Slöjd och Form Norrbotten

Hej! I det här inlägget kommer du som läser att få en inblick i Slöjd- och formkonsulenternas verksamhet. Norrbotten är ett län rikt på slöjd och hantverk. Det är en del av regionens materiella och immateriella kulturarv med traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. I Norrbotten är vi två Slöjd- och formkonsulenter som arbetar strategiskt och operativt för att stärka, främja och utveckla slöjd-, hantverks- och formområdet i Norrbotten. Vårt uppdrag riktar sig till en bred målgrupp där vi arbetar med insatser riktade till barn och unga, yrkesverksamma utövare och hobbyutövare. Vi initierar, driver och stöttar projekt i samverkan med andra aktörer som verkar regionalt, interregionalt och nationellt.

Foto: Simon Eliasson

Våra målsättningar styrs utifrån Region Norrbottens kulturplan och inför kommande år så pågår just nu ett intensivt arbete med att färdigställa den kommande kulturplanen för 2023-2026. Inför kommande kulturplans-period kommer vår verksamhet att fokusera på att:

-Stötta insatser för pedagoger och handledare för att barn och unga i Norrbotten ska få fler möjligheter till att skapa med händerna.

-Synliggöra slöjd-och formområdets koppling till hållbar utveckling.

-Stötta initiativ och utforska samtida uttryck och influenser inom slöjd och form.

-Främja förutsättningarna för professionella slöjd- och formutövare att utvecklas och verka i länet.

Nedan följer kortare presentationer från några av de insatser och projekt som vi har drivit under 2022.

Foto: Simon Eliasson
Foto: Simon Eliasson

Hårdslöjdsnätverk Norrbotten

Under 2022 har vi påbörjat arbetet med att starta upp ett hårdslöjdsnätverk för Norrbotten.

Vi har besökt Haparanda, Gällivare, Överkalix, Arvidsjaur och Luleå där vi har arrangerat och genomfört hårdslöjdsträffar. Under träffarna har personer som är intresserade av att arbeta med hårdslöjd, både på hobbynivå och yrkesverksamma utövare deltagit. Träffarna ses som en start i att framgent bygga upp och skapa ett nätverk för personer som utövar hårdslöjd i Norrbotten.

I september avslutade vi årets insatser med att bjuda in till en gemensam hårdslöjdshelg ute på Seskarö, 27 km sydost om Haparanda.  Under helgen deltog 24 personer från länet i åldrarna 16-72år.

Helgens slöjdkurser leddes av:

Bengt-Erik Nilsson, bildhuggare, motorsågsskulptör och förgyllare ifrån Umeå.

Molly Sjöstam, slöjdare som är boende i Gräsmyr, Västerbotten med fokus på karvsnitt och måleri.

Helena Åberg, slöjdare från Stigtomta, Nyköping kommun. Helena har specialiserat sig på klyvning av svep och brädor, speciellt i furu.

Thomas Distler, båtbyggare från Umeå som kommer att föreläsa om båtbygge och hantverkstekniker på gammalt vis. 

Arbetet med att bygga upp ett nätverk för hårdslöjd kommer att fortsätta under 2023. Insatserna har finansierats med extra statliga medel som Slöjd-och formkonsulenterna tilldelas av Statens Kulturråd.

Unga händer I samarbete med projektet Formstark Norrbotten så utlyste vi under våren 2022 ett ‘Unga händer’-stipendium. Utlysningen riktade sig till yrkesverksamma utövare i Norrbotten inom slöjd, form, konsthantverk och design i åldrarna 19-35 år. Nedan kan du ta del av en kort presentation från stipendiaten Isak Pirak, duojar och hantverkare i traditionell samiskt konsthantverk.

”Hej!

Mitt namn är Isak Pirak och är 26 år och uppvuxen och verksam i Jokkmokk. Jag är en duojar/hantverkare i traditionell samiskt konsthantverk. Jag är av en släkt som har en lång tradition av duodji, då både min far och farfar arbetat med detta hantverk. Min farfar Lars Pirak var en framgångsrik slöjdare och konstnär och livnärde sig enbart på sina händer och är min stora inspiration till mitt skapande.

Jag arbetar främst i materialen trä och horn men använder även material såsom stål, silver, skinn och läder. Mitt kommande projekt kommer handla om konstverket Stuorra Niibi som översätter till storkniv men även kallad för huggare, den kniven är traditionell för dom nordligare samerna och har en kluven dohppo/slire i 4 delar av 2 horn vilket gör den tekniskt svår att få ihop, det alstret kan verkligen pröva en skicklighet och förståelse för hornet.

Mitt mål med projektet kommer vara att ha en färdig produkt men även endel historisk information kring detta alster och hur den görs i grundare form.

Stipendiet är på 35 000kr och tilldelades till Isak Pirak, Jokkmokk, Emmelie Stuge, Jokkmokk och Petronella Edlund, Arjeplog. Projektperioden pågar mellan september 2022-februari 2023.

