I veckans blogginlägg får ni följa med på en resa till Båtskärsnäs i Kalix och ”bakom kulisserna” på ett spännande projekt som Norrbottens museum varit involverade i nu under 2024. Projektet i fråga gäller några intressanta hundraåringar som huserar i Folkets hus i Båtskärsnäs, nämligen kulisser som målades under 1920-talet av den norrbottniske konstnären och målarmästaren Lars August Bergbom.

Under året som (snart) gått har delar av scenen i Folkets hus restaurerats. Arbetet har bestått av rengöring, lagning och retuschering av tre kulisser samt av de målade väggfälten som inramar scenen. Folkets hus-föreningen i Båtskärsnäs initierade restaureringen. Arbetet utfördes under ledning av målerikonservator Anna Brandi tillsammans med ett team sammansatt av erfarna konservatorer och en dekormålare. Projektet finansierades med bidrag från Länsstyrelsen i Norrbotten, Riksantikvarieämbetet och Sparbanken Nord. Undertecknad deltog som antikvarisk sakkunnig under projektet och ansvarade för att följa processen, diskutera åtgärderna och dokumentera arbetet.

Vem var då L. A. Bergbom?

Lars August Bergbom var en konstnär och målarmästare som levde mellan åren 1861-1933. Bergbom är välkänd i länet, bland annat för sina målningar av trästaden Luleå omkring sekelskiftet 1900, såväl som av andra platser och landskap i Norrbotten. Målningar föreställande båtar, hav, sjöar och forsar hörde även till ett av hans favoritmotiv. Som målarmästare bemästrade Bergbom bland annat träådringsmåleri och marmorering.

Kort om Båtskärsnäs och Folkets hus

Båtskärsnäs ligger i Kalix kommun, ungefär två mil från centrala Kalix, och är placerat mellan utloppen för Kalix älv och Sangis älv. Ur ett historiskt perspektiv har fisket och skogen länge varit betydelsefulla näringskällor på platsen. Från och med år 1870 växte Båtskärsnäs fram som ett sågverkssamhälle då handelsfirman Bergbom Svanberg & Co anlade en såg på platsen. Sågverksindustrin i området utvecklades snabbt och växte i storlek. Fler sågar anlades och sågverken kom att få flera hundra anställda inom verksamheten. Som störst var industrin i början av 1900-talet då det totalt fanns tre sågverk i Båtskärsnäs.

Med sågverket följde ett behov av ytterligare verksamheter på platsen, som bland annat poststation, skola, caféer och butiker. På platsen fick även arbetarrörelsen stor spridning och olika arbetarorganisationer bildas i början på sekelskiftet 1900. Organisationerna saknade en lokal att samlas i och önskade bygga ett Folkets hus. Dessa planer ska först ha motarbetats av sågverket, men till slut kom ett Folkets hus att stå färdigt på platsen. Byggnaden nyttjades för sammankomster i form av fackliga och politiska möten, samt för musik-, revy- och teatergrupper. Den välutsmyckade scen som finns i byggnadens sal har sitt ursprung i det sistnämnda av dessa användningsområden. I lokalen har även många danstillfällen anordnats.

Sågverksepoken fick sitt slut i samband med att det sista sågverket på platsen lades ner år 1968. Idag är många av spåren från sågverket och dess bebyggelse försvunna.

I folkmun är det vanligt att referera till Båtskärsnäs med namnet ”Baskeri”. Namnet myntades först av finska gästarbetare vid sågverket och har sitt ursprung i platsens finska namn ”Paaskeri”.

Scenen i Folkets hus och dess kulisser

Totalt finns sex kulisser i Folkets hus, varav tre är signerade L. A. Bergbom. Två av kulisserna är osignerade, men snarlika Bergboms kulisser i stil och i utförande vilket talar för att de troligtvis också är målade av samma upphovsperson. Den sjätte kulissen är signerad G. Mattila 1918 och bedöms vara den äldsta av kulisserna. Enbart de tre kulisserna med Bergboms signatur har restaurerats i samband med detta projekt.

Bergboms kulisser skildrar huvudsakligen olika landskaps- och stadsmotiv, bland annat en sjö, ett vårlandskap och två stadsmiljöer med olika typer av byggnader. Placerad längst fram på scenen är en kuliss som föreställer en ridå med draperier.

Kulissen av G. Mattila avviker stilmässigt i utförande från de övriga kulisserna och det är lätt att urskilja att det rör sig om en annan konstnär. Kulissens motiv har kopplingar till väckelserörelsen och skildrar en leviterande kvinna.

