Etikettarkiv: Luleå 400 år

Historiska kartor

Publicerat av
Svara

Tänk att kunna resa utan att förflyttas och att dessutom resa i tiden – vore inte det en dröm?! Med lite fantasi och med hjälp av historiska kartor så är det faktiskt möjligt – nästan i alla fall. I detta blogginlägg tänkte jag göra en liten resa som förhoppningsvis kan inspirera till resor på egen hand.

Lantmäteriet är den myndighet som kartlägger Sverige, något de har gjort i snart 400 år. Den förste lantmätaren, Anders Bure, tillträdde sitt ämbete 1628. Kung Gustav II Adolf gav honom i uppgift att göra en systematisk uppmätning och kartering av landet. Det som kartlades var gårdar, byar, städer och deras tillhörande marker. Skattläggning, ägotvister och skiften låg ofta bakom de karteringar som utfördes under 1600-talets senare del.

Under 1700- och 1800-tal ägnade lantmätarna en stor del av sitt arbete åt de stora jordreformerna – storskiftet, enskiftet och laga skiftet. Dessa reformer syftade till att effektivisera jordbruket genom att samla ägor i större och mer sammanhängande enheter. Här i Norrbotten var det i stort sett bara Storskiftet och Laga skiftet som genomfördes och det senare pågick in på 1900-talet. De beslut som togs och de kartor som upprättades då gäller fortfarande, om inte någon senare lantmäteriförrättning utförts.

Vid mitten av 1800-talet började även en mer systematisk kartläggning av landet, vilket gett oss generalstabskartan och häradsekonomiska kartan och ekonomiska kartan. I samband med utgivningen av den ekonomiska kartan påbörjades även den systematiska fornminnesinventeringen som vi skrivit om i tidigare blogginlägg.

Alla kartor och tillhörande handlingar som lantmätarna upprättat sedan 1628 finns bevarade. Det är en unik kartsamling som innehåller mer än en miljon historiska kartor. Sedan 2009 är de även tillgängliga digitalt via lantmäteriets söksida för historiska kartor. Det är där vi kliver på vår resa!

Luleå 400 år

Jag tycker det passar bra att kika lite närmare på Luleå, som i år firar 400-år i år. Jag börjar med en karta från 1642. Då var staden endast 21 år gammal och låg där Luleå Gammelstad, eller kyrkbyn ligger. Det som visas på kartan nedan är bland annat kyrkans mark och prästgården. De odlade inägorna är omgärdade med staket och det råder inga tvivel om vad det är för typ av skog i området. Själva staden innanför stadsmuren (som mer ser ut som ett träplank) är inte utritad på denna karta. Det beror sannolikt på att det var kyrkans jordbruksmark som var det intressanta. Trots propåer från staten om att borgarna (köpmännen) skulle bosätta sig i staden var det huvudsakligen kyrkstugor och stall som återfanns här. Köpmännen bodde kvar på sina gårdar i byarna runt omkring.

Luleå stad 1642, lantmätare Olof Tresk. LM Akt ID: Å19-1:z1:83-86

– Avmätning av en del av stadens ägor, upprättad av lantmätare Olof Tresk 1642. Bilden högst upp till vänster visar hela kartan, därintill ses en beskrivning av kartans innehåll. De tre bilderna i mitten är utsnitt av kartan: 1 och 2 = kyrkan och stadens område innanför stadsmuren; 3 = prästgården och 5 = klockarens gård. Längst ned ses kartans skalstock. Akt-ID: Å19-1:z1:83-86.

1600-talets kartor kan vara svåra att förstå, eftersom både handstil och språk skiljer sig mycket från dagens. Som tur är finns dessa kartor även tillgängliga via Riksarkivet och där är även den text som finns på kartorna renskriven! Själva kartorna kan bjuda på riktigt fina detaljer. Se bara på tallarna med sina skuggor, portarna in till staden och inte minst kartans kompassros!

Här nedan ser vi en karta över prästgårdens ägor 1686. Nu förstår vi att staden flyttat, då det står “Gambler Stads platsen” (gamla stadsplatsen) strax under kyrkan. År 1649 flyttades staden till sin nuvarande plats eftersom viken in till hamnen blivit för grund för båttrafiken. På kartan syns hamnen som en liten brygga i vattnet.