Slöjd och Form Norrbotten – Utställning Regionhuset Luleå 3nov-6dec Här näst kommer vi att presentera fotoutställningen ”Slöjd och Form Norrbotten” I utställningen presenteras och porträtteras 11 slöjdare och hantverkare som är hemmahörande i Norrbotten. Fotografierna är tagna av fotografen Simon Eliasson och är ett urval från projekten ”Hej Slöjdare” och ”Formstark Norrbotten”. Insatsen erbjöds till yrkesverksamma utövare under pandemin med målsättning och syfte att stötta deras verksamheter och bidra till att skapa ökad digital synlighet. Projektet har initierats och drivits av Slöjd- och formkonsulenterna Region Norrbotten och resurscentrum för Konst.

Foto: Simon Eliasson

Medverkande i utställningen är:

Eva Hagström, konsthantverkare, Siknäs
Linda Isaksson, glasblåsare, Piteå
Marie Karlsson, träslöjdare, Kalix
Lotta Lampa, konsthantverkare och formgivare, Kalix
Erika Nordvall Falck, slöjdare, Jokkmokk
Julia Rensberg, samisk slöjdare trä och horn, Jokkmokk
Katarina Spik Skum, duodjár / samisk slöjdare, Jokkmokk
Anna-Stina Svakko, samisk dräktmästare i koltsömnad, Porjus
Gunnel Tjäder, konsthantverkare, Kiruna
Lena Viltok, doudjár / samisk slöjdare, Jokkmokk
Ida Isak Westerberg, konsthantverkare, Älvsbyn

Varmt välkomna på vernissage på regionhuset i Luleå den 3 november klockan 12.00!

Tack för oss önskar
Slöjd- och formkonsulenterna Linnea Nilsson och Sofia Öberg

Ps. Vill du ta kontakt med oss eller veta vad som händer i vår verksamhet framöver så kika in på våra sociala medier eller kontakta oss på:

Mejl: info.hemslojden@norrbotten.se

Instagram: hemslojdnorrbotten

Facebook: Hemslöjdskonsulenterna Region Norrbotten

SLÖJD- OCH BYGGNADSVÅRDSTURNÉN

Vår slöjd- och byggnadsvårdsturné stannade upp i Gallejaur och Karungi i slutet av augusti i år. Ja precis, vi packade museibilen med äggoljetempera, textilfärgningskit, fönster och fönsterskrapor och gjorde en rundtur i Norrbotten. Vi har besökt verksamheter i länet med intresse för hantverk, slöjd och byggnadsvård. Med oss ut i länet har vi bjudit med både slöjdare och hantverkare och på plats har vi träffat trevliga människor, tagit del av intressanta platshistorier, byggnadstekniker och prövat på olika hantverk ihop. Trots pandemins utdragna begränsningar kunde vi tillslut slutföra turnéplanen.

Under fjolåret besökte vi Avan och Bälinge för att titta på olika typer av jordkällare uppförda med ett tidsspann på omkring 450 år. Valvade jordkällare av natursten från 1600-talet där det goda hantverksresultatet fortfarande gör sin verkan för att hålla stenarna på plats ovanför huvudet. Vi fick även se jordkällare från 1970-talet gjutna i betong väl fungerande för förvaring av ortens potatis, lingonsyltburkar och inläggningar. Med oss ut på jordkällarexkursionen hade vi bygghantverkare Kent Vesterlund som intygade att det sällan är försent för en restaurering om så behövs. Det mesta går att rusta upp.

Ekonomibyggnaden som jordkällaren från 1600-talet var belägen i. Utsikt över Lule älv.
Ett stenvalv som tros vara uppfört under 1600-talet.

KARUNGI. I år följdes vi till Karungi i Haparanda kommun, till den gamla jägmästargården kallad Sakarigården för att hantverka tillsammans. Längs med tomtgränsen rinner Torneälven förbi och bidrar minst sagt till skaparlust. Med var länets hemslöjdskonsulent Linnea Nilsson och konstpedagog Linda Ekersund. Vi dukade upp ett buffébord av hård- och mjuk slöjd. Folk från trakten liksom hemvändare för sommaren kom för att ta del av den gemensamma dagen. Vigert Haapasaari som är aktiv byggnadsvårdare och samordnare på platsen guidade och hade visning i den Stjernbergska villan.

Stjernbergska villan har en sidoentré med ett vågformat tak och utsikt över Torneälven.

NATURFÄRGNING. Under dagen kokade vi ett bad med gurkmeja och rödkål som besökarna fick testa på att textilfärga i. Linnea och Linda visade olika vikningstekniker med inspiration från den japanska infärgningstekniken Shibori för att göra snygga mönster.

Besökarna fick testa på den japanska textilfärgningstekniken Shibori.
Resultatet efter vikning och ett textilbad av gurkmeja.

