Kategoriarkiv: Etnologi

Platser vi minns

Publicerat av
Svara

Har du bott, arbetat eller på annat sätt varit verksam i eller besökt Malmberget, Laurajärvi, Liikavaara och Sakajärvi? I samarbete med Gällivare Kulturmuseum och Gellivare Bildarkiv samlar Norrbottens museum nu in berättelser och bilder som vittnar om platser som har eller håller på att förändras.

Omvandlingarna runt omkring i Norrbotten påverkar många av länets invånare. Vissa orter och byar avvecklas medan andra utvecklas. I Gällivare kommun finns två gruvor, en i Malmberget och en i Aitik. I takt med att brytningarna har expanderats har delar av dessa samhällen undan för undan rivits. Såväl offentliga fastigheter som privata bostäder har avvecklats eller flyttats och många personer påverkas av förändringarna som sker i kommunen. Med projektet ”Platser vi minns. Minnen från Malmberget, Laurajärvi, Liikavaara och Sakajärvi” vill vi ta tillvara människors minnen så att kommande generationer får kunskap om det som en gång varit.

På Norrbottens museums hemsida kan berättelser och bilder skickas in via ett formulär. För den som föredrar att berätta muntligt är det också möjligt att boka en intervju som genomförs via Teams- eller telefonsamtal vecka 45. Under Gällivare Kulturfestival den 15-23 oktober är det dessutom möjligt att delta på plats i Gällivare, då Norrbottens museum genomför insamlingen på plan 2 i Gällivare Kulturmuseum. Då kan besökare lämna sin berättelse och bli intervjuade på plats samt ta med sig analoga bilder som skannas innan de tillfaller verksamheterna i digitalt format. Allt material som samlas in kommer att bevaras för framtiden i Norrbottens museums arkiv och bildarkiv, Gällivare Kulturmuseums arkiv och Gellivare Bildarkiv.

Gropen, som från början var ett dagbrott, har medfört rivningar och flytt av bebyggelse i Malmberget sedan 1960-talet. Bilden är tagen år 2010. Fotograf: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Flera byggnader har beskrivits och fotograferats i samband med olika kulturmiljöanalyser och byggnadsdokumentationer. Inom projektet ”Modern arkitektur” som syftade till att öka kunskapen om efterkrigstidens arkitektur i länet har Norrbottens museum dokumenterat Focushuset, simhallen och sporthallen i Malmberget. På uppdrag av LKAB gjorde museet även en dokumentation av totalt 117 byggnader i Malmbergets stadsdelar Johannes, Hermelinen, Kilen och Kåkstan, vilken skulle ligga till grund för ställningstaganden vid samhällsomvandlingen.

Illustration: Paulina Öquist Haugen © Norrbottens museum

I illustrationen ovan är Allhelgonakyrkan, Focushuset, Sporthallen och Nordan representerade. Detta är några exempel på byggnader i Malmberget som har tillskrivits mycket höga kulturhistoriska värden. I Tyréns rapport Kulturmiljöanalys Malmberget – etapp 3 kännetecknas ”mycket högt värde” av:

”Unika och intakta exempel på form, funktion eller representation för en viss historisk epok. De är välbevarade utseendemässigt och ingår i ett komplext sammanhang uppbyggda av flera värden, såsom exempelvis historiska, arkitektoniska, estetiska och sociala. Läsbarheten är mycket hög och kan i vissa fall företräda delar av historien som annars är bortglömd eller underrepresenterad. Vid eventuell flytt av byggnader med mycket höga värden kan en ny placering kräva mer omtanke, men flytten måste ändå vara tekniskt möjlig. Enskilda uttjänta karaktärsskapande byggnadsdelar eller delar med kort teknisk livslängd eller bruksvärden ska kunna restaureras, kompletteras eller bytas ut för att man ur kulturvärdeshänseende ska kunna motivera en flytt. Senare ändringar som förvanskat byggnadens karaktär kan efter bedömning återställas om tidigare utförande är känt.”  (Olsson 2017:9)

