”En hyllning till vatten”: en glasutställning i Haparandas gamla vattentorn

Haparandas första vattentorn
Det gamla vattentornet i Haparanda är ett av stadens minnesmärken. Med dess långa profil bidrar vattentornet till att skapa Haparandas horisont, att inspirera till unika idéer och speciella projekt (tex. det som ville förvandla tornet till ett höghus med flera lägenheter, enligt MAF:s förslag, 2012), men även till att väcka invånares samt turisters nyfikenhet. Byggt av arkitekten Knut Nordenskjöld 1920, i ungefär samma veva som stadens nya järnvägsstation, är Haparandas gamla vattentorn en hög struktur – nästan 50 meter höjd – i tegelstenar med ett klassiskt lutande tak och en oktogonisk planritning.
I bruk som vattentorn från och med 1920-talet och sedan som fjärrvärmecentral från och med 1960/1970-talet (när ett nytt vattentorn byggdes) är det gamla vattentornet stängt för allmänheten sedan flera decennier. Eller kanske snarare skulle säga att det var stängt för allmänheten, då en glasutställning tog plats i tornets bottenvåning den 22 oktober 2022.

Haparandas gamla vattentorn, källa: http://www.commons.wikimedia.com

När glaskonst väcker nytt liv i en historisk byggnad
”En hyllning till vatten” är inte bara en utställning som förevisar verk blåsta av glaskonstnären Jennie Olofsson från Gotland (Glasstudion Big Pink). Utställningen är också resultatet av en process fylld av tankar, reflektioner, skapande och samarbete.

Jennie spenderade en residensvistelse i Haparanda under några veckor 2020, mitt under rasande pandemi. Mörkret, naturen och älgjakten dominerade ett första intryck av novemberlandskapet i staden med omgivningar.

Konstnären och konsthantverkaren Jennie Olofsson/Glasstudion Big Pink, källa: http://www.swedishlaplandair.se

Detta i kombination med vattnet – i form av regn, älvar, sjöar och is. Jennie började anteckna och göra ljusregistreringar genom att ta bilder i staden och dess omgivande natur. Dessa bilder målade hon om till prickar av färg och skapade en novemberpalett av Haparandas färger. Prickarna pryder nu var utställningsaffisch och i utställningsbroschyren men även i sin ursprungsform i utställningen. De starkaste färgerna finns i bruksglaset ”Tjärhovet”.

Utställningsaffisch gjord av Karin Erixon.

I processen uppstod fler frågor – skulle isen i norr verkligen släppa i november, som följd av klimatförändringarna? Hur uppfattas Haparanda hos de som kommer utifrån? Vad dominerar landskapet?

Sa föddes idén att arrangera en utställning i det gamla vattentornet med nyproducerade ljud och glasverk inspirerade av Haparanda och Tornedalen. Efter två år av brainstorming, samverkan och hårt jobb har vi liksom anlänt – vi har äntligen fått inviga utställningen i Haparandas gamla vattentorn.

Unika glaskonstverk i en miljö med industrikänsla
Just för den här utställningen har Jennie Olofsson skapat en hängande installation – en site specific – som heter Isskärvor, gjuten av glas från riktig is och inspirerad av för tidig islossning; två skisser ”Prickar” som inspirerandes av Haparandas novemberljus och färger, samt ljudverket ”Hyllning till vatten”, inspirerat av vattnets ljud och rörelse samt de dystopiska klimatförändringar vi står inför.

Jennie Olofsson, installationen site specific ”Isskärvor”. Foto: Silvia Colombo.
Jennie Olofsson, “Prickar” & “Tjärhovet” (orange och transparent version). Foto: Silvia Colombo.

Sedan är utställningens höjdpunkt en serie munblåsta och drivna glas (50 st.) och vattenkaraffer (20 st.) som heter ”Tjärhovet” och som inspirerades av Haparandas ljus samt homonymt för området.

Jennie Olofsson, ”Isskärvor” i bakgrunden och ”Tjärhovet” (grön version) i förgrunden. Foto: Silvia Colombo.
Jennie Olofsson, ”Tjärhovet” (blå och grön version). Foto: Silvia Colombo.

För att fortsätta med Jennies ord ”kommer glