I veckans blogginlägg styr vi stegen mot Arvidsjaurs kommun. Ni ska nämligen få höra om ett projekt som Norrbottens museum genomför i kommunen nu under 2025.

För att samla in kunskap och kännedom om kulturmiljöer i Arvidsjaur har Arvidsjaurs kommun gett Norrbottens museum i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag. Syftet med kunskapsunderlaget är att kartlägga och sammanställa kulturhistoriskt värdefulla kulturmiljöer i Arvidsjaurs kommun. Ett liknande underlag för delar av Arvidsjaurs samhälle finns redan, upprättat 2018. Nu önskar kommunen undersöka resterande delar av Arvidsjaur. Projektet delfinansieras med bidrag från Länsstyrelsen i Norrbotten.

En kulturmiljö – vad kan det vara?

Det är inte alltid självklart vad som menas med en ”kulturmiljö” och begreppet kan föra tankarna till många olika typer av företeelser. Kanske tänker du i första hand på en specifik äldre bevarad byggnad i den by där du växte upp eller på en gammal bro som nyttjats under lång tid. ”Kulturmiljö” är ett brett begrepp som kan inrymma mycket.

En kulturmiljö definieras dock av att det är en miljö som har påverkats och formats av människan. Det kan vara både stort och smått – allt från enskilda byggnader, konstruktioner och lämningar till större gårdsformationer, platser och hela områden.

Kulturmiljöer ingår i vårt gemensamma kulturarv och bidrar till förståelse och kunskap om vår historia och om de människor som levt och verkat på dessa platser. Genom kulturmiljöer får vi inblick i exempelvis olika tidsperioders och människors stilideal, förutsättningar, utmaningar och levnadsvillkor.

Hantverkspår på en byggnad kan vittna om den hand som bearbetat virket och en nött tröskel speglar de fötter som år in och år ut passerat över denna. Dekorerade byggnadsdetaljer visar på en stor omsorg i utsmyckningen av sin omgivning, likväl som det kan spegla statusmarkörer och historiska trender. Avståndet till det förflutna minskar genom tillgången till kulturmiljöer och de utgör källor för inhämtning av kunskap.

En kulturmiljös värde ligger inte enbart i det materiella – det fysiska – utan kan också återfinnas i det immateriella, till exempel i namn, berättelser och sägner kopplade till en plats eller ett område.

Undersökning av kulturmiljöer i Arvidsjaurs kommun

Ett antal kulturmiljöer i Arvidsjaur har sedan tidigare beskrivits som betydelsefulla, exempelvis i olika bevarande- och kulturmiljöprogram. Det finns även kulturmiljöer som på grund av deras höga kulturhistoriska värden har fått rättsligt skydd, till exempel genom att förklaras som byggnadsminnen, kulturreservat, riksintressen för kulturmiljövården eller genom skyddande bestämmelser i detaljplan.

Under våren har jag och mina kollegor i projektgruppen, Sophie Nyblom (etnolog och projektledare) och Erica Duvensjö (byggnadsantikvarie) gått igenom litteratur och arkivmaterial för att sammanställa vilka kulturmiljöer som har lyfts fram som viktiga i kommunen sedan tidigare. Nu önskar vi hitta fler kulturmiljöer som kanske inte redan är lika kända eller uppmärksammade sedan tidigare. Framför allt vill vi få veta vilka kulturmiljöer som allmänheten tycker är betydelsefulla och bör ingå i sammanställningen.

Vi ber er därför om att lämna in tips på alla möjliga kulturmiljöer som ni tycker är viktiga och som ni anser bör ingå i kunskapsunderlaget. Det kan vara exempelvis:

• Äldre bostadshus, gårdar eller hela byar
• Tidstypiska byggnader av diverse slag, till exempel stationshus, skolor eller forna lanthandlar
• Olika samiska kulturmiljöer
• Tjär- och kolningsplatser, skogskojor och fiskeanläggningar
• Konstruktioner och lämningar som speglar ett historiskt nyttjande av en plats
• Sociala mötesplatser och samlingslokaler
• Välbevarade, tidstypiska bostadsområden

Listan är långt ifrån uttömmande och kan innefatta mycket mer.