I Finnstans nordöstra del där Gällivarevägen möter Järnvägsgatan låg det 13 våningar höga Focushuset som ritades av Jan Thurfjells arkitektkontor och stod klart år 1962. Byggnaden inrymde ett stort antal lägenheter och bottenplan var delat för tre verksamheter; bank, kafé/matsal och en butik. Focuslängan, bestående av två rektangulära lägre byggnadskroppar längs med Järnvägsgatan, var sammanbundna med punkthuset. Lägenheterna i dessa byggnader var större och på markplan fanns Sandbergs radio och tv, Dobbins herrekipering, Winter (urmakare Arne Vintén), Ödlings dam (damekipering), Foto (fotoateljé, Bert Persson, Boden), Dam Frisör Herr, Blåklinten (blomsterhandel), FÄRG, Gott Knuten Korv Grill och Bosses Sport (Svensson 2010:18-19). Exakt var verksamheterna låg var vid rapportens utförande inte möjligt att ta reda på.

Focushuset var en modernistisk byggnad med gråputsade fasader. Gavlarna hade en ljusare grå kulör medan långsidorna gick mot beige och bröts upp med liggade band med fönsterpartier och bruna brädor. Fotograf: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Focushuset blev ett landmärke i Malmberget. Punkthuset med dess tillhörande byggnadskroppar kan betraktas som ett uttryck för samhällets modernisering efter kriget, vilket bland annat innebar ett mer storskaligt sätt att bebygga hela kvarter. Det är även ett uttryck för handelns betydelse i samhällets centrum (Olsson 2017:165). Innan Focushuset skulle rivas anordnades festivalen ”Farväl Focus” då utställningar, konserter och föreläsningar genomfördes i byggnaden och lockade mellan 2 000-2 500 besökare (Luleåbiennalen 2020).

År 2010 fanns underklädesbutiken Ljuva under och restaurangen Matfocus i punkthuset och i Focuslängan fanns northstar.se, Eilas frisörsalong, Tropic kinesiskt & pizzeria, Frisör Katrin, Dam frisör herr och Dannes gatukök. Fotograf: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

I kulturmiljöanalyser och byggnadsdokumentationer tas sällan någon större beaktning till de personer som har använt, ägt eller vistats i byggnaderna. Därför är de personliga vittnesmålen i fokus i detta projekt. Platser är mycket mer än fysiska miljöer. Människor tillskriver platser mening, och både formar och formas av dem. Vi interagerar med och utgör också en del av platserna när vi fyller de med ljud, doft, synintryck, känsla och rörelse. Hur var det exempelvis att bo i Focushuset och leva i kvarteret? Vilka var människorna och hur minns de sin tid i området? I vårt projekt hade vi inledningsvis de bebyggda miljöerna i fokus, men insåg senare att även obebyggda platser kan vara minst lika betydelsefulla. Kanske är det promenadslingan eller platsen man brukade fiska på som kommer att vara mest saknad?

Vår förhoppning är att samla in ett stort material under höstens insamling. Genom att dela med sig av sina minnen bidrar man till den framtida historieskrivningen och att kommande generationer får kunskap om det som en gång varit. Tillsammans kan vi förhindra att platserna faller i glömska!

Delta digitalt på https://norrbottensmuseum.se/evenemang/insamling/platser-vi-minns.aspx, eller under Gällivare Kulturfestival 15-23 oktober då vi finns på plan 2 i Gällivare Kulturmuseum.

Föremålsantikvarie Robert Pohjanen, föremålsantikvarie Christelle Fredriksson och arkeologen Ida Mattsson står på toppen av Dundret med utsikt över Gällivare kommun och områden som påverkas av samhällsomvandlingen. Fotograf: Paulina Öquist Haugen.

