Vad skulle en byakista från i dag kunna innehålla?

Året börjar lida mot sitt slut och därför vill jag i detta blogginlägg blicka framåt och berätta om ett spännande projekt som Norrbottens museum kommer att genomföra efter årsskiftet. Projektet går under namnet ”Byakistan” och är ett dokumentations- och insamlingsprojekt där elever får möjlighet att utforska och fördjupa sig i sitt närområde. Syftet med projektet är att verka för ökad kännedom om byakistor och ökat intresse för lokalhistoria, samt ta tillvara barns och ungas perspektiv och stärka deras representation i Norrbottens museums arkiv och samlingar.

Byakistans roll

Historiskt sett har byakistor innehållit handlingar som har berört gemensamma angelägenheter i byn, såsom överenskommelser om tid för sådd och skörd samt bestämmelser kring skogar och fiskevatten. Dessa handlingar hade (och kan fortfarande ha) ett stort ekonomiskt värde som bevis för byns äganderätt till skog, mark och vatten. Byastämmor var vanligt i de flesta byar och byastämmoprotokoll tillhör de handlingar som är unika för byakistan. Kallelse till byastämman skickades med en budkavle i trä som i bestämd turordning färdades från gård till gård. Många kistor innehåller dokument från 1600-talet fram till 1900-talets första hälft och berättar således om levnadssätt som format människor, djur och landskap över tid. Byakistorna har på så sätt ett oskattbart historiskt värde.

Byakistorna förvarades ofta av byns ålderman och var låst (ibland med mer än ett lås). Denna byakista innehåller handlingar från Björsbyn. Fotograf: okänd, bild ur Norrbottens museums bildarkiv.
Byordning från Björsbyn som man tror är från år 1751. (Notera att samma handling syns i kistan i bilden ovan.) Handlingen finns på Arkivcentrum Norrbotten.

Projektets utformning

Under våren kommer elever från Töreskolan att få skapa en egen byakista med material som vittnar om byn de bor i. De kommer att ta emot en kista som kommer att innehålla information om byakistor och vilken funktion de har haft samt kopior av historiska källor såsom kartor, köpebrev och protokoll. De kommer även att få utrustning, mallar och instruktioner som är utformade utifrån metoder som används på museer. Här får de exempelvis veta hur en intervju kan förberedas, vad som är viktigt att tänka på vid fotografering och varför sådant som plastfickor, gem, tejp och gummiband ska undvikas vid arkivering.

Eleverna arbetar under lektionstid med uppgifter kopplade till tematiken ”budkavle”, ”karta”, ”byggnad”, ”föremål” och ”person”. Uppgifterna fungerar främst som exempel och är avsedda att locka fram deras skaparanda. De får själva välja ut vad de vill fokusera på samt hur de vill gå tillväga. Det finns alltså inga krav på hur många uppgifter som ska göras eller exakt på vilket sätt de ska genomföras. Beroende på vad eleverna väljer att fokusera på kan även vissa metoder passa olika bra, och olika metoder kan även komplettera varandra. Kanske vill de anordna en byaträff för att diskutera en fråga tillsammans med övriga som bor i byn, utforma en karta med platser som inte har märkts ut på någon av de officiella kartorna, göra en byggnadsinventering och intervjua en person med koppling till den eller välja ut och berätta om ett föremål som de vill se på museet i framtiden?

I slutet av skolterminen får eleverna överlämna materialet till Norrbottens museum. Detta görs i samband med ett studiebesök på Arkivcentrum då eleverna får en inblick i arkivets verksamhet och se var materialet kommer att bevaras.

Kistan som eleverna tar emot kommer bland annat att vara utrustad med en replik på en budkavle i trä, stålstift och bläck, bokbinderilim, kompass, kamera och diktafon. Fotograf: Christelle Fredriksson © Norrbottens museum

Inspiration från tidigare tävling

Under 1950-talet arrangerade Norrländska Socialdemokraten och Samfundet för hembygdsgård en tävling riktad till folkskolans elever och lärare i Norrbotten. Tävlingen hette ”Bygdespegeln” och gick ut på att elever från årskurs tre till sju skulle skildra sin hembygd i ord och bild. Det fanns deltävlingar med olika teman, och de vinnande bidragen i varje etapp publicerades i tidningen. Efter att tävlingen var avslutad kom materialet att bli bevarat i Norrbottens museums arkiv. I dag upptar det omkring fyra hyllmeter och enligt uppgift ska över 20 000 sidor ha producerats under tävlingens gång. Allt är rikligt och färgglatt gjort med teckningar, tidningsklipp och fotografier (Tjernström 2017:197).

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Tjernström, Karin (2017). ”’Där jag går i skola’ – barns berättelser om skolan förr och nu under 1950-talet”. I: Moritz, Per (red.). Folkskolan 175 år. Luleå: Norrbottens hembygdsförbund

Dela med dig av dina högtider, firanden och traditioner

Norrbottenskalender

Alla hjärtans dag, earth hour, fredagsmys, halloween, Jokkmokks marknad, midsommar, nouruz, pride, ramadan, surströmmingspremiär, vårstädning… Det finns mängder av stunder som tillskrivs särskild mening, men vilka av årets dagar och händelser brukar du uppmärksamma?

Nu samlar Norrbottens museum in berättelser, bilder och föremål inom temat högtider, firanden och traditioner. På museets hemsida kan vem som helst delta genom att besvara en frågelista och skicka in förslag på föremål som man vill skänka till museet. Det insamlade materialet kommer att bevaras i museets arkiv och samlingar, samt ligga till grund för en kalender som kommer att formges och tryckas. Kalendern kommer att berätta om och påminna oss om flera traditioner som finns i länet. Tanken är också att den ska användas i museets verksamhet och fungera som utgångspunkt vid exempelvis planering av programpunkter och förvärvsinsatser.

Högtider, firanden och traditioner betyder mycket för människors liv. De skapar sammanhang och bidrar till gemenskap. Det är också företeelser som innehåller variationer och förändras med tiden. I museets samlingar saknas inte minst föremål från religiösa högtider som inte är kristna. Ambitionen är att samla in information om en mängd olika dagar och händelser, så att det blir en innehållsrik och mångfaldig skildring av temat.

Insamlingen pågår fram till 24 oktober 2021 och kalendern kommer att kunna köpas under 2022.

Du hittar insamlingen här: http://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/etnologi/norrbottenskalender.aspx

Efter en mörk vinter är det många som känner ett behov av att göra rent hemma. Vårstädning är en gammal sedvänja som förekommit på flera platser i världen. Här städas en kyrkstuga i Gammelstads kyrkstad. Foto: Elvin Enqvist © Norrbottens museum
Melodifestivalen lockar varje år en stor publik och är ett av Sveriges mest sedda tv-program. I museets samlingar finns två vattenflaskor från deltävlingen andra chansen i Kiruna 2008. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Del av en ny satsning

”Norrbottenskalender” är det första projektet som genomförs av en nyetablerad arbetsgrupp med samtiden i fokus. Gruppen består av mig (etnologen Paulina), bebyggelseantikvarien Jessica, föremålsantikvarien Anja och utställningsproducenten Matilda. Vårt uppdrag är att bedriva ett löpande och strategiskt arbete med dokumentation och insamling.

I oktober påbörjade vi vår verksamhetsplanering. Vi inledde arbetet med att utreda vad museet har dokumenterat och samlat in hittills, vilka områden som är underrepresenterade och om nya perspektiv kan anläggas på sådant som redan har fokuserats. Vi uppmärksammade även pågående skeenden och framtidsutmaningar utifrån ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Arbetet gav upphov till flera projektidéer, varav två vidareutvecklades.

Under hösten genomför vi projektet Norrbottenskalender och till våren genomför vi ett projekt som fokuserar på cirkulär ekonomi. Samtidigt som höstens projekt genomförs påbörjar vi också planeringen av de projekt som ska genomföras nästa verksamhetsår.

Paulina Öquist Haugen