Länsmuseichefen har ordet

Äntligen är ljuset här med längre och varmare dagar. Det är efterlängtat, när vi annars lever i en ganska tuff tillvaro på grund av pandemin. Vi befinner oss i en krävande tid där coronaviruset fortfarande håller sitt grepp över oss, men vaccinet väcker hopp och ger framtidstro. Många av museets medarbetare inklusive jag själv jobbar mestadels hemifrån och kommer in på kontoret någon enstaka gång per vecka eller vid behov.

Vi vet att de grundläggande uppmaningar vi har hört från regeringen, Folkhälsomyndigheten och regionens smittskyddsläkare gäller i högsta grad fortfarande: att hålla avstånd, tvätta händerna och social distansering, särskilt då smittspridningen åter ökar. Det är en utmaning för oss alla att vara uthålliga, men det är det enda som ger resultat.

Under pandemin har Norrbottens museum varit stängt i två omgångar och är alltjämt stängt. I dagsläget vet vi inte när vi kan öppna igen. Detta till trots har vi byggt utställningar och visat dem digitalt så långt det är möjligt. Här på Norrbottens museum, liksom för så många andra kulturinstitutioner var vi snabbt ute och lade om utbudet till digitalt när vi inte längre kunde ha öppna dörrar som vi var vana vid.

Vi har haft och har digitala vernissage, workshops, föreläsningar och möten. I början hade vi inte särskilt stor kunskap i hur man använder den digitala teknikens möjligheter, men successivt har vi lärt oss mer och är i ett ständigt lärande. Pandemin har drabbat museerna hårt, särskilt de museer som är beroende av intäkter från besökare och uthyrningsverksamhet.

Regeringen har tillsatt en utredning Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin (Ku 2020:03) och vi har fått svara på frågor både ur ett museiperspektiv och ett regionperspektiv. ”Utredningen ska, med anledning av covid-19-pandemin, sammanfatta de konsekvenser pandemin inneburit och alltjämt innebär för kultursektorn och analysera vilka lärdomar som kan dras av dessa. Syftet är att bidra till att skapa goda förutsättningar för kultursektorns återstart och utveckling samt möjliggöra att Sverige har ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av landet”. Den ska överlämnas 30 juni, så det är en relativt kort utredningstid. Linda Zachrisson som är ensamutredare kommer också att träffa norrlänens kulturchefer i mars.

Norrbottens museum, avdelning kulturmiljö deltar i ett ettårigt forskningsprojekt som LTU leder, Pandemi i norr. Projektet handlar i korthet om att samla erfarenheter i länet om den pågående pandemin. I projektet samarbetar Norrbottens museum med etnologer vid Piteå museum och Laponiatjuottjudus.

Riksantikvarieämbetet fick förra året i uppdrag av kulturminister Amanda Lind att utreda länsmuseernas situation. Gunilla Lagnesjö var utsedd utredare och utredningen lämnades över till kulturministern 30 januari. Nu påbörjas ett arbete hos länsmuseernas riksorganisation att tolka, analysera och reagera på resultaten som utredning visat på. En viktig fråga är den framtida finansieringen av länsmuseerna, vad som är statens ansvar och det regionala samt den långsiktiga hållbarheten. Andra områden är kompetensförsörjning och kompetensväxling, den långsiktiga förvaltningen av samlingarna, uppdragsverksamheten och vilken verksamhet länsmuseerna ska bedriva. Länsmuseerna utgör en oerhört stor tillgång för hela Sverige och är helt unika museer som synliggör och tillgängliggör det lokala kulturarvet och verkar i det lokala sammanhanget.

Trots att Norrbottens museum varit stängt sedan i november har vi genomfört två stora digitala vernissage i närtid. 30 januari invigde vi Jubileumsutställningen där vi uppmärksammar Luleå, Piteå och Torneå 400 år som städer. Det var kung Gustaf II Adolf som gav stadsprivilegier 1621.

Utställningen pågår hela året till och med sista december. Under hela detta jubileumsår anordnas ett flertal aktiviteter och event i städerna, så håll utkik på deras hemsidor. Förutom utställningen så kommer också Norrbottens museum att ge ut en årsbok, en jubileumsbok i september med artiklar som speglar händelser i städerna.

En del av Jubileumsutställningen. Foto: Norrbottens museum.

I år har region Norrbotten temaår Demokrati och startskottet blev invigningen av riksdagens utställning Fira demokratin! 17 februari. Lotta Johnsson Fornarve, andre vice talman och Tomas Vedestig, regionala utvecklingsnämndens ordförande höll tal. Karin Tjernström, arkivarie berättade om kampen för rösträtten för 100 år sedan. Till utställningen har vi gjort lokala tillägg med förkämpar för rösträtten. Utställningen pågår till och med 9 maj. Jag hoppas verkligen att vi kan öppna museet längre fram i vår så att ni hinner ta del av dem live. Till dess finns de att se på Facebook eller Youtube.

