Fångstgropen som bar på en hemlighet

I ett blogginlägg från september 2021 berättade min kollega Ida Mattsson om en då förestående förundersökning av en fångstgrop vid Autio, utanför Pajala https://kulturmiljonorrbotten.com/2021/09/17/fangstgropar-en-jaktmetod-fran-stenalder-till-1800-tal/

Nu har gropen förundersökts och jag tänkte i detta blogginlägget berätta lite om resultaten. Men först några ord om kunskapsläget om fångstgropar.

Fångstgropar har använts som fångstmetod för både älg och ren, från äldsta stenåldern fram till 1800-talets andra hälft. Fångsttekniken förbjöds i 1864 års jaktstadga. Ofta har fångstgroparna konstruerats i långa fångstgropssystem längs de mindre och större älvarnas dalgångar. Syftet har varit att fånga djuren längs deras vandringsvägar. I genomsnitt innehåller ett fångstgropssystem omkring 10 fångstgropar men enstaka system kan innehålla upp till 40-50 gropar (Liedgren 2013). Fångstgropen vid Autio hör däremot inte till något system utan är ensamliggande.  I Norrbotten finns det idag 1931 fångstgropar registrerade i Fornsök. Av dessa är 26 helt eller delvis undersökta.

I slutet av september 2021 åkte Ida Mattsson och jag, två arkeologer från Norrbottens museum, upp till Autio utanför Pajala för att förundersöka en fångstgrop.

Bakgrunden till förundersökningen är att Trafikverket behöver reparera och förstärka bron längs väg 99 över Torne älv vid Autio.  Medan bron repareras kommer trafiken att gå över en tillfällig bro vid sidan av om nuvarande bro. Vid byggnationen av den tillfälliga bron kommer fångstgropen och en närliggande tjärdal att förstöras. Museets uppgift blev att förundersöka fångstgropen, det vill säga undersöka hur den såg ut invändigt och samla in prover för att datera den samt avgöra om lämningen skulle omfattas av en slutundersökning. Samtidigt skulle också tjärdalen ca 50 m söder om fångstgropen, intill Torne älv, provtas och dateras.

Under drygt en vecka undersöktes platsen. Vi hade bestämt oss för att profilgräva fångstgropen och gräva bort dess västra del. Grävmaskin användes för att underlätta och snabba på arbetet. Vi grävde dock väldigt försiktigt i 10-cm-nivåer för att kunna upptäcka fynd och eventuella inre konstruktionsdetaljer.

Fångstgropen med Id L1992:4121 (i Fornsök) innan profilgrävning med grävmaskin påbörjades. Foto: Ida Mattsson, Norrbottens museum.

Invändiga konstruktionsdetaljer

I Norge har man påträffat trämaterial i botten av en fångstgrop samt stenhällar i vardera kortände av gropen. Denna konstruktion har tolkats som en så kallad sparklåda, en bottenkonstruktion i fångstgropen som skulle låsa fast bytesdjurets ben och på så sätt göra det omöjligt att ta sig upp (Spångberg Bye 2014). 

I både Jämtland och i Norge har man dessutom funnit spjutspetsar och stolphål i fångstgropar. Stolphålen har tolkats som rester efter spjutskaft (Hansson 1995). Älgen/renen skulle därmed skada sig på spjutet när den föll i gropen och på så sätt ha mindre krafter att försöka ta sig därifrån. Rester efter spjut eller spjutspetsar har ännu inte påträffats vid undersökningar i Norrbotten men för att inte gå miste om dylika fynd avsöktes fångstgropen med metalldetektor efter varje 10-cm-nivå med grävmaskinen.

Arkeolog Ida Mattsson går med metalldetektor i fångstgropens schakt. Foto: Jannica Grimbe, Norrbottens museum.

Det var tomt i fångstgropen. Vi fann varken fynd, rester eller spår efter konstruktionsdetaljer (vilket i och för sig är det vanligaste resultatet vid delundersökta eller undersökta fångstgropar).  Vi kunde också konstatera att gropen inte använts sekundärt som exempelvis avfallsgrop eller dylikt.

Fångstgropen när den profilgrävts och västra delen grävts bort. Foto: Ida Mattsson, Norrbottens museum.

Men när västra vallen av gropen grävdes bort blev vi stumma av förvåning. I den annars så sandiga moränen dök det upp skörbränd sten inom ett avgränsat område. Detta kom som en överraskning. Trots att vi gått igenom närområdet till fångstgropen med en så kallad skelleftepik för att kunna påvisa sten under markytan, hade inga stenar hittats. Anledningen till detta är säkerligen att skelleftepiken inte når så långt ned i marken och att vallen innehöll kompakt sand som var svår att pika i. Efter att ha rensat fram ytan med skörbrända stenar för hand ringde vi till vår handläggare på länsstyrelsen. Det verkade som att vi hade hittat en härd! Och det enda vi kunde konstatera vara att härden var äldre än fångstgropen eftersom den låg väl gömd och överskottad under fångstgropens västra vall. Vi fick i uppgift av länsstyrelsen att förundersöka även härden, när vi ändå var på plats och i gång. Sagt och gjort. Det blev lite stressigt på slutet för detta hade vi inte beräknat tid för. Tack och lov var inte härden så stor och vi kunde därför snabbt profilgräva denna för hand, ta kolprover och fotografera den under ordinarie fältarbetstid. Kompletterande prover togs senare, i oktober då undertecknad och Hanna Larsson, miljöarkeolog på museet, åkte upp under en dag för att ta makroprover (jordprover för makrofossilanalys och lipidprover (jordprover för fettsyraanalys).

Härden som påträffades under fångstgropens vall innehöll skörbränd sten och kol. Härden fick id L2021:7049 (i Fornsök). Foto: Jannica Grimbe, Norrbottens museum.

Vad hittade vi i härden? Jo vi hittade skörbränd sten och kol. Inga brända ben. Inga redskap och inget redskapsavfall. Härden var helt fyndtom. Därmed ställde vi hög förväntan till resultaten av de makrofossila analyserna och lipidanalyserna. Men inte heller de gav tolkningen av härden mer kött på benen. Makroproverna från härden visade att mycket att växtmaterialet var hårt bränt. Därför kunde inte allt växtmaterial med säkerhet artbestämmas. Resultatet av det som kunde identifieras var fröer av mjölon, kråkbär och ene. Dessa kan ha använts som bränsle. Men de kan också ha vuxit kring härden och hamnat där oavsiktligt. Fettsyreanalyserna visade ingenting. Varken fetter från djur eller växter hade avsatts i härden. Till och med lipidanalytikern blev förvånad. Han menar att antingen har man inte tillagat något i härden som har avsatt fetter i jorden. Eller så kan fetterna ha bränts bort i den höga värmen alternativt dränerats bort i den porösa jorden.

Miljöarkeolog Hanna Larsson tar makroprover från härden. Vid analyserna av proverna hittade hon senare fröer av mjölon, kråkbär och ene. Foto: Jannica Grimbe, Norrbottens museum.

Kol från härden skickades på vedartsanalys och det visade sig att man eldat med asp. Aspen är ett träd med relativt låg egenålder så när kolprover skickades för datering visste vi att förutsättningarna för att dateringarna skulle visa tiden när aspträet eldats, var god.

När dateringarna av kolbitarna från våra lämningar kom var jag tvungen att ta på mig glasögonen…stod det verkligen att kolbitarna i härden var mer än 9000 år gamla? Dra på trissor vilken gammal härd tänkte jag. Och fångstgropen… den var enligt analyserna hela 6000 år gammal.

Dateringsproblematik med fångstgropar

Oftast finns inga bevarade konstruktionsdetaljer i groparna. Detta kan förklaras med att groparna ofta är grävda i sand, att dräneringen varit god och att nedbrytningen efter eventuella konstruktioner gått snabbt. I andra fall har inga konstruktioner använts. Därmed är man utelämnad att datera kolbitar som rasat in i fångstgropen efter användningen av densamma. Det kan då röra sig om kol från skogsbränder från fångstgropens närmaste omgivningar och det är omöjligt att veta vilken händelse man egentligen daterar. Därför bör man vara en smula försiktig med tolkningarna av en sådan datering. I Pajalafångstgropens fall daterades just kol från gropens profilvägg. Kolet vedartsbestämdes till tall, ett träd med hög egenålder. Således kan dateringen av kolet vara missvisande eftersom vi inte vet åldern på tallen. Frågan är också vilken händelse som kolbitarna daterar. Skogsbrand? Från tiden före, samtidigt eller efter att fångstgropen användes? Ibland har vi arkeologer fler frågor än svar.

Vid tangentbordet denna fredag Jannica Grimbe, arkeolog

Referenser och mer att läsa

Hansson, Anders (1995). Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning 20 och 95, fångstgropar, Krångede 3:20 och Döviken 1:26, Ragunda sn, Ragunda kn, Jämtlands län. Jämtlands läns museum

Liedgren, Lars (2013). Arkeologisk undersökning av Raä 413:1, fångstgrop, Älvsby sn, Norrbottens län, 2012, Rapport 63 Silvermuseet. Arjeplog. Lst dnr 531-7270-2012

Spånberg Bye, Monica (2014). Fangstens omfang og betydning i Fjelltraktene. En studie av fangstanlegg og fangstgroper for rein i Rendalen, og Engerdal, Hedmark. Masteroppgave i arkeologi. Vår 2014. UiO Institutt for arkeologi, konservering og historie. Det humanistiske fakultet

Över 9 000 år gammalt fynd hittat i Pajala – låg gömd under fångstgrop | SVT Nyheter

Fönsterrenoveringens dag, 30 maj

Nu på måndag, den 30 maj, firar vi fönsterrenoveringens dag. För en byggnadsvårdare nästan en högtid. Det är Sveriges Länsmuseer, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet som står bakom initiativet. Syftet är att sprida kunskap om de miljömässiga, ekonomiska, estetiska och hållbara fördelarna med att vårda sina fönster. Runt om i landet arrangeras fönsterrenoveringskurser av olika slag. Norrbottens museum samarbetar med Älvsbyn folkhögskola som kommer att hålla en fönsterrenoveringskurs nu i helgen. Intresset var stort och det är helt fullbokat. I veckans blogginlägg tänker jag istället redogöra för det ofta förbisedda momentet – planering.

Att renovera fönster är klokt både för plånbok och klimat. © Norrbottens museum.

Argument

God byggnadsvård föregås alltid av samma sak – goda argument. Att förstå varför man gör något är också en enorm fördel när man väl utför det. Vad gäller fönsterrenovering har Fönsterrenoveringens dag stolpat upp 10 goda argument, vilka är stolpade här.

Livslängden – Fönster med bågar och karmar av kvalitetsvirke, enkla glasrutor i bågarna, och linoljebaserad färg och kitt håller i hundratals år med regelbundet underhåll.

Skönheten – Smäckra karmar, bågar och spröjsar, omsorgsfullt utformade snickerier och beslag, skiftande glas med största möjliga ljusinsläpp och genomtänkta in- och utvändiga omfattningar tillfredsställer våra mänskliga behov av skönhet.

Privatekonomin – Renovering och energieffektivisering av befintliga fönster är lönsamt på kort och lång sikt.

Värdeutvecklingen – Välbevarade fönster är eftertraktade detaljer för husköpare och höjer värdet på bostaden.

Samhällsutvecklingen – Löpande underhållsåtgärder skapar arbetstillfällen på orten, småföretagande med skatteintäkter inom landet och minskade miljökostnader.

Miljön – Renovering, energiförbättring och långsiktigt underhåll av äldre träfönster innebär minsta möjliga resursförbrukning, minsta möjliga användning av miljöfarliga material och minsta möjliga utsläpp av växthusgaser.

Inomhusklimatet – I hus med fungerade självdragssystem är de traditionella fönstren med sin vindtäta men inte lufttäta konstruktion en förutsättning för en bra inomhusmiljö.

Materialet – Traditionellt fönsterunderhåll använder kretsloppsvänliga material som trä och vegetabilisk olja till impregnering, färg och kitt. Fönsterhantverkare har ett etablerat återbruk av fönsterglas.

Kulturhistorien – Bevarade äldre fönster är avgörande för upplevelsen av historiska miljöer och därför viktig för vår och kommande generationers möjlighet att kunna förstå kulturarvet.

Hälsan – Största möjliga ljusinsläpp får en genom smäckra fönsterbågar och poster, profilerade snickerier och skiftande glas som också hjälper till att sprida ljuset i rummet.

Välja kulör

Många hör av sig till oss och undrar vad för kulör de ska måla med. Gröna, gula eller röda fönster? Och vilken nyans? Sanningen är att det inte finns ett rätt svar. Ett vanligt sätt att få reda på vilken kulör det tidigare varit målat med är att göra en så kallad färgtrappa. Den gör du enkelt med en liten färgskrapa eller kniv. Välj ut en plats där du vill göra färgtrappan, norrsidor är bra för där är färgen oftare oskadd. På ett fönster kan du dessutom välja sidan som vetter in mot karmen, där färgtrappan kan finnas kvar som ett historiskt dokument. Skrapa försiktigt och ofta. Linoljefärg har tunna lager, medan moderna färgtyper är betydligt tjockare. När du hittat en annan kulör går du vidare till nästa ruta och skrapar desto djupare. Ibland kan man behöva använda fint sandpapper för att kunna skrapa desto försiktigare. På så vis får du fram en historisk tidslinje, och den markerar du med fördel ut med en blyertspenna. Ha gärna med dig ett förstoringsglas eller en lupp. Med linoljefärg pratar vi om väldigt tunna lager som kan vara svåra att se med blotta ögat. Tänk också på att man inte alltid måste välja den ursprungliga kulören, utan välj gärna en som du tycker om och fungerar som helhet med byggnaden och miljön.