Luleå Gammelstad. Utsnitt av lantmätare Johan Gedda Perssons karta från 1686. På kartan visas prästgårdens marker. Kyrkan ses som en rödmarkerad byggnad lite till vänster i bild och prästgården är den röda bygganden till höger. Vägen ner till hamnen är tydligt utritad och den slutar i en liten brygga. Akt ID: Å23-29:1

Luleå – Nya staden

När vi kommer framåt i tid blir kartorna lite mer begripliga och texten lite mer lättläst (eller mindre svårläst), även om det kan variera mycket mellan kartor och mellan de olika lantmätare som upprättat kartorna. Beroende på vilket syfte kartan haft är de även mer eller mindre informativa. En karta som gäller en gränsdragning innehåller ofta bara själva gränsen och dess brytpunkter. Kartan nedan är lite mer innehållsrik, då den är upprättad i samband med planering av Luleå handelsstad 1790. Den första bilden visar hur staden faktiskt såg ut när lantmätaren gjorde sin kartering. Till den hör en förteckning över tomtägarnas namn och deras yrke. Därefter följer en ny karta, som är ett förslag på hur staden skulle kunna se ut.

Stadsplaneringskarta upprättad av lantmätare Olof Clausén 1790. Den översta kartan visar stadens faktiska utseende och till den hör en förteckning över tomtägarna. Längst ner är ett förslag på en ny kvartersplanering för staden. Akt-ID Å19-1:3

Begreppet stad gör i alla fall att jag tänker på relativt stora hus och tät bebyggelse, men så var inte fallet med Luleå under 1700-1800-tal. Bilden nedan är inte exakt daterad, men är tagen någon gång före stadsbranden 1887. Fotografen (okänd) står längst upp på Storgatan, vid Residenset. Till vänster i bild är gamla läroverket, eller “språklådan” som den senare kom att kallas. Denna byggnad finns kvar idag och tillhör gymnasiebyn. Till höger i bild ser vi Gustafskyrkan som stod klar 1790, men som förstördes i branden. Förutom kyrkan förstördes 75 av stadens gårdar och cirka 700 personer förlorade sina hem.

Storgatan i Luleå någon gång innan 1887. Norrbottens museums bildarkiv, acc 1987:150
Luleå dagen efter branden 1887. Bilden är tagen från hörnet av Rådstugatan och Storgatan.
Norrbottens museums bildarkiv, acc 1987:168

När staden byggdes upp igen efter branden byggdes husen i sten och tegel. Kvarter och gårdar lades med större avstånd för att undvika ett liknande brandförlopp i framtiden. Strax därefter, 1892, upprättas en karta med förslag på namn på stadens nya kvarter.

Karta, beslut för stadens kvartersnamn. Akt_ID: 25-lul-h13/1892

Nu börjar Luleå likna den stad som vi känner igen idag. Den stora skillnaden är att staden vuxit och fortfarande växer både till ytan och på höjden. Nedan är ett exempel på en ekonomisk karta från 1948, eller “grönsaksbladet” som den även kallas, då bakgrunden består av en grönfärgat flygfoto.

Ekonomisk karta över Luleå 1948. RAK-ID: J133-24l8i50

Det här blev inte riktigt den resa som jag tänkt från början, men väl en liten presentation av några olika historiska kartor. Jag hoppas att det väckt ett intresse för att själv börja botanisera i denna fantastiska, kulturhistoriska skatt!

Avslutningsvis vill jag även tipsa om en kommande föreläsning om historiska kartor. Det är Pär Connelid, arkeologiskt inriktad kulturgeograf, som kommer att hålla en föreläsning den 14 april klockan 18:00. Boka in detta datum och håll ögonen öppna för mer information om hur du tar del av den digitala föreläsningen.

// Åsa Lindgren
Arkeolog

Länsmuseichefen har ordet

Publicerat av
Svara

Äntligen är ljuset här med längre och varmare dagar. Det är efterlängtat, när vi annars lever i en ganska tuff tillvaro på grund av pandemin. Vi befinner oss i en krävande tid där coronaviruset fortfarande håller sitt grepp över oss, men vaccinet väcker hopp och ger framtidstro. Många av museets medarbetare inklusive jag själv jobbar mestadels hemifrån och kommer in på kontoret någon enstaka gång per vecka eller vid behov.

Vi vet att de grundläggande uppmaningar vi har hört från regeringen, Folkhälsomyndigheten och regionens smittskyddsläkare gäller i högsta grad fortfarande: att hålla avstånd, tvätta händerna och social distansering, särskilt då smittspridningen åter ökar. Det är en utmaning för oss alla att vara uthålliga, men det är det enda som ger resultat.

Under pandemin har Norrbottens museum varit stängt i två omgångar och är alltjämt stängt. I dagsläget vet vi inte när vi kan öppna igen. Detta till trots har vi byggt utställningar och visat dem digitalt så långt det är möjligt. Här på Norrbottens museum, liksom för så många andra kulturinstitutioner var vi snabbt ute och lade om utbudet till digitalt när vi inte längre kunde ha öppna dörrar som vi var vana vid.