För att försöka nå så många som möjligt kommer vi kombinera en digital tipsinsamling med öppna möten för allmänheten på plats i Arvidsjaur. Utöver detta kommer vi även genomföra intervjuer och undersökande platsbesök runt om i kommunen.

Den digitala tipsinsamlingen

För den som vill skicka in ett förslag på en kulturmiljö digitalt kan detta nu ske enkelt via vår hemsida. För att komma direkt till platsen för insamlingen kan ni följa denna länk: Norrbottens museum – Välkommen till Norrbottens museum

Varje förslag är av värde och vi hoppas att så många som möjligt vill delta.

Kom och tipsa oss på plats i Arvidsjaur

Den 20 maj klockan 18-19.30 anordnar vi i projektgruppen i samverkan med Arvidsjaurs kommun ett infomöte och berättarkafé som är öppet för allmänheten. Platsen för evenemanget är lokalen Rotundan i Medborgarhuset på Storgatan 12 i Arvidsjaur. Kvällen börjar med en kortare presentation av projektet och övergår sedan till fika och möjlighet för deltagarna att berätta om de byggnader, platser eller miljöer som de tycker är betydelsefulla för kommunen. Hjärtligt och varmt välkomna! Ingen föranmälan behövs.

Läs mer om mötet på vår hemsida: Infomöte med berättarkafé – Norrbottens museum

Som avrundning på detta blogginlägg avslutar vi med en kort presentation av tre befintliga kulturmiljöer i Arvidsjaurs kommun.

Hängengården i Glommersträsk

I Glommersträsk i Arvidsjaur ligger Hängengården som sedan år 1937 ägs och förvaltas av Glommersträsks hembygdsförening. Hängengården är idag Glommersträsks äldsta bevarade gårdsmiljö och utgör det fjärde nybygget i Glommersträsks historia. Gården beboddes fram till 1931.

Av de tolv byggnader som finns på gården tillhör mangårdsbyggnaden, loftboden, bagarstugan och kornboden de ursprungliga. Dessa byggnader är sedan år 2001 skyddade som byggnadsminne och omfattas därmed av bestämmelserna i Kulturmiljölagen.

Resterande byggnader som ingår i gårdsmiljön har flyttats till området av hembygdsföreningen från andra platser i Arvidsjaur. Från Gallejaur kommer till exempel en långloge och ett utedass. Skvaltkvarnen och smedjan är från Hålberg. Från ett annat gårdsställe har den så kallade Käck-boden flyttats. Käck-boden är byns äldsta kvarvarande byggnad och uppfördes år 1759 av de första nybyggarna i Glommersträsk – soldaten Per Israelsson Käck och hans hustru Stina Olofsdotter.

Hängengårdens mangårdsbyggnad är från år 1810 och tillhörde ursprungligen Johan Johansson Edström och hans hustru Christina. År 1839 byggdes den till med en övervåning och sal. Övervåningen kom att bli skolsal då Svenska Missionssällskapet år 1843 startade skolverksamhet för barnen i Glommersträsk och från andra omkringliggande byar. Glommersträsk kom att bli en av de första platserna i Norrbotten där barnen fick möjlighet till skolgång. Den forna skolsalen finns kvar än idag och klassas som en av Sveriges äldsta bevarade.

Nils Johan Larssons dalplats och skogskoja vid berget Argåive

En annan intressant kulturmiljö i Arvidsjaurs kommun är den forna skogsarbetaren Nils Johan Larssons skogskoja och dalplats vid berget Argåive i närheten av Moskosel. Kulturmiljön anlades vid sekelskiftet 1900 och nyttjades fram till mitten på århundradet. Platsen besöktes periodvis för aktiviteter kopplade till skogsarbete, tjärbränning och myrslåtter.