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Luleåbiennalen (2020). ”Festival, förändring och farväl”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.luleabiennial.se/sv/radio/dekonstruktion/festival-foeraendring-och-farvael [läst: 2022-08-31]

Svensson, Rebecca (2010). Focushuset, Malmberget. Dokumentation av Modern arkitektur i Norrbotten. [Elektronisk] Tillgänglig: https://norrbottensmuseum.se/media/81120/Focushuset-i-Malmberget_dnr-39-210.pdf [läst: 2022-08-31]

Olsson, Inger (2017-02-14). Kulturmiljöanalys Malmberget – etapp tre. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.gellivare.se/PageFiles/22115/KMA_Rapport%20170214.pdf [läst: 2022-08-31]

En dag tillägnad palten

Publicerat av
Svara

Maten är integrerad i vår mänskliga kulturmiljö, rumsligt, tidsligt och socialt. Den tillfredsställer ej blott fysiska behov utan sammanhänger också med traditions- och samhällsbetingade vanor och värderingar.

Detta citat är från boken Mat och Miljö som är skriven av etnologen Nils-Arvid Bringéus år 1969. Året därpå anordnade han den första internationella konferensen för etnologisk matforskning i Lund. Flertalet av hans studier kom också att handla om mat och måltidsvanor. Som Bringéus lyfter fram kan mat vara mycket mer än näring. Mat kan ge upphov till njutning, signalera status och skapa identitet. Mat kan även kopplas samman med geografiska platser och de människor som bor där. En rätt som ofta förknippas med Norrbotten (kanske i synnerhet Piteå) är palt och på onsdag den 13 juli är det paltens alldeles egna dag.

Palt kokas i rikligt saltat vatten och serveras ofta med fläsk (på bilden bog), lingonsylt, smör och mjölk. Fotograf: Paulina Öquist Haugen

I Pitebygdens Fornminnesförenings årsbok från 1991 skriver etnologen Kurt Genrup att palt tillhör en grupp maträtter som gått under den övergripande beteckningen ”kams”. Det är rätter där livsmedel som mjölk och smör eller fett från djur har kombinerats med mjöl och gryn. Dessa har funnits i många varianter och med skiftande namn såsom lubb, klot, krumme, komple och kompe (Genrup 1991:54). Genrup hänvisar även till etnologen Alfa Olsson som i drygt 30 år var verksam på Göteborgs historiska museum (i dag Göteborgs stadsmuseum) och kombinerade folklivsforskning, historia och arkeologi i sin utbildning. Hennes avhandling Om allmogens kosthåll från 1958 uppfattas i dag som en klassiker inom mathistorisk forskning (Alexandersson 2020). I denna framhäver hon att kamsrätter finns omnämnda i skrifter från 1600-talet och att ett arkeologiskt fynd från halländsk järnålder innehöll rester av blodpalt (Genrup 1991:58). 

Dagens palt som är gjord av potatis och vetemjöl är framvuxen under 1800- och 1900-talen. I Sverige började potatis att odlas under 1700-talet, men det var först under 1800-talet som den fick ett större fäste. Trots att myndigheter propagerade att potatis skulle användas i stället för spannmål då det rådde sädesbrist så kom det att dröja innan potatisen fick sitt genombrott (Palmbo 2020). Genombrottet för vetet kom vid 1900-talets början. Innan dess var vetemjöl sällsynt och köptes främst till speciella tillfällen. Till en början användes främst kornmjöl i paltsmeten, vilket förekommer än i dag men ofta är utbytt eller uppblandat med vetemjöl (Institutet för språk och folkminnen 2021).

Paltrecept skrivet på pitemål, ur artikeln ”Om palt och pitepalt” i Pitebygdens fornminnesförenings årsbok (1991). Fotograf: Paulina Öquist Haugen

Recept och tillvägagångssätt förs ofta vidare genom familjen som handlingsburen kunskap. En kollega till mig berättade exempelvis att hon lärt sig ett trick av sin farbror för att ta reda på om paltsmeten har rätt konsistens; man trycker ner ett finger i smeten och om hålet kvarstår efter att man lyft upp fingret så är den perfekt. Eftersom tillagningen präglas av individuellt handlag görs palt fortfarande i många variationer.

