Slöjd- och formkonsulenterna i Norrbotten

Hej!

Nu är det återigen dags för vårt årliga inlägg på kulturmiljöbloggen. Bakom tangentbordet sitter Sofia Öberg tillsammans med kollega Linnea Nilsson och vi arbetar som slöjd- och formkonsulenter vid Region Norrbotten.

I detta inlägg tänkte vi berätta mer om det arbete som vi och våra kollegor på kulturenheten gör med framtagandet av Region Norrbottens kommande kulturplan.

Nuvarande kulturplan sträcker sig över åren 2023–2026 och finns tillgänglig för alla att läsa via https://utvecklanorrbotten.se/om-regional-utveckling/kulturplan/

Slöjd och formområdets viljeriktningar under nuvarande planperiod är:

  • Initiera och stötta insatser för pedagoger och handledare för att barn och unga i Norrbotten ska få fler möjligheter till att skapa med sina händer
  • Synliggöra slöjd- och formområdets koppling till hållbar utveckling och stötta initiativ kring återbruk och hållbarhet
  • Stötta initiativ som utforskar samtida uttryck och influenser inom slöjd och form
  • Främja förutsättningarna för professionella slöjd- och formutövare att utvecklas och verka i länet

Som konsulenter arbetar vi på många olika sätt, våra främsta verktyg är:

  • Projektledning
    Initierar och driver insatser och projekt samt samverkar med andra aktörer.
  • Finansiering
    Stöd-finansierar, söker externa medel.
  • Nätverk/fortbildning
    Sammankopplar och stöttar
Inbjudan till kulturplansdialog, Slöjd och formområdet. Foto: Simon Eliasson.

Kulturplan 2027–2030
Norrbottens kulturplan ska beskriva vilken utveckling av kulturlivet Region Norrbotten vill arbeta för under 2027–2030 för att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls samt tydliggöra Region Norrbottens kulturpolitik.

De nationella kulturpolitiska målen:
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
  • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Processen med framtagandet startar med dialoger med kommuner, civilsamhället och kulturutövare. Kansliet på kulturenheten, med strateger, kulturutvecklare, biträdande kulturchef och kulturchef arrangerar dialoger under året för att samla in tankar och få inspel till kommande kulturplan.

På kulturfrämjande enheten arbetar vi konsulenter och utvecklare med fokus på områdena: litteratur, dans, konst och slöjd. Vi har alla genomfört en eller flera dialoger som är områdesspecifika och samlar nu in underlaget och inspelen som kommit in under hösten för att lämna över till de strateger som arbetar vidare med framtagandet av planen.

När kulturplanen är genomarbetad och skrivarprocessen färdigställd lämnas den ut på remiss. Under april – augusti 2026 finns det chans att läsa igenom kulturplanen och komma in ett remissyttrande. Under hösten 2026 färdigställs planen för att sedan antas av Regionala utvecklingsnämnden, Regionstyrelsen och slutligen av Regionfullmäktige.

1912 års Norrbottensdräkt, Torneå- och Kalix älvdal. Foto: Simon Eliasson.

Några av punkterna som lyfts fram under våra dialoger rörande slöjd och formområdet är bland annat:

  • slöjdens starka koppling till kulturell identitet
  • slöjd som beredskap och hållbar livsstil
  • synlighet och struktur för länets yrkesverksamma
  • insatser för barn och unga för att säkra framtidens utövare

Dialogerna är ett viktigt verktyg för att vi gemensamt ska kunna bidra till att forma de kommande insatserna och för det fortsatta arbetet till att stärka slöjd och formområdet i Norrbotten.

Om du är yrkesverksam utövare, aktiv i förening, arbetar inom stiftelser eller annan aktör inom området och inte haft möjlighet att delta under någon dialog för slöjd och formområdet finns fortfarande chansen att svara på vår enkät: https://forms.cloud.microsoft/e/5tid5J235n

Enkäten är öppen november ut och du är varmt välkommen att delta!

Slutligen vill vi tipsa om den dräkt- och koltutställning vi arbetar hårt med att producera och sätta upp. Skriv in 14 februari i kalendern, då bjuder vi in till vernissage på Slöjd och formcenter i Shopping galleria, Luleå. Mer info kommer, följ oss gärna på sociala medier för att ta del av det som händer inom området så som workshops, utlysningar och andra främjande insatser.

Med detta tackar vi för oss för denna gång, vi önskar er alla en hantverksfylld vinter – passa på att ge er ut till någon av alla julmarknader för att köpa lokalt producerade julklappar från någon av länets fantastiska slöjdare!

Allt gott!
Sofia och Linnea

Sociala medier:
Instagram: @slojdformnorrbotten och projektet @slojdformcenter

Facebook: Slöjd- och formkonsulenterna Region Norrbotten / Slöjd och formcenter Norrbotten

Vill du kontakta oss, mejla oss gärna!
slojdform@norrbotten.se

Norrbottens museums årsböcker – en källa till historiska guldkorn!

”Vår hembygdsförening är nu 3 år gammal och det ligger nära tillhands att övertänka, om den blivit, vad vi sa, som voro med vid dess bildande, åsyftade.”

Så börjar Gösta Malm (1873-1965), ordförande i Norrbottens hembygdsförening, sin årsberättelse 1925. Det är slående att det i år är 100 år sedan detta skrevs, för Norrbottens museum står inför i stort sett samma stora utmaningar och möjligheter.

Gösta Malm var en mångsysslare som båda hann med att vara väg- och vattenbyggnadsingenjör (var teknisk ledare bland annat för byggnationen av Porjus vattenkraftverk), landshövding i Norrbotten, handels- och socialminister samt mycket mer. Han gav 1963 ut självbiografin ”I min krafts dagar”. Men han var inte bara ingenjör och politiker. Han vurmade dessutom mycket för kulturhistoria och hembygd.

Han beskriver här hembygdsföreningens ändamål i sina stadgar i årsboken från 1925:
– ”att sprida kärlek till hembygden och dess natur och dess minnen samt kännedom om övre Norrlands bebyggelse och fädernas liv i denna del av fäderneslandet”.
– ”genom att i tal och skrift samt genom anordnande av hembygdsmöten väcka kärlek till och fördjupa kännedomen om hembygdens natur och folk ; genom att undersöka, beskriva och vårda Norrbottens fasta fornlämningar ; genom att insamla, ordna och beskriva fornsaker samt etnografiska och historiska föremål”…

Han fortsätter: ”Den byggnadsuppgift, som undertecknad sätter främst, närmast efter en ny entré till prydlig inhägnad av Gültauudden, är emellertid åstadkommande av en verklig museibyggnad av sten, vilken dock bör förläggas till lämplig c e n t r a l plats i Luleå”.

En ny museibyggnad blev verklig elva år senare. Och nu 2025 så står Norrbottens museum med nya stora utmaningar. Museibyggnaden från 1936 håller på att grundligt renoveras och håller stängt tillsvidare. Ett våningsplan kommer att få ett klimatsystem som gör att känsliga föremål kan visas. Och museets personal håller som bäst på att arbeta för en helt ny basutställning.  

100 år har gått sedan Gösta Palm skrev: “Vår hembygdsförening är nu 3 år gammal och det ligger nära tillhands att övertänka, om den blivit, vad vi sa, som voro med vid dess bildande, åsyftade.”.  Det ligger nära tillhands att fundera på om Norrbottens museum, så här efter 100 år, om den blivit som personal och besökare önskat. Vi har stora möjligheter att åstadkomma något, när museet äntligen återöppnar, som gör både besökare och personal mycket stolta över sin kulturhistoria och hembygd – och sitt länsmuseum.  

Vid tangentbordet:
Ulf Renlund, antikvarie vid Norrbottens museum