INSEKTSHOTELL. Vi byggde också insektshotell till vilda insekter och bin och andra som kan tänkas vilja övervintra tryggt och med stil. Om du som läser också vill bygga ett hotell så skickar vi med några korta tips: de ska fyllas med ihåliga rör från naturen, hallonstjälkar, bamburör, kottar och liknande. Olika insekter gillar olika. Använd hålstorlekar mellan 3-13 mm stora i diameter och 50 mm djupa. De gillar att krypa in där det är mörkt, så låt hotellet ha en sluten baksida. Hotellen placeras där du vet att insekterna gärna rör sig eller bredvid en blomsteräng.

Under dagen målades insektshotellen i glada färger. Barn och vuxna fick måla sina hotellbyggen med äggoljetempera i olika kulörer. Hoppas att insekterna dras till färgglatt!
Hotellen ska fyllas med rör från naturen, hallonstjälkar, bamburör, kottar och liknande. Olika insekter gillar olika.
Öva att slå med hammare är bra träning.

GALLEJAUR. Sista stoppet för året gick till Gallejaur kultur- och naturreservat. Solen strålade och äppelkakan stod på fikabordet under gårdsbjörken när vi anlände till byn. Här är minst sagt tyst och rofyllt. Tyst från urbana läten och rikt på naturljud och sprakande från bagarstugan. Gallejaursbon Christer Lövgren gjorde sina dagliga sysslor innan besökarna anlände. Släppa ut fåren på sitt dagliga ängsbete hör till en av dessa.

Jordbruksbyggnaderna på gården i Gallejaur speglar en bruksplats som haft det relativt gott ställt. Kvalitetsvirke ska ha exporterats från fastigheten via älven till Skellefteå där Gallejaursstockarna blev till träråvaror av olika slag. Det medan flottningen fortsatt var igång. Gallejaur är idag ett reservat och några stockar flottas inte längre till kusten. De står tryggt kvar på skogsmarken bakom gårdshusen. Bakom de vältimrade bostadshusen och ekonomibyggnaderna. Ja till och med utedasset är timrat. De silvergrå och solbrända fasaderna går vackert hop med den bakomliggande barrskogen, sommarängarna och älven. Möjligt är att här hyra rum för den som verkligen vill stanna upp ett längre tag i idyllen.

Ägg, rå linolja, vatten och kromoxidgrönt pigment blir en slitstark färg att måla interiöra detaljer med.
Marcus Bengtsson demonstrerar fönsterrenoveringens grunder. Fåren betar på ängen bakom.

Vi ställer sedan i ordning våra stationer för slöjd- och byggnadsvårdsdagen. Insektshotellen som ska spikas samman och fyllas med lämpliga gräs och rör, en fönsterstation för att demonstrera fönsterrenovering, äggoljetempera och tovning för barnen. Vi hade förmånen att ha med oss hemslöjdaren Eva Öhrling som barnen fick tillverka charmiga ullmonster genom tovningsteknik med. Ljummet vatten, såpa och ull och varsamma handrörelser som efter en stund resulterar i de karaktärsfulla ullmonstren. Trots spåren av pandemin kommer besökare i alla åldersgrupper.

Tovning av ullmonster pågår!

Inför en naturvandring med Leif Björk samlas besökarna under gårdsbjörken, ”Gamm Bjärka”. Det finns knappt några bladverk kvar på trädet som ska ha stått där 150-200 år. Ett vårdträd som sägs ska skydda mot sjukdomar och sorger och fungera som ”garanti” för välfärd och lycka. Annars var träd på odlingsmarker inte att önska eftersom de tar kraften ur jorden, utom en enstaka björk som faktiskt skyddar gårdsbyggnaderna genom sina dränerande egenskaper. På “Gamm Bjärka” i Gallejaur börjar snart de sista grenarna tappa sina löv. Att såga ned trädet i förtid skulle däremot vara direkt olämpligt. Ett vårdträd måste självdö tills den sista grönskan gått ur (sägs det). Sedan ska ett nytt vårdträd utses.

Gästerna spanar in gårdsträdet. Intill ser ni bagarstugan som var igång under dagen.
Systrarna tre som växte upp i Gallejaur i början på 1900-talet. Greta, Lisa och Ebba var också de sista som bodde på gården innan den kom att utses som ett kultur- och sedermera även ett naturreservat.

Det är något särskilt med att hantverka på platser med så rika kultur- och naturvärden. De är som gjorda för att skapa i. Det har ju folk gjort i alla tider vilket speglas i de byar och på de orter vi besökt under vår lilla turné. På byggnaderna, trasmattorna, trägolven, kanske även i ängsmarkerna. De är tillverkade av handen och visar spår efter kunskap, handkraft och skicklighet.

Jessica Lundmark, Norrbottens museum

Källor:

Tidskriften Gallejaur – Redskapens träd, 2019. Christer Lövgren.

Gallejaur.com AndersLarsagården – fyra generationer och en stiftelse