Genrup framhåller att palten har blivit en regional identitetssymbol som präglas av ritualer likt surströmmingsfester och kräftskivor (Genrup 1991:56). Sedan slutet av 1980-talet har det serverats gratis palt under sommaren i Piteå centrum. I en artikel från 1993 berättar den dåvarande paltgeneralen Tage Markström att paltgrytorna brukar vara tömda redan efter en halvtimme. Paltkalaset pekas ut som en trevlig tradition som manifesterar paltens betydelse för bygden (Berglund 1993). Sedan 1995 finns dessutom ”Svenska Paltakademin” som har sin bas i Piteå. De 400 medlemmarna ska emellertid vara spridda runt om i världen och hjälper till att föra ut både Piteås och paltens goda värden (Svenska Paltakademin u.å.).

Vid förra årets firande av Piteås 400-årsjubileum hade palten också en central roll. Alla piteåbor fick gratis paltkuponger som kunde lösas in i matvarubutiker. Maträtten serverades även på skolor och äldreboenden runt om i staden (Bäckström 2021). I år har även en glass med smak av palt lanserats. Det är två lokala företagare som har tagit fram den som en hyllning till Piteå (Järnspisens Matbod 2022).

Bild från artikeln ”Paltfest – då ler Piteå” i Norrbottens-kuriren 20 juli 1991. Fotograf: Janne Norén. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Mat kan alltså vara en gemensam faktor som för människor samman. Paltens dag är därför en av cirka 100 händelser som är med i Norrbottenskalendern 2023. Kalendern, som är i posterformat, är baserad på den insamling som museet genomförde i höstas där människor runt om i länet kunde bidra med berättelser, bilder och föremål inom temat ”högtider, firanden och traditioner”. Det är en innehållsrik och mångfaldig skildring av temat i kalendern, som är framtagen tillsammans med illustratören och piteåbon Isabelle Norman Sällström på Isa Form. Lovikkavantar, norrsken och paltätning är några exempel på illustrationer, och allt från stora religiösa högtider till lokala evenemang är med. Utöver paltens dag blir du exempelvis påmind om när du ska fira din kompis lite extra, när det thailändska nyåret Songkran inträffar och när hjortronplockningen börjar.

Från och med i höst kommer ”Norrbottenskalendern 2023” att finnas i vår museibutik samt i Isa forms webbshop, i Storforsen shop, på Piteå museum och på Havremagasinet. Illustratör: Isabelle Norman Sällström

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Alexandersson, Henrik (2020-05-18). ”Alfa Sofia Olsson”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.skbl.se/sv/artikel/AlfaSofiaOlsson [läst: 2022-06-28]

Berglund, Tony (1993-07-14). ”Piteå laddar för paltfest”. I: Norrbottens-kuriren. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Bringéus, Nils-Arvid (red.) (1970). Mat och miljö: en bok om svenska kostvanor. Lund: Gleerup

Bäckström, Jimmy (2021-05-12). ”Staden fyller 400 år – alla Piteåbor bjuds på palt”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/pitea-firar-400-ar-med-paltkalas [läst: 2022-06-28]

Genrup, Kurt (1991). ”Om palt och pitepalt”. I: Årsbok. (1981-1997). Piteå: Pitebygdens fornminnesförening

Graeske, Caroline (1991-07-20). ”Paltfest – då ler Piteå”. I: Norrbottens-kuriren. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Institutet för språk och folkminnen (2021-07-06). ”Pitepalt”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.isof.se/lar-dig-mer/levande-traditioner/forslag/2021-03-09-pitepalt [läst: 2022-06-28]

Järnspisen Matbod (2022-05-10). ”Piteglassen med Palt – nytt samarbete mellan lokala företagare”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.jarnspisenpitea.se/arkiv/1299 [läst: 2022-06-28]

Palmbo, Frida (2020-09-04). ”Potatisodling i Norrbotten”.[Elektronisk] Tillgänglig: https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/09/04/potatisodling-i-norrbotten/ [läst: 2022-06-28]

Svenska Paltakademin Elektronisk] Tillgänglig: http://www.paltakademin.se/ [läst: 2022-06-28]