Det gamla rådhuset på Udden

Som född och uppvuxen Lulebo har jag tillbringat många sommardagar på Gültzauudden, eller Udden som vi Lulebor kärvänligt kallar halvön längst ut från staden. Jag har otaliga gånger känt tallbarrens lukt stiga upp från marken medan mina nakna fötter trampat i den varma sanden på väg ner mot stranden och Luleälvens svalkande vatten. Jag har även stått i regn och rusk framför någon av scenerna som funnits där under åren som gått och lyssnat på olika band som spelat. En av de bästa musikupplevelserna från udden var för några år sedan då jag på festivalen ”Musikens makt” lyssnade på Nicole Sabouné för första gången. Det var en mycket bra konsert. Men oavsett om jag varit på Udden för att bada eller lyssna på musik så har jag ofta gått till den gamla träbyggnaden där det funnits ett café, för att köpa fika eller glass. Som barn och tonåring tänkte jag inte mycket på själva byggnaden, tyckte den var lite sliten men funderade nog mer på vilken glass eller läsk jag skulle köpa. Jag hade ingen aning att den stora träkåken var en kopia av Luleås gamla rådhus från 1600-talet. Visste inte heller att byggnaden uppfördes 1921 som en del av Luleås 300-års jubileum.

Det gamla rådhuset på Gültzauudden. Foto ur Norrbottens museums bildarkiv, acc nr D 112.

Redan 1886 bildades Norrbottens Museiförening av några eldsjälar i Luleås borgerskap som ville väcka intresse för Norrbottens historia. Några år innan bildandet hade gamla föremål från länet samlats in av bolagsdisponenten J. A. Wikström i Luleå. Samlingen växte men efter stadsbranden 1887, då stora delar av Luleå förstördes, önskade föreningen att föremålen skulle placeras i en funktionsduglig lokal. Först blev de utställda i Läroverkets lokaler men efter 1901 placerades föreningens samlingar i länsstyrelsens byggnad. Men det var svårt att bevara gamla byggnader i länsstyrelsens lokaler och under 1910-talet, under den tongivande länsmejerskan Anna Gustafssons ledning, började föreningen arbeta för att bilda ett friluftsmuseum på Gültzauudden. Arbetet bar frukt 1918 och inför 300-års jubileet 1921 fanns det 10 byggnader och en restaurang på Udden. En av byggnaderna var kopian av rådhuset från 1600-talet. För övrigt bytte Norrbottens Museiförening namn till Norrbottens läns hembygdsförening 1922 och friluftsmuseet på Udden flytta till dess nuvarande plats på Hägnan i Gammelstad i början av 1970-talet. Kvar på Udden stod det gamla rådhuset som med åren blev ganska slitet. Men annat var det 1921.

I bildens mitt syns rådhuset på Gültzauudden år 1921. De flankerade byggnaderna är troligen tillfälligt uppsatta utställningsdhallar. Foto: Henny Tegström. Foto ur Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 198:222.

Idén till att bygga upp det gamla rådhuset och fylla det med äldre möbler kom från författaren och industrimannen David Törnqvist. Han hade arbetat tillsammans med Anna Gustafsson för att få till ett friluftsmuseum på Gültzauudden. Törnqvist ville att rådhuset skulle vara museets huvudbyggnad och efter att staden donerat marken på Udden fick museiföreningen tillstånd att sälja lotter och upprätta en gåvolista där personer kunde skänka 500 kr mot att få sitt namn upptaget på listan. Flera exemplar av denna lista upprättades och skickades runt i länet under några år för att få in pengar. Och pengar fick föreningen. Inte bara räckte det till att bygga rådhuset utan pengarna kunde även utgöra en grundplåt för hela friluftsmuseet. Byggnaden blev en succé och under jubileet användes huset till utställningar och festlokal.

Norrbottens museums föremålssamling i Gamla Rådhuset på Gültzauudden. Foto ur Luleå kommuns bildarkiv. Foto ur Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 1982:4408.

Under sensommaren 2020 kom rådhuset att åter hamna i rampljuset efter många års tynande tillvaro. Denna gång var det inte i samband med festligheter eller jubileum. Istället var det rådhusets vara eller inte vara som debatterades bland Luleås politiker och medborgare. Rådhuset var mycket slitet och medan några vill rusta upp och bevara byggnaden ansåg andra att det skulle vara en onödig kostnad och att det bästa vore om huset bara revs. Till slut beslutade kommunen att bevara rådhuset och att bland annat lägga nytt tak och förstärka fasaden, framförallt en sida som fått helt ny panel. Renoveringen som genomfördes sommaren och hösten 2021 blev en del av Luleå kommuns 400-års firande. Det har därefter även förts diskussioner om att utse rådhuset till byggnadsminne eller åtminstone kulturmärka fastigheten. Men fortfarande är det oklart vad som ska inrymmas i den vackra 100-åringen. Förslag om utställningslokal för Luleås historia på övervåningen och café har förts fram av engagerade lulebor.