Länsmuseichef Margaretha Lind vid invigningen av Fira demokratin! Foto: Norrbottens museum.
En del av utställningen Fira demokratin! Foto: Norrbottens museum.

Invigning av Luleå, Piteå, Torneå – 400 år

Invigning av Fira demokratin!

På museets hemsida kan ni bland annat ta del av virtuella panoramavandringar i Kiruna kyrka, Kiruna gamla stadshus, Haparanda kyrka och världsarvet Gammelstads kyrkstad.  Välkommen – Norrbottens museum

På Gällivare museum hänger just nu fotouställningen Svärta och den kommer att visas där minst etta halvår. Under Luleåbiennalen fanns den att se på Välkommaskolan i Malmberget.

En del av utställningen Svärta. Foto: Matilda Eriksson, Norrbottens museum.

Till sist vill jag också nämna att 15 april tillträder Joakim Malmström som riksantikvarie för Riksantikvarieämbetet. Han kommer närmast från ett arbete som överintendent och myndighetschef på Naturhistoriska riksmuseet.

4 mars
Margaretha Lindh
Länsmuseichef
Norrbottens museum

När Luleå fyllde 300 år – Jubileumsutställningen 1921

2021 fyller Corona ett år, men ingen här har väl glömt att Luleå också blir 400 år gammal. Runt omkring i kommunen försöker man hitta bra sätt – och självklart pandemisäkert – att fira staden ordentligt. Här, om ni vill följa med, kommer en påminnelse om hur det var för 100 år sedan, när Luleå var yngre och första världskriget nyligen tagit slut.
Det blir lätt att samla dokument och information när en jobbar på Norrbottens museum, vars arkiv är fyllt med dokument som målande berättar om den största händelsen som då ägde rum i Luleå. 1921 visades en Jubileumsutställning runt om i Luleå, en utställning som gav en omfattande bild av staden och dess industri, handel och kultur. På något vis kan den också anses som ett viktigt försök att skapa Luleås och, i stort, Norrbottens moderna identitet.

NSD, 2 juli 1921, Norrbottens museums tidningsarkiv.

Jubileumsutställningen öppnade den 2 juli 1921 och skulle från början hålla öppet till och med den 24 juli samma år.  Men succén blev så stor att den pågick hela månaden, med en stor karneval/ slutfest under den sista helgen. Evenemanget, som äntligen involverade samhället i sin helhet, utfördes på tre mötesplatser. På Gültzauudden byggdes ”flera paviljonger för flottnings-, skogs-, bergs- och sjöfartsutställningarna. Dessutom uppfördes en byggnad för biologiska museet, vilket förut varit inrymt i gamla landsstatshuset vid residenset” (Berättelse över…) och restaurangen vid båthamnen restaurerades. Norrbottens Hembygdsförening rekonstruerade det gamla rådhuset som brunnit ned 1887. Där rymdes Museiutställningen med arkeologisk-historisk inriktning.
På Läroverket och Västra Folkskolan satt kansliet. Här anordnades bland annat konst- och hantverksutställningar. I Hermelinsparken öppnades en liten restaurang med uteservering. Det tredje och sista stället var Norra Hamnplanen, en öppen yta som passade bra för en utställning. Där visades djur och även stora föremål och industrimaskiner.

Jubileumsutställningen år 1921, med anledning av 300-årsminnet av Luleå sads tillblivelse. Entrén till utställningsområdet på Gültzauudden. Fredsgatan i förgrunden. Foto: Henny Tegström, 1921, Luleå kommuns bildarkiv.
Från Jubileumsutställningen i Luleå 1921. Djurskydd. Källa: Norrbottens museums bildarkiv.
Biologiskt museum inrymt i Residensets södra flygelbyggnad. Flyttades 1921 till jubileumsutställningen på Gültzauudden. Foto: JG Lindgren, 1920, Luleå kommuns bildarkiv.

Eventets struktur var ganska hierarkisk och komplicerad då det innefattade ”en bestyrelse, ett arbetsutskott och ett kommissariat samt 10 gruppnämnder” (Berättelse över…) som tog ansvar för utställningarnas olika avdelningar. Mer precis, handlade avdelningarna om:
1) Jordbruk och Fiske
2) Kommunikationer och Tekniska Verk
3) Luleå Stads Historiska Utställning
4) Undervisningsväsendet
5) Skogs och Trähantering
6) Bergsbruk och Bergshantering
7) Sjöfart, Handel och Hantverk
8) Tryckalster och Social verksamhet
9) Sjukvård, Hygien och Social verksamhet
10) Hemslöjd, Förnföremål, Konst m.m.

