I ett blogginlägg nu i början på sommaren berättade byggnadsantikvarien Erica Duvensjö om museets insats och involvering i temat Refotografering som är en del av firandet av byggnadsvårdsåret 50 år. Jag hakar nu på med en lägesuppdatering och inblick i hur projektet fortskrider.
I nuläget har vi besökt fyra av åtta utvalda platser och de resterande kommer besökas till hösten. Då blir det Pontusbadet i Luleå, Haparanda station, Lappstaden och Hängengården i Glommersträsk som står på tur. Men från våra utflykter hittills samt hur vi går till väga kan jag berätta lite om.
Då vi åker ut för en refotografering av en byggnad ställer vi oss en rad frågor för att identifiera hur vi på bästa sätt lyckas med uppdraget. De första frågorna är följande:
- På vilket avstånd och från vilken höjd är det äldre fotografiet fotograferat?
- Går det att ta en bild från det avståndet idag?
Det har visat sig att det inte är självklart att kunna ta en ny bild på samma plats. Ofta finns det nyare byggnader som gömmer vyn och ibland kan några små björkträd som syns på det äldre fotografiet ha fått växa till sig till en blockad av träd. Det mest extrema exemplet är denna fotografering från Älvsbyn där syftet var att fånga byggnaden Källbacka tillsammans med sin omgivning. (Tryck på bilderna för att öppna i fullskärm och bläddra mellan dem).
Även om själva byggnaden inte syns på dagens bild så berättar jämförelsen av dessa två bilder något väldigt intressant om hur landskapet har förändrats från de tider då lantbruket stod för största delen av Älvsbybornas försörjning. De öppna ängarna som sprider ut sig över bakgrunden i det gamla fotografiet lyser med sin frånvaro i dagens bild.
Ett annat exempel på ändrade förutsättningar är den här bilden från Bodens Centralstation. I det här fallet fick vi fotografera från ett hustak på närmare håll och högre höjd än ursprungliga bilden då byggnader ligger betydligt mer tätt intill stationshuset än de gjorde tidigt 1900-tal.
Önskvärt hade varit att kunna efterlikna fler förutsättningar från de äldre fotografierna så gott det bara går. En del av den utmaningen är att ställa oss följande frågor:
- Vilken tid på året och dygnet är bilden tagen?
- Har vi möjlighet att upprepa det?
Tyvärr är det inte alltid möjligt då vi har en tidsram att följa samt att vi inte styr över väder och vind. Men ofta går det ändå att komma nära fast årstiden är fel. Det äldre fotografiet från Röda Kvarn i Övertorneå är fotograferat i vackert kvällsljus en tidig sommar mellan 1940 och 1950, möjligtvis i midnattssol vid midsommar om vi tillåter oss spekulera utifrån annonsen på husväggen. Vår refotografering är dock från sensommaren. För att få med dagens sista solstrålar på byggnaden fick vi fotografera mellan klockan 18 och 19.
Ett par följdfrågor ställer vi oss även på plats, med syftet att den nya fotograferingen även får sin egen berättelse utöver jämförelsen mot det gamla fotografiet:
- Hur används byggnaden och närliggande miljö idag?
- Finns det mer att berätta?
För att svara på dessa frågor har vi tagit ytterligare bilder från samma plats men utökat perspektivet genom att inkludera den miljö som ligger just utanför äldre fotografiets inramning.
Exempel på det är följande bilder från Boden där vi kan i den utökade bilden även får mer information om platsens roll i dagens samhälle.
Englundsgården i Kalix är idag ett museum som bevarar 1800-talets levnadssätt. Själva gården håller i stort sett sitt utseende från förr men ligger intill ett modernare bostadsområde. Det framkommer tydligare på den utökade bilden.
För de som är nyfikna att se helheten då den blir klar rekommenderar jag att komma på vår föreläsning i Arkivcentrum på Björkskatan i Luleå den 23 oktober. Då kommer museets byggnadsantikvarier presentera projektet och vi visar samtliga bilder.
Vid tangentbordet och bakom kameran,
G. Rúnar Gudmundsson
Museifotograf