Själv tycker jag att rådhuset borde flyttas till Stadsparken. Att det går att flytta stora byggnader relativt enkelt har inte minst stadsflytten i Kiruna visat oss. Där har ett flertal byggnader som kommunen velat bevara flyttats med hjälp av lastbilar för att undkomma den expanderade gruvan. Att få rådhuset till Stadsparken skulle vitalisera hela parken. Tänk dig ett café med uteservering på sommaren där barnfamiljer, pensionärer och turister kunde sitta i skuggan av denna speciella byggnad och få lite go-fika. När de fikat klart kunde de gå till turistinformationen och bli mötta av en guide från Luleå guideförening som tog med dem en trappa upp och se den permanenta utställningen om Luleås intressanta historia. Guiden kunde berätta om människor, folklivet i staden och något om alla vackra hus som funnits innan rivningsepoken tog sitt betonggrepp om Luleå på 60- och 70-talet. Guiden kunde berätta om det gamla rådhuset som brann upp och om det stora restaureringsarbetet som gjordes efter 1887. Därefter kunde gruppen gå vidare i Luleå på en guidad tur. Rådhuset skulle åter hamna i fokus, bli central och vara en plats som utmärkte Luleå. Ingen annan stad har nämligen ett sådant här rådhus, det är unikt även fast det är en kopia.

Vid tangentbordet:
Roine Viklund, historiker LTU

En dag på Norrbottens museum

Hej,

Samlingspunkten för vår vandring genom utställningarna börjar ute i Hermelinsparken, där vi ser att sportlovsaktiviteterna pågår för fullt. Några barn prövar hinderbanan, andra leker och åter andra värmer sig eller grillar korv. Flera barn har deltagit i inomhusaktiviteter med bland annat tipsrunda och kreativ verkstad. Många sportlovslediga har hittat till oss i veckan.

Kom så går vi in och tar hissen eller trapporna upp till våning 3 där vår vandring genom museets utställningar börjar.

Flera nya utställningar har haft premiär på Norrbottens museum i år, men det var först med 100 meter graffiti, som vi står i nu, som vi kunde bjuda in till vernissage. Vernissagen är den första på mycket länge på grund av pandemin. Utställningen bygger på en samtidsdokumentation som museet har gjort av målningarna som i sin helhet finns i en kulvert under Skeppsbrogatan in till Shopping, Luleå. De skapades för över 30 år sedan i samband med ett konstsymposium. Utställningen pågår till och med mars 2023, så det finns gott om tid att se den mer än den här gången. Har ni vänner som av olika anledningar inte kan komma till museet i sta’n, så kan de ta en virtuell vandring i kulverten. På museets hemsida finns graffitidokumentationen i form av en 360-graders panorama.

Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.
Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Jag tar också tillfället i akt att berätta att även Kiruna stadshus, Kiruna kyrka, Haparanda kyrka och Världsarvet Gammelstads kyrkstad är panoramafotograferade och finns på museets hemsida.

Vi går ner till våning 2. Här står vi mitt i den stora arkeologiutställningen Arkeologi i Norrbotten som berättar Norrbottens historia, bland annat hur järn framställdes i Norrbotten, Vivungi för över 2000 år sedan. Upptäckten av den 10 600 år gamla boplatsen vid Aareavaara 2009 har bidragit till ny häpnadsväckande kunskap om Norrbotten. Fyndet av boplatsen visade att inlandsisen hade smält undan långt tidigare än man tidigare ansett, och människor levde och verkade i norr redan under stenåldern.

En del av utställningen Arkeologi i Norrbotten. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare medsols och kommer till Luleåbilder. I den här utställningen står gamla bilder från Luleå stadsarkiv och Norrbottens museums arkiv och konstsamling i kontrast till nytagna bilder som visar dagens Luleå på samma plats. De äldre bilderna visar bebyggelsen före stadsbranden och industrialiseringens påverkan, och levandegör många historiska skeenden. Utställningen hänger över sommaren och in i augusti.

Köpmangatan. Konstnär: Otto Hesselbom, 1888.
Köpmangatan. Foto: Arvid Moberg, 1951.
Köpmangatan. Foto: Simon Eliasson, 2021.