Ett mysterium med en ”försvunnen” kuliss fick sin lösning under projektets gång. Det skulle nämligen finnas ytterligare en kuliss av Bergbom, vilket äldre fotografier från 1970-talet visade. Denna gick inte att hitta och misstänktes vara försvunnen. Under arbetets gång visade det sig dock att den ”försvunna” kulissen hade funnits på plats i byggnaden hela tiden – den var nämligen målad på baksidan av kulissen längst bak, det vill säga G. Mattilas kuliss. Mysteriet fick med glädje därmed slutligen ett svar. 

Samtliga kulisser är målade med limfärg på bomullsväv. De är monterade på svarvade trärullar, så kallade ”rå” inom teatervärlden. Kulisserna hissas upp och ner genom en repanordning, ungefär som en rullgardin. Denna typ av upphängningssystem går under namnet rån sing.rå.

Som inramning av scenen förekommer en målad draperiomfattning, utförd på bomullsväv och därefter limmad till figursågade skivor av plywood. Väggfälten som omger scenen är också dekorativt målade med naturmotiv, med undantag från överstycket ovanför scenen där det står skrivet ”Arbetare i alla land förenen eder!” över en klassisk lyra. 

Åldern hade satt sina spår på scenen och dess kulisser. Vid arbetets början var kulisserna slitna och smutsiga. Hål och revor förekom, samt nött måleri och missfärgningar orsakade av vatten som runnit över ytan.

Skador och smuts förekom även på scenens draperiomfattning och på de dekorativt målade väggfälten.

För att få bort smuts och damm från kulisserna rengjordes dessa först med en så kallad sotsvamp av naturgummi. Eftersom kulisserna var målade med limfärg var våtrengöring inte ett lämpligt alternativt då det skulle riskera att skada måleriet. Väggfälten var dock målade med en oljeförstärkt limfärg och kunde rengöras med en kemisk lösning som brukar nyttjas av konservatorer för rengöring av oljemåleri.

Skador i form av revor, hål och äldre bristfälliga lagningar åtgärdades och i möjligaste mån slätades veck på kulisserna ut. Draperiomfattningen var söndertrasad och kapad i nederkant. De trasiga och saknade delarna rekonstruerades. Draperiomfattningen ramar in scenen och påverkar i stor utsträckning hur denna upplevs av dess betraktare.

Bortnött måleri och missfärgningar från vatten som runnit retuscherades. För retuscheringen nyttjades pastellpennor och vinylfärg. Synligheten på missfärgningarna minskade och områden med bortnött färg kom att fyllas i.

Detta var ett axplock av de åtgärder som genomfördes för att återge kulisserna mer av sin forna karaktär och bidra till ett fortsatt framtida bevarande.

För att minska risken för nya skador och slitage på kulisserna finns det vissa skadeförebyggande åtgärder som kan utföras. Kulissernas bör förvaras hängande när dessa inte används. Eftersom upp- och nerhissning av kulisserna nöter på måleriet bör detta inte utföras i onödan. Samtidigt är tanken att kulisserna ska nyttjas och kunna visas upp av Folkets hus-föreningen, vilket innebär att ett visst slitage såklart är oundvikligt.

Restaureringen har bidragit till en förbättrad helhetsupplevelse av scenen som återfått mycket av sin forna glas och prakt. Folkets hus, med sin scen och kulisser, är ett viktigt kulturarv som speglar Båtskärsnäs historia. Det är även en viktig mötesplats för de som bor i Båtskärsnäs och den enda kvarvarande samlingslokalen på platsen idag.

Om ni besöker Folkets hus i Båtskärsnäs rekommenderar jag varmt att ni tar en titt på den spännande scenen och på de fina kulisserna. Det är väl värt besöket!

Innan jag sätter punkt för det här blogginlägget passar jag på att önska er alla en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

Vid skrivbordet denna vecka,

Kristin Lång,

Byggnadsantikvarie på Norrbottens museum

Läs- och lyssnartips!

Kalix kommun (2024). ”En del av Båtskärsnäs historia ges nytt liv” [Hämtad 2024-12-19]. Tillgänglig: En del av Båtskärsnäs historia ges nytt liv

Kalix kommun (u.å.) ”Båtskärsnäs”. [Hämtad 2024-12-18]. Tillgänglig: Båtskärsnäs

Sundelin, Signhild (1990). Boken om Båtskärsnäs. Kalix.

Sveriges radio, P4 (2024). ”Teaterhistoria räddad: 100-åriga kulisserna från nytt liv”. [Hämtad 2024-12-19]. Tillgänglig:  Teaterhistoria räddad: 100-åriga kulisserna får nytt liv – P4 Norrbotten | Sveriges Radio