”En hyllning till vatten”: en glasutställning i Haparandas gamla vattentorn

Haparandas första vattentorn
Det gamla vattentornet i Haparanda är ett av stadens minnesmärken. Med dess långa profil bidrar vattentornet till att skapa Haparandas horisont, att inspirera till unika idéer och speciella projekt (tex. det som ville förvandla tornet till ett höghus med flera lägenheter, enligt MAF:s förslag, 2012), men även till att väcka invånares samt turisters nyfikenhet. Byggt av arkitekten Knut Nordenskjöld 1920, i ungefär samma veva som stadens nya järnvägsstation, är Haparandas gamla vattentorn en hög struktur – nästan 50 meter höjd – i tegelstenar med ett klassiskt lutande tak och en oktogonisk planritning.
I bruk som vattentorn från och med 1920-talet och sedan som fjärrvärmecentral från och med 1960/1970-talet (när ett nytt vattentorn byggdes) är det gamla vattentornet stängt för allmänheten sedan flera decennier. Eller kanske snarare skulle säga att det var stängt för allmänheten, då en glasutställning tog plats i tornets bottenvåning den 22 oktober 2022.

Haparandas gamla vattentorn, källa: http://www.commons.wikimedia.com

När glaskonst väcker nytt liv i en historisk byggnad
”En hyllning till vatten” är inte bara en utställning som förevisar verk blåsta av glaskonstnären Jennie Olofsson från Gotland (Glasstudion Big Pink). Utställningen är också resultatet av en process fylld av tankar, reflektioner, skapande och samarbete.

Jennie spenderade en residensvistelse i Haparanda under några veckor 2020, mitt under rasande pandemi. Mörkret, naturen och älgjakten dominerade ett första intryck av novemberlandskapet i staden med omgivningar.

Konstnären och konsthantverkaren Jennie Olofsson/Glasstudion Big Pink, källa: http://www.swedishlaplandair.se

Detta i kombination med vattnet – i form av regn, älvar, sjöar och is. Jennie började anteckna och göra ljusregistreringar genom att ta bilder i staden och dess omgivande natur. Dessa bilder målade hon om till prickar av färg och skapade en novemberpalett av Haparandas färger. Prickarna pryder nu var utställningsaffisch och i utställningsbroschyren men även i sin ursprungsform i utställningen. De starkaste färgerna finns i bruksglaset “Tjärhovet”.

Utställningsaffisch gjord av Karin Erixon.

I processen uppstod fler frågor – skulle isen i norr verkligen släppa i november, som följd av klimatförändringarna? Hur uppfattas Haparanda hos de som kommer utifrån? Vad dominerar landskapet?

Sa föddes idén att arrangera en utställning i det gamla vattentornet med nyproducerade ljud och glasverk inspirerade av Haparanda och Tornedalen. Efter två år av brainstorming, samverkan och hårt jobb har vi liksom anlänt – vi har äntligen fått inviga utställningen i Haparandas gamla vattentorn.

Unika glaskonstverk i en miljö med industrikänsla
Just för den här utställningen har Jennie Olofsson skapat en hängande installation – en site specific – som heter Isskärvor, gjuten av glas från riktig is och inspirerad av för tidig islossning; två skisser ”Prickar” som inspirerandes av Haparandas novemberljus och färger, samt ljudverket ”Hyllning till vatten”, inspirerat av vattnets ljud och rörelse samt de dystopiska klimatförändringar vi står inför.

Jennie Olofsson, installationen site specific ”Isskärvor”. Foto: Silvia Colombo.
Jennie Olofsson, “Prickar” & “Tjärhovet” (orange och transparent version). Foto: Silvia Colombo.

Sedan är utställningens höjdpunkt en serie munblåsta och drivna glas (50 st.) och vattenkaraffer (20 st.) som heter ”Tjärhovet” och som inspirerades av Haparandas ljus samt homonymt för området.

Jennie Olofsson, ”Isskärvor” i bakgrunden och ”Tjärhovet” (grön version) i förgrunden. Foto: Silvia Colombo.
Jennie Olofsson, ”Tjärhovet” (blå och grön version). Foto: Silvia Colombo.

För att fortsätta med Jennies ord ”kommer glasens textur från formavtryck av tjäran som ligger på Haparandas strandbank, i det naturskyddade området ’Tjärhovet’:

“I silikonavtrycket gjöt jag vax och utav flera vaxgjutningar byggde jag en rund blåsform av gips och sand. Nar vaxet ångats bort kan jag blåsa glas in i formen och trycket från min luft utvidgar glaset mot formens kant och ger på så sätt glasytan ett avtryck som liknar Tjärhovet. For mig är detta ett sätt att flytta en fysiskt betydelsefull plats i Haparanda in i ett vardagsobjekt som du kan använda varje dag. Vattenkaraffen bar med sig ’minnet’ av Tjärhovets berättelse.”

De har fyra olika färger och jag kallar dem, mossa, solnedgång, is och vatten. Färgerna ar valda från den färgkarta jag skapade under min residensvistelse. Varje dag gjorde jag ljusregistreringar i naturen och i staden som jag omvandlade till färg.

Tjärhandeln uppstod och blomstrade redan under 1600-talet da tjäran var vårt lands tredje största exportvara och ökade kraftigt under 1700-talet och kulminerade under halva 1800-talet. Spill från denna tjärhandel och omlastningens procedur har lämnat spår i markyta och än idag känner du doft av tjära på platsen”.

”En hyllning till vatten”, detalj av utställningsrum. Foto: Silvia Colombo.

”En hyllning till vatten” är en samproduktion mellan Jennie Olofsson/Glasstudion Big Pink, Haparanda stads kulturenhet, ABF norr, och Resurscentrum för konst, i samarbete med kulturföreningen KUBN (Kultur för Unga och Barn i Norrbotten). Samfinansierande institutioner är Kulturrådet och Region Norrbotten.

Vid tangentbordet:
Silvia Colombo
Kulturstrateg på Haparanda stad

Källor
Ang. ansökan om minnesmärke och info om vattentornets historia: https://www.haparandapojkarna.com/16-foereningsfakta/10-ansoekan-om-byggnadsminnesfoerklaring-av-gamla-vattentornet-har-inlaemnats-till-laensstyrelsen

Ang. MAF:s projekt: https://maf-ark.se/projekt/tornet-haparanda/
https://sverigesradio.se/artikel/5225693

Ang. Jennie Olofssons konstresidens i Haparanda under 2020: http://www.swedishlaplandair.se/residencies/previous-residencies-2020/jennie-olofsson-44859785

Ang. Jennie Olofssons produktion som Glasstudion Big Pink: https://www.glasstudionbigpink.se/

Slöjd och Form Norrbotten

Hej! I det här inlägget kommer du som läser att få en inblick i Slöjd- och formkonsulenternas verksamhet. Norrbotten är ett län rikt på slöjd och hantverk. Det är en del av regionens materiella och immateriella kulturarv med traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. I Norrbotten är vi två Slöjd- och formkonsulenter som arbetar strategiskt och operativt för att stärka, främja och utveckla slöjd-, hantverks- och formområdet i Norrbotten. Vårt uppdrag riktar sig till en bred målgrupp där vi arbetar med insatser riktade till barn och unga, yrkesverksamma utövare och hobbyutövare. Vi initierar, driver och stöttar projekt i samverkan med andra aktörer som verkar regionalt, interregionalt och nationellt.

Foto: Simon Eliasson

Våra målsättningar styrs utifrån Region Norrbottens kulturplan och inför kommande år så pågår just nu ett intensivt arbete med att färdigställa den kommande kulturplanen för 2023-2026. Inför kommande kulturplans-period kommer vår verksamhet att fokusera på att:

-Stötta insatser för pedagoger och handledare för att barn och unga i Norrbotten ska få fler möjligheter till att skapa med händerna.

-Synliggöra slöjd-och formområdets koppling till hållbar utveckling.

-Stötta initiativ och utforska samtida uttryck och influenser inom slöjd och form.

-Främja förutsättningarna för professionella slöjd- och formutövare att utvecklas och verka i länet.

Nedan följer kortare presentationer från några av de insatser och projekt som vi har drivit under 2022.

Foto: Simon Eliasson
Foto: Simon Eliasson

Hårdslöjdsnätverk Norrbotten

Under 2022 har vi påbörjat arbetet med att starta upp ett hårdslöjdsnätverk för Norrbotten.

Vi har besökt Haparanda, Gällivare, Överkalix, Arvidsjaur och Luleå där vi har arrangerat och genomfört hårdslöjdsträffar. Under träffarna har personer som är intresserade av att arbeta med hårdslöjd, både på hobbynivå och yrkesverksamma utövare deltagit. Träffarna ses som en start i att framgent bygga upp och skapa ett nätverk för personer som utövar hårdslöjd i Norrbotten.

I september avslutade vi årets insatser med att bjuda in till en gemensam hårdslöjdshelg ute på Seskarö, 27 km sydost om Haparanda.  Under helgen deltog 24 personer från länet i åldrarna 16-72år.

Helgens slöjdkurser leddes av:

Bengt-Erik Nilsson, bildhuggare, motorsågsskulptör och förgyllare ifrån Umeå.

Molly Sjöstam, slöjdare som är boende i Gräsmyr, Västerbotten med fokus på karvsnitt och måleri.

Helena Åberg, slöjdare från Stigtomta, Nyköping kommun. Helena har specialiserat sig på klyvning av svep och brädor, speciellt i furu.

Thomas Distler, båtbyggare från Umeå som kommer att föreläsa om båtbygge och hantverkstekniker på gammalt vis. 

Arbetet med att bygga upp ett nätverk för hårdslöjd kommer att fortsätta under 2023. Insatserna har finansierats med extra statliga medel som Slöjd-och formkonsulenterna tilldelas av Statens Kulturråd.

Unga händer I samarbete med projektet Formstark Norrbotten så utlyste vi under våren 2022 ett ‘Unga händer’-stipendium. Utlysningen riktade sig till yrkesverksamma utövare i Norrbotten inom slöjd, form, konsthantverk och design i åldrarna 19-35 år. Nedan kan du ta del av en kort presentation från stipendiaten Isak Pirak, duojar och hantverkare i traditionell samiskt konsthantverk.

”Hej!

Mitt namn är Isak Pirak och är 26 år och uppvuxen och verksam i Jokkmokk. Jag är en duojar/hantverkare i traditionell samiskt konsthantverk. Jag är av en släkt som har en lång tradition av duodji, då både min far och farfar arbetat med detta hantverk. Min farfar Lars Pirak var en framgångsrik slöjdare och konstnär och livnärde sig enbart på sina händer och är min stora inspiration till mitt skapande.

Jag arbetar främst i materialen trä och horn men använder även material såsom stål, silver, skinn och läder. Mitt kommande projekt kommer handla om konstverket Stuorra Niibi som översätter till storkniv men även kallad för huggare, den kniven är traditionell för dom nordligare samerna och har en kluven dohppo/slire i 4 delar av 2 horn vilket gör den tekniskt svår att få ihop, det alstret kan verkligen pröva en skicklighet och förståelse för hornet.

Mitt mål med projektet kommer vara att ha en färdig produkt men även endel historisk information kring detta alster och hur den görs i grundare form.

Stipendiet är på 35 000kr och tilldelades till Isak Pirak, Jokkmokk, Emmelie Stuge, Jokkmokk och Petronella Edlund, Arjeplog. Projektperioden pågar mellan september 2022-februari 2023.

Slöjd och Form Norrbotten – Utställning Regionhuset Luleå 3nov-6dec Här näst kommer vi att presentera fotoutställningen ”Slöjd och Form Norrbotten” I utställningen presenteras och porträtteras 11 slöjdare och hantverkare som är hemmahörande i Norrbotten. Fotografierna är tagna av fotografen Simon Eliasson och är ett urval från projekten ”Hej Slöjdare” och ”Formstark Norrbotten”. Insatsen erbjöds till yrkesverksamma utövare under pandemin med målsättning och syfte att stötta deras verksamheter och bidra till att skapa ökad digital synlighet. Projektet har initierats och drivits av Slöjd- och formkonsulenterna Region Norrbotten och resurscentrum för Konst.

Foto: Simon Eliasson

Medverkande i utställningen är:

Eva Hagström, konsthantverkare, Siknäs
Linda Isaksson, glasblåsare, Piteå
Marie Karlsson, träslöjdare, Kalix
Lotta Lampa, konsthantverkare och formgivare, Kalix
Erika Nordvall Falck, slöjdare, Jokkmokk
Julia Rensberg, samisk slöjdare trä och horn, Jokkmokk
Katarina Spik Skum, duodjár / samisk slöjdare, Jokkmokk
Anna-Stina Svakko, samisk dräktmästare i koltsömnad, Porjus
Gunnel Tjäder, konsthantverkare, Kiruna
Lena Viltok, doudjár / samisk slöjdare, Jokkmokk
Ida Isak Westerberg, konsthantverkare, Älvsbyn

Varmt välkomna på vernissage på regionhuset i Luleå den 3 november klockan 12.00!

Tack för oss önskar
Slöjd- och formkonsulenterna Linnea Nilsson och Sofia Öberg

Ps. Vill du ta kontakt med oss eller veta vad som händer i vår verksamhet framöver så kika in på våra sociala medier eller kontakta oss på:

Mejl: info.hemslojden@norrbotten.se

Instagram: hemslojdnorrbotten

Facebook: Hemslöjdskonsulenterna Region Norrbotten