I nästa utställningssal visas Ett enda brev från mor. Det här är en utställning av Jennie Lind, filmare och fotograf. På en stor filmduk som sträcker sig nästan över hela långsidan av rummet rullar en kortfilmsdokumentär. Det är en personlig familjeberättelse om hennes tornedalska arv och belyser aktuella ämnen och funderingar som till exempel förlust. ”Mie en ymmärä sanoja enkä puhuttua kieltä Jag förstår inte orden eller det talande språket”. Utställningen finns att se till och med i mitten av maj.

Ur utställningen Ett enda brev till mor. Foto: Jennie Lind.

Hör ni de glada ljusa rösterna? Det är barnen som leker i Förr i tiden och Kan själv, två lekmiljöer för barn och omåttligt populära. Vi kikar in!

På Norrbottens museum har en renovering skett av Kan själv, en utställning för de allra minsta 0-2 år. Den är uppskattad av både barn och medföljande vuxna. Hela utställningen utgår ifrån att uppmuntra barnens fantasi och det råder ingen brist på uppfinningsrikedom, vilket är helt underbart. Föremålen i utställningen bygger delvis på replikor från museets samling. Mitt kontor ligger alldeles bakom utställningen, så jag har lyckan att få ta del av barnens glädje om och om igen. Förr i tiden är en barnutställning som har funnits länge på museet, och nu är vi på gång att uppdatera den. Här vill vi på ett tydligare sätt synliggöra urfolket samerna och minoriteterna.

Lekmiljön Förr i tiden. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Dags att ta trapporna ner till våning 1 och vi kommer rakt in i utställningen Fira demokratin! När vi visade riksdagens vandringsutställning Fira demokrati 100 år! våren 2021 utgjorde riksdagens utställning huvudutställning och det lokala tillägget var mycket mindre. Nu har vi byggt tvärtom. Riksdagens utställning utgör en affischutställning och de lokala förkämparna för allmän och lika rösträtt som till exempel Siri Holm har fått ta plats och utrymme tillsammans med andra starka betydande kvinnor som länsmejerskan Anna Gustafsson.

Ur utställningen Fira demokratin. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare till utställningen som visar på de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Utifrån den här utställningen hölls många pedagogiska workshops digitalt under pandemin tillsammans med grund- och gymnasieskolor.

Museipedagog Viktoria Lestander i utställningen 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Vi går ner till entrén och innan jag bjuder in er på fika i museicaféet, tittar vi på Brita Weglins utställning Annus horribilis. Brita arbetar med många olika tekniker, men broderiet sammanbinder dem alla. Glädjande var att även till den utställningen kunde vi bjuda in till vernissage, i själva verket två. En på eftermiddagen och en på kvällen och bägge var välbesökta. Utställningen hänger till och med 27 mars.

Annus Horribilis – Janus, av Brita Weglin, 2022.

Nu fikar vi och nästa vecka på torsdag kl 14 ses vi på Arkivcentrum, Höstvägen 7 på Björkskatan och går på arkivcafé. Under hela våren arrangeras arkivcafé med föreläsningar på olika teman.

Vid arkivcáfe 31 mars föreläser Lars Gyllenhaal tillsammans med arkeologerna Frida Palmbo och Lars Backman om några av andra världskrigets spår i Norrbotten.

Vi är glada att ni har hittat tillbaka till oss efter pandemin, oavsett om det är via fysiska besök, hemsidan eller genom sociala medier. Besöksantalet i museibyggnaden har stadigt vuxit sedan restriktionerna släppte, och så har skett även på de utställningar som vandrat vidare från Norrbottens museum ut i länet. På Pajala bibliotek har utställningen med stilikonen Sune Uusitalos färgsprakande kläder visats och för er som varken hann se utställningen på Norrbottens museum eller i Pajala; ni får en ny chans, då den kommer att visas på Haparanda järnvägsstation, 16 mars-23 april. Det är fantastiska kreationer!

Sune Uusitalo. Foto: Ricky Sandberg

Till Gällivare museum har utställningen Tilt vandrat vidare. Den handlar om flipperspelens kultur och historia och ett flertal flipperspel går att spela på. Utställningen pågår till och med 22 april.

Ur utställningen Tilt. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Mer om utställningarna och vad som händer på museet kan du läsa på Välkommen – Norrbottens museum

Det här blev en fullmatad dag med kulturella upplevelser och jag hoppas att det har gett mersmak!


Margaretha Lindh

Länsmuseichef