På tal om miljön kan du även kika runt i området på andra färgsättningar. Inte sällan finns det någon som lyckats riktigt bra med sin färgsättning och lokala traditioner är viktiga att bevara.

Färgtrappa som museet tog fram i samband med ett färgsättningsprogram. Rådhuset i Piteå. © Norrbottens museum. 2017.

Identifiera färgtyper

Att korrekt identifiera vilken typ av färg som använts är inte helt lätt. I senaste numret av Byggnadskultur (1.22) hittar vi en översiktlig tabell på hur man kan identifiera rätt färgtyp. Här nedan har jag plockat ut de vanligaste färgtyperna i fönster. Vid målning av fönster rekommenderar jag att skrapa trärent såvida det inte är en oljefärg i grunden. Enda sättet att åtnjuta linoljans fullgoda egenskaper är att använda systemet fullt ut. Färgen kan ju inte andas om det ligger en plastfärg undertill.

FärgtypKaraktärUnderlagFärganalysÅldrandeUnderhållsaspekter
Akrylat/latexExteriört oftast halvmatt. Interiört från helmatt till blankt (snickerifärg)Fäster på de flesta underlag. Om underlaget är sugande, som trä utomhus, måste det grundas med oljefärg.Ofta tjockt färgskikt. Äldre färgskikt utomhus ör ofta smutsiga. Mögelpåslag vanligt. Färgens ytskikt löses om man gnuggar med trasa med T-sprit.Åldras främst utomhus. Viss kritning. Träunderlag ofta fuktigt eller ruttet om grundningen är bristfällig. Flagor är ofta mjuka, elastiska eller blir mjuka vid uppvärmning. God kulörbeständighet.Tvättas noggrant före övermålning. Om färgen har släppt från underlaget måste den skrapas bort. Grundning med oljefärg nödvändig för att undvika rötskador i underlaget. Vid tjocka färgskikt uppstår kanter som syns väl vid ommålning.
AlkydoljaFrån matt till blankt.Trä, puts, metall, fäster på de flesta underlag utom- och inomhus.Äldre färgskikt utomhus ibland smutsiga. Vid bränning luktar det fränt, stickande. OBS! Gaser från brännprov kan vara farliga att inandas. Färgens ytskikt löses med kristallsoda.Åldras sakta genom vittring. Viss kritning. Krackelerar i stora och mindre, hårda flagor.Som ovan.
LinoljaHalvblank men blir mattare med tiden på ytor som utsätts för väder och vind. Rätt utfört är färgskiktet mycket tunt.Trä, puts, metall, fäster på de flesta underlag.Tunt färgskikt vid rätt utförande. Vid bränning luktar det fränt, stickande. OBS! Gaser från brännprov kan vara farliga att inandas. Färgens ytskikt löses med 10-procentig kristallsoda.Åldras genom vittring. Blir matt och kritar. Bryts ned och krackelerar i millimeterstora flak.Genom vittringen så lossnar även sot och smuts – färgskiktet hålls rent. Tätare underhåll på utsatta ytor mot syd och väst. Färgskikt kan rekonditioneras efter avtvättning, med påstrykning av s k halvolja (normalt 60-80 % linolja och 20-40 % balsamterpentin/alifatnafta). (OBS! Sörj för god ventilation). Krackelerad färg måste skrapas bort före nymålning.
Täcklasyr av alkydoljaTunt färgskikt, underlagets ytstruktur synlig.Fäster på trä eller förut lasyrmålad yta.Se karaktär.Blir mattare, vittrar.Tätare underhållscykler. Tvättas före ommålning.

Grejer man behöver

För färgtrappa:

  • Kniv eller färgskrapa
  • Blyertspenna
  • Fint sandpapper
  • Förstoringsglas/lupp

För fönsterrenovering:

  • Stämjärn
  • Tång
  • Färgskrapa
  • En bra pensel
  • Rå, kallpressad linolja
  • Linoljefärg
  • Linoljekitt
  • Kittkniv
  • Träverktyg vid eventuella lagningar

Det är dessutom lyxigt att ha tillgång till värmepistol eller infravärmare för att ta bort färg. Skydda då glaset mot värmen genom att lägga ut masonitskivor på glaset.


Med detta önskar jag er god byggnadsvårdssommar,
Marcus Bengtsson
Byggnadsantikvarie

Mer läsning

Fönsterrenoveringens dags egna hemsida. Här kan du hitta evenemang runt om i Sverige.

Hem – Fönsterrenoveringens dag (fonsterrenoveringensdag.se)

Ett tidigare blogginlägg om fönsterrenovering.

Fönsterrenovering, ett smart val | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)