hon hade flera utställningar och gav ut en diktsamling. Både hennes bildkonst och poesi har beskrivits som egensinnig. Men vem var Margareta? I samband med museets förvärv intervjuades Kristina Renberg, som delade med sig av sina berättelser om och minnen av sin syster.

Utan titel, Margareta Renberg. Torrnålsgravyr/koppartryck 31 x 36 cm (Nbm: 29978). Foto: Simon Eliasson © Norrbottens museum

Margaretas intresse för litteratur och teckning uppstod tidigt. Hon var lika duktig på att skriva och berätta som hon var på att måla och teckna, berättar Kristina. Systrarna växte upp på Skurholmen i Luleå, i ett hus som deras pappa Gunnar hade byggt i början av 1950-talet. På tomten fanns en lekstuga och på lekstugans vind brukade spökhistorier berättas. Margareta, som hade talets gåva, var särskilt spännande att lyssna på.

Efter studenten 1964 flyttade Margareta till Stockholm för att studera på Konstfack. Där läste hon bland annat arkitektur, figurteckning, fri målning, gjuteri, konsthistoria, muralmålning och scenografi. 1968 började hon på Kungliga Konsthögskolan och två år senare hade hon sin första separatutställning. 1974 fick Margareta Stig Carlson-priset för sin debutdiktsamling En tatuerad dams memoarer. Priset delades ut av FIB:s Lyrikklubb som även var utgivare av tidskriften Lyrikvännen. Att ta emot pris var däremot inte så märkvärdigt för Margareta, berättar Kristina och tillägger att systern var den mest ärliga människa hon har träffat.

Sitter du bekvämt, Margareta Renberg. Serigrafi 50 x 40 cm, numrerad 82/83 (Nbm: 29985). Foto: Simon Eliasson © Norrbottens museum

Från början var Margaretas konst mer föreställande och grafiken kunde innehålla en del råa inslag. Det fanns en viss svärta i det hon skapade, men det fanns också alltid mycket humor. Med tiden blev konsten alltmer abstrakt och färgerna mer dämpade. I målningarna återfinns ofta kroppar och kroppsdelar som kan betraktas och förstås på olika sätt. De underfundiga titlarna fungerar som små ledtrådar för betraktaren.

Kristina tror att Margareta hade ett galleri av bilder i sitt huvud som hon använde sig av. Hon la märke till så mycket och såg så många detaljer. På senare år har Kristina känt igen några av miljöerna i verken, bland annat badrummet i föräldrahemmet, saftmajan som deras mamma Elsa brukade använda och jordgubbarna som det fanns så gott om i trädgården.

Anisbröd, Margareta Renberg. Skulptur i brons, 4 x 7 cm (Nbm: 29973). Foto: Simon Eliasson © Norrbottens museum

1995 blev Margareta ledamot i Konstakademien, där hennes vän och professor Ulf Linde också var medlem. Samma år fyllde Margareta 50 år och födelsedagen firades med knytkalas ute i trädgården på Thielska galleriet. Kristina berättar att gästerna hade med sig en stor bäddad säng i present. Margareta hade inte haft någon ordentlig säng tidigare, så gästerna hade gått ihop och köpt en åt henne. Galleristen Mariann Ahnlund brukade också hjälpa Margareta med sådant som var mer praktiskt. Ute på landet hos Mariann bakade Margareta sina anisbröd, som blev förlagor till hennes skulpturer. Anisbröden i brons har bland annat delats ut som prisstatyett av Norrbottensakademien.

Filt, Margareta Renberg. Serigrafi 48 x 40 cm, numrerad 119/150 (Nbm: 29981). Foto: Simon Eliasson © Norrbottens museum

2000 diagnosticerades Margareta med lungcancer. Hon mådde mycket dåligt under sjukdomsperioden, men levde in i det sista. Kristina minns särskilt den bejublade utställningen på Konstakademien. Två stora salar fylldes med Margaretas konst och trots att hon själv var så sjuk vid tidpunkten kunde hon tala på ett entusiasmerande sätt och få publiken att lyssna andlöst.

Margaretas sista verk blev Filt, en serigrafi som skulle tryckas i en konstnärsalmanacka. Kristina berättar att Margareta inte var helt nöjd med resultatet och att det inte är helt säkert att den var färdigställd. Margareta blev bara 59 år gammal och sin sista tid tillbringade hon på Stockholms sjukhem. På begravningen i Solna var det många som höll tal, spelade och sjöng. Bland gästerna fanns Ulf Linde, Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström.

Jubileumsfirande med Luleåkonstnärer

Just nu visas verk med skilda tekniker av Margareta Renberg i Kulturens hus i Luleå. I utställningen ingår bland annat oljemålningen, bronsskulpturen, litografin, blyertsteckningarna, tuschteckningarna, serigrafierna och koppartrycken ur Norrbottens museums samlingar. Margareta Renberg är en av tre konstnärer med Luleåanknytning som konsthallen lyfter i sitt firande av stadens 400-årsjubileum. De två andra konstnärerna är Magnus Svensson och Johannes Lindh. Fram till och med 2 maj pågår utställningarna med de tre konstnärerna. De har olika uttryckssätt, men många beröringspunkter. Konsthallens öppettider hittar du här.

Paulina Öquist Haugen