Ansvariga för utställningarna var specialister och professionella som kunde stötta och planera flera omfattande visioner inom ’deras’ områden. Till exempel, övervakade fotograferna Borg Mesch och Henny Tegström fotografins utställning, medan länsmejerskan Anna Gustafsson var involverad i hemslöjds samt mejeris expo.
I Jubileumsutställningen uppvisades huvudsakligen flera aspekter av stadens ekonomiska samt kulturella liv. Den blev kortvarig men mötte dock sin publik genom att skildra Luleås mångfald och egenskaper. Staden presenterades också som en strategisk kärna vid kusten som även var knutpunkt för industri och ekonomi i Norrland.

Länets fotografer på Gültzauudden under jubileumsutställningen. Ur Luleå kommuns bildarkiv.
Karta över Luleå stad, 1921. Ur boken Katalog. Jubileumsutställningen i Luleå 1921. Tryckeriaktiebolaget Norrskenet, 1921.

Enligt kommissarien var anledningen till utställningen en sort revansch av Luleå och Norrbotten. Det var ett sätt att visa länet som oberoendet från Stockholm – tvärtom hade det sina egna resurser, sin egen identitet och sin egen röst. Resultatet av dessa resonemang blev då en berättelse för alla, där kultur, handel och ekonomi vävdes ihop med en modern hållning. Hur budskapet kommunicerades är också ett intressant perspektiv för att konstatera att Luleå ville vinna en plats på Sveriges moderna karta. Jubileumsutställningens kommunikation, som sköttes av kansliet och administrationen, skapade en sorts ’varumärke’ i form av stadens logga eller emblem. Det återkommer faktiskt på pappersbrev, som frimärke, mynt och i tidningarna, kataloger och andra typer av kommersiella eller andra publikationer.
På sidan om utställningen utvecklades också ett underhållningsprogram som riktade sig mot en bred publik. Från början var programmet än mer ambitiöst, men fick reduceras på grund av höga och ohållbara kostnader, som täckts mest tack vare privata donationer och generösa gåvor.   

Mynt till minne av Luleås 300-års jubileumsutställning.
Jubileumsutställningens säsongkort. Ur Norrbottens museums tidningsarkiv.

Man får också beakta att Luleås 300-års jubileumsutställning hände i en märklig och speciell kontext: mellan krisåren som följde första världskriget, kvinnors kamp för rösträtt och Norrbottens längtan efter dess identitet. Trots ekonomiska svårigheter kunde utställningens bestyrelse bygga upp ett komplext samt intressant arrangemang som blev en stor succé både för pressen och allmänheten.
Genom att bläddra i Jubileumsutställningskatalogen genomförs framför våra ögon en resa 100 år tillbaka i tiden. Vi åker bakåt tills Luleå var så annorlunda och samtidigt så igenkännlig. Förutom befolkningen så nämns sevärdheter som Luleå hamn, Gammelstad, stadens domkyrka, länsresidenset, stadshotellet och Riksbankshuset i katalogen. Dessa platser känner vi väl igen i nutiden.

”Sjö och stapelstaden Luleå, vars första privilegier äro utfärdade av Gustaf II Adolf och daterade Elfsnabben den 12 juli 1621, är residensort för Norrbotten (…) Efter den senaste förödande eldsvådan den 11 juni 1887 har stadens utseende mycket förändrats (…) Antalet invånare var vid senaste folkräkningen 10,545.
Stadens förnämsta näringskällor äro handel och sjöfart (…) Huvudsakliga utskeppningen utgöres av järnmalm, pappersmassa och trävaror (…).
Staden har ett sunt och fritt läge, och de hygieniska förhållandena äro numera i stort sett väl ordnade, sedan staden med stora kostnader anlade vatten- och avloppsledningar. (…) Stadens gator äro raka, men då gaturegleringen ännu ej kunnat helt genomföras, äro de ej utlagda till sin fulla bredd i den del av stadsplanen, som ej drabbades av 1887 års brand. I stadens centrum reser sig domkyrkan, vars kopparklädda spira är synlig på långt avstånd” (Katalog, s. 9-10).

/Silvia Colombo
Norrbottens museums bibliotekarie

Källor:
Katalog. Jubileumsutställningen i Luleå 1921, Tryckeriaktiebolaget Norrskenet, 1921.

Luleå stads 300-årsjubileum 1921: konstutställning, Stockholm 1921.

Berättelse över Jubileumsutställningen i Luleå 1921 utarbetad av Utställningskommissarie, 1925. Ur Norrbottens museums arkiv, vol. F10:8.

Norrbotten 1986. Museet 100 år, Norrbottens museum, Luleå 1986.

Arkivcentrum Norrbotten, Norrbottens museums arkiv, F10:1-8.