Bevarat på platsen finns en skogskoja, ett stall och en tjärdal. Dessa restaurerades under 1990-talets slut. Utöver detta finns även en rekonstruerad spånhyvel för tillverkning av takspån.

Skogsarbetarmiljön berättar om en tid då många var mångsysslare och kombinerade skogsbruk med jordbruk. I Arvidsjaur, likväl som i Norrbotten i stort, arbeta många säsongsvis i skogen. Nils Johan Larssons välbevarade dalplats och skogskoja visar på de arbets- och levnadsvillkor som präglade skogsarbetet före mekaniseringen och framväxten av det moderna skogsbruk som vi ser idag.

I likhet med Hängengården utgör Nils Johan Larssons dalplats byggnadsminne sedan år 2001.

Tjadnes

Tjadnes är ett äldre skogssamiskt viste tillhörande Västra Kikkejaurs sameby. Vistet har nyttjats över lång tid och använts i samband med flyttning av renhjorden. Tjadnes utgjorde huvudviste under sommartid och nyttjades framför allt fram till 1960-talet.

På platsen finns idag sex timrade kåtor, två härbren, ett gethus och tre rengärdor. Utöver detta förekommer även flera jordkällare. Vistet har restaurerats vid tidigare tillfälle och är välbevarat. Platsen är listad som riksintresse för kulturmiljövården.

Vistet ligger på en öppen vall inom ett skogsområde som idag utgör naturreservat.

Hängengården, Nils Johan Larssons dalplats och Tjadnes är några av de kulturmiljöer som har lyfts fram som betydelsefulla i Arvidsjaurs kommun. Nu hoppas vi kunna samla in kunskap om fler byggnader, konstruktioner, områden eller miljöer som på olika sätt bidrar till värdefulla speglingar av kommunens eller till och med länets historia.

Vi ser fram emot att höra om vilka kulturmiljöer ni tycker ska vara med!

Vid skrivbordet denna vecka,

Kristin Lång, byggnadsantikvarie

Tillsammans med mina kollegor i projektgruppen – Sophie Nyblom och Erica Duvensjö.

Referenser och lästips!

Arvidsjaurs kommun (u.å.). Översikts- och tillväxtplan för Arvidsjaurs kommun. Planeringsunderlag. Tillgänglig på: Översikts- och tillväxtplan | Arvidsjaurs kommun | arvidsjaur.se [Hämtad 2025-05-13].

Arvidsjaurs kommun (1996). Kulturmiljöplan för Arvidsjaurs kommun.

Länsstyrelsen Norrbotten (u.å.). Argåive skogsarbetarkoja. Tillgänglig på: Argåive skogsarbetarkoja | Länsstyrelsen Norrbotten [Hämtad 2025-05-13].

Länsstyrelsen Norrbotten (u.å.). Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020.

Riksantikvarieämbetet (uppdaterad 2021). Riksintressen för kulturmiljövården – Norrbottens län (BD). Tillgänglig på: google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUKEwi6xue9q6CNAxWhKxAIHdDaHJEQFnoECAkQAQ&url=https%3A%2F%2Fwww.raa.se%2Fapp%2Fuploads%2F2022%2F06%2FBD_riksintressen.pdf&usg=AOvVaw3mUKW-sqNgCl7nxMj13U_X&opi=89978449 [Hämtad 2025-05-13].

Riksantikvarieämbetet (u.å.). ”Definition av kulturarv och kulturmiljö”. Tillgänglig på: Definition av kulturarv och kulturmiljö -Riksantikvarieämbetet [Hämtad 2025-05-13].

Örn, Tomas/ Rat & Dragon (2018). Kunskapsunderlag för kulturhistoriska värden i Arvidsjaurs samhälle. Tillgänglig på: Kunskapsunderlag för kulturmiljö | Arvidsjaurs kommun | arvidsjaur.se [Hämtad 2025-05-13].