Vi har haft och har digitala vernissage, workshops, föreläsningar och möten. I början hade vi inte särskilt stor kunskap i hur man använder den digitala teknikens möjligheter, men successivt har vi lärt oss mer och är i ett ständigt lärande. Pandemin har drabbat museerna hårt, särskilt de museer som är beroende av intäkter från besökare och uthyrningsverksamhet.

Regeringen har tillsatt en utredning Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin (Ku 2020:03) och vi har fått svara på frågor både ur ett museiperspektiv och ett regionperspektiv. ”Utredningen ska, med anledning av covid-19-pandemin, sammanfatta de konsekvenser pandemin inneburit och alltjämt innebär för kultursektorn och analysera vilka lärdomar som kan dras av dessa. Syftet är att bidra till att skapa goda förutsättningar för kultursektorns återstart och utveckling samt möjliggöra att Sverige har ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av landet”. Den ska överlämnas 30 juni, så det är en relativt kort utredningstid. Linda Zachrisson som är ensamutredare kommer också att träffa norrlänens kulturchefer i mars.

Norrbottens museum, avdelning kulturmiljö deltar i ett ettårigt forskningsprojekt som LTU leder, Pandemi i norr. Projektet handlar i korthet om att samla erfarenheter i länet om den pågående pandemin. I projektet samarbetar Norrbottens museum med etnologer vid Piteå museum och Laponiatjuottjudus.

Riksantikvarieämbetet fick förra året i uppdrag av kulturminister Amanda Lind att utreda länsmuseernas situation. Gunilla Lagnesjö var utsedd utredare och utredningen lämnades över till kulturministern 30 januari. Nu påbörjas ett arbete hos länsmuseernas riksorganisation att tolka, analysera och reagera på resultaten som utredning visat på. En viktig fråga är den framtida finansieringen av länsmuseerna, vad som är statens ansvar och det regionala samt den långsiktiga hållbarheten. Andra områden är kompetensförsörjning och kompetensväxling, den långsiktiga förvaltningen av samlingarna, uppdragsverksamheten och vilken verksamhet länsmuseerna ska bedriva. Länsmuseerna utgör en oerhört stor tillgång för hela Sverige och är helt unika museer som synliggör och tillgängliggör det lokala kulturarvet och verkar i det lokala sammanhanget.

Trots att Norrbottens museum varit stängt sedan i november har vi genomfört två stora digitala vernissage i närtid. 30 januari invigde vi Jubileumsutställningen där vi uppmärksammar Luleå, Piteå och Torneå 400 år som städer. Det var kung Gustaf II Adolf som gav stadsprivilegier 1621.

Utställningen pågår hela året till och med sista december. Under hela detta jubileumsår anordnas ett flertal aktiviteter och event i städerna, så håll utkik på deras hemsidor. Förutom utställningen så kommer också Norrbottens museum att ge ut en årsbok, en jubileumsbok i september med artiklar som speglar händelser i städerna.

En del av Jubileumsutställningen. Foto: Norrbottens museum.

I år har region Norrbotten temaår Demokrati och startskottet blev invigningen av riksdagens utställning Fira demokratin! 17 februari. Lotta Johnsson Fornarve, andre vice talman och Tomas Vedestig, regionala utvecklingsnämndens ordförande höll tal. Karin Tjernström, arkivarie berättade om kampen för rösträtten för 100 år sedan. Till utställningen har vi gjort lokala tillägg med förkämpar för rösträtten. Utställningen pågår till och med 9 maj. Jag hoppas verkligen att vi kan öppna museet längre fram i vår så att ni hinner ta del av dem live. Till dess finns de att se på Facebook eller Youtube.

Länsmuseichef Margaretha Lind vid invigningen av Fira demokratin! Foto: Norrbottens museum.
En del av utställningen Fira demokratin! Foto: Norrbottens museum.

Invigning av Luleå, Piteå, Torneå – 400 år

Invigning av Fira demokratin!

På museets hemsida kan ni bland annat ta del av virtuella panoramavandringar i Kiruna kyrka, Kiruna gamla stadshus, Haparanda kyrka och världsarvet Gammelstads kyrkstad.  Välkommen – Norrbottens museum

På Gällivare museum hänger just nu fotouställningen Svärta och den kommer att visas där minst etta halvår. Under Luleåbiennalen fanns den att se på Välkommaskolan i Malmberget.

En del av utställningen Svärta. Foto: Matilda Eriksson, Norrbottens museum.

Till sist vill jag också nämna att 15 april tillträder Joakim Malmström som riksantikvarie för Riksantikvarieämbetet. Han kommer närmast från ett arbete som överintendent och myndighetschef på Naturhistoriska riksmuseet.

4 mars
Margaretha Lindh
Länsmuseichef
Norrbottens museum