Uppdrag, samarbeten och engagemang

I detta blogginlägg har jag valt att göra en övergripande presentation av Norrbottens museums uppdrag, samarbeten och engagemang i länet och på nationell nivå. Själva ordet museum härstammar från ordet mouseion i antikens Grekland och det var en helgedom vigd åt muserna, vetenskapens- och konstens gudinnor.

Norrbottens museum är ett museum för alla och riktar sig med ett brett utbud till alla målgrupper. Till exempel utställningar, workshops, program, föreläsningar, pedagogisk verksamhet, tipsgranskningar, rådgivning, med mera. Det publika museet finns fysiskt i Hermelinsparken i Luleå. I stadsdelen Björkskatan finns arkiv, bibliotek, samlingar, kulturmiljö och registrering.

Invign arkeologiutst

Museets arkeologiutställning invigdes av regionrådet Linda Frohm (M) och Kent Andersson, avdelningschef för Samlingar och forskning vid Statens historiska museer. Foto: Catrine Backman.

Museet syns också i länets kommuner där vi samarbetar med lokala aktörer såsom hembygdsföreningar, skolor, folkhögskolor och Luleå tekniska universitet, studieförbund och event. På de årligt återkommande arkeologidagarna och kulturarvsdagarna genomför museet aktiviteter i olika kommuner i länet.

Det här var ett smakprov på var du hittar oss, och du som läser kulturmiljöbloggen vet så väl att vi finns på internet. Glädjande är att se att museet har fler och fler besök både på internet och fysiskt. Man hittar till oss!

På museets hemsida norrbottensmuseum.se finns, förutom kulturmiljöbloggen, länkar till fler digitala plattformar som du kan klicka dig vidare till – bland annat våra digitala utställningar och föremålsdatabasen Carlotta. På sociala medier finns vi på Facebook och Instagram. Gilla oss gärna på Facebook om du inte redan gjort det!

Vi har nyligen uppdaterat vår hemsida. Dels för att få den tillgänglighetsanpassad, men också för att det ska bli lättare att navigera på den. I skrivande stund saknar vi översättning, men det är på gång. Även en talfunktion ska kompletteras till sidan.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om kulturarv och kulturmiljöer, och myndigheten Kulturrådet förverkligar den nationella kulturpolitiken. Som länsmuseum har vi kontakt med bägge myndigheterna. Ibland direkt, men oftast genom olika samverkansorgan regionalt och nationellt.

Museilagen som trädde i kraft 1 augusti 2017 reglerar alla offentligstyrda museer i Sverige. I lagen fastställs att museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

varga-foto-marie-lundgren

Under höstterminen 2019 turnerade Norrbottens museum tillsammans med Norrbottensmusiken i skolor i länet med musikföreställningen ”Varga – den vandrande järnsmältaren”. Foto: Marie Lundgren, Norrbottensmusiken.

Norrbottens museum arbetar också enligt Kulturmiljölagen. Områden som berörs här är inventering, granskning av allmänhetens tips om forn- och kulturlämningar och avverkningsanmälningar. Museet arbetar också tätt tillsammans med kommunerna i deras arbete med kulturarv och kulturmiljöer.

Regionalt beslutar Länsstyrelsen om, och ger tillstånd till, att förändra skyddade kulturmiljöer. De ger också bidrag att vårda dem. Museets avdelning för kulturmiljö har ett tätt samarbete med Länsstyrelsen.

Norrbottens museum har ett interregionalt samarbete med de andra norrlänen. Just nu pågår ett treårigt projekt som Kulturrådet beviljat medel till. Projektet handlar till stor del om erfarenhetsutbyte mellan museernas olika professioner – ”att inte uppfinna hjulet igen”.

På det nationella planet återfinns Norrbottens museum inom organisationen Sveriges museer, samt Sveriges största museum.

Sveriges museer är en museiorganisation där alla svenska museer är välkomna att ingå. Uppdraget är att tillvarata hela Museisveriges gemensamma intressen med drygt 27 miljoner besökare varje år. Norrbotten har en representant i styrelsen i Ulf Renlund, museichef på Försvarsmuseum i Boden.

Norrbottens museum återfinns också inom Sveriges största museum, ett relativt nystartat samarbetsorgan med Sveriges samtliga 24 länsmuseer som medlemmar. Tillsammans utgör länsmuseerna unika kulturarvsinstitutioner fördelade i hela landet med cirka 4 miljoner besökare per år.

Sveriges största museum

Sveriges största museums monter på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna. Foto: Catrine Backman.

Samarbetet i paraplyorganisationen har redan gett bra resultat. Jag ska ge två exempel. Samarbetsrådets styrelse uppvaktade Kulturdepartementet och Kulturminister Amanda Lind den 25 november 2019, och det gav ett snabbt positivt resultat. Kulturministern gav Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda de ekonomiska förutsättningarna för de regionala museerna, samt att analysera Länsmuseernas betydelse för kulturen och kulturarvsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Kulturdepartementet senast 31 januari 2021.

Den 13 februari 2020 uppvaktade styrelsen Kulturutskottet med krav om ökade resurser till den regionala kultursamverkansmodellen, och också för att presentera förslaget att Länsmuseerna får i uppdrag att uppmärksamma Förintelsen istället för att skapa ett nytt statligt museum om Förintelsen. Utredningen ska vara klar nu i slutet av mars.

Slutligen vill jag också nämna att International Council of Museums (ICOM) har tagit fram en nutida definition av vad ett museum är, men den är ännu inte beslutad utan diskuteras fortfarande. Förslaget lyder:

En permanent institution utan vinstintresse som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella lämningar av människor och deras miljö i studie-, utbildnings- och rekreationssyfte.

Norrbottens museum vore ingenting utan de kunniga och specialiserade medarbetare som gör att vi dagligen utvecklas i mötet med er besökare och samarbetspartners. Norrbottens museum är ett Länsmuseum, det är invånarnas museum och det ska tydligt spegla länets kulturarv. Du är alltid välkomna att kontakta oss och besöka oss – fysiskt eller på webben.

Denna fredag, Margaretha Lind, chef Norrbottens museum

Bland kyrkstugorna i Gammelstads världsarv

Ett besök i världsarvet Gammelstad kan bjuda på många överraskningar. Om man tar sig tiden att kika lite extra på tak, fasader, knutar, snickerier och detaljer ser man rätt snabbt att de alla skiljer sig åt. Från att vid första anblicken se de små röda stugorna som kopior av varandra förbyts den till en förundran över alla olikheter som finns representerade. En av de allra största olikheterna stugorna emellan är takmaterialen.

01

Här ser man tydligt att takmaterialen på kyrkstugorna skiljer sig åt. Stugan längst bort till vänster i bild har ett klassiskt brädtak, de andra tre har två olika varianter av plåttak – den s.k. pannplåten till höger i bild samt trapetsplåt på kyrkstugorna i mitten. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Även stugornas fasader skiljer sig åt även om de alla är målade i en röd klassisk kulör. De allra flesta är brädslagna med locklistpanel där listen kan variera från en väldigt enkel variant till en mer påkostad och profilerad list.

03

Profilerad list. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

02

Enkel list utan profilering. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Det finns även ett fåtal stugor som helt saknar fasadpanel eller där tre av fyra fasader är brädslagna.

04

På kyrkstugor där en av fyra väggar saknar panel kan timmerväggen lämnats omålad eller som på kyrkstugan ovan, målats likt övriga fasader. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Tittar vi lite extra på knutarna finns det en hel del varianter representerade. Vissa är röda, andra vita medan några kyrkstugor har knutar målade i bägge kulörer.

Det som inte skiljer nämnvärt är färgen på ytterdörrarna. De allra flesta är vitmålade, precis som det förskrivs i planbestämmelserna, men det finns varianter. Här finns också stora skillnader på dörrarnas utseende samt omgivande detaljer.

12

Dörrövertycke med rombmönster. © Erica Duvensjö, Luleå kommun

11

Den enda dörren i Gammelstad med välvd överdel. © Erica Duvensjö, Luleå kommun

Även kyrkstugornas fönsterbågar och fönsterluckor är vitmålade precis som de allra flesta ytterdörrar, men här kan det skilja en hel del på fönsterstorlek, utformning på fönsterluckor och fönsteröverstycke. Det finns också de kyrkstugor som fortfarande har kvar sina munblåsta fönsterglas. 

20

Det munblåsa fönsterglaset ger fönstret en karaktär som moderna fönster helt saknar. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Sist men inte mist kommer här detaljer som i sig sätter en personlig prägel på kyrkstugorna de smyckar.

Så, varmt välkommen till Gammelstads kyrkstad på en upptäcktsfärd bland världsarvets över 400 kyrkstugor!

Vill ni veta mer om Gammelstad, besök visitgammelstad.se 

 

 

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö, samordnare för Gammelstads världsarv vid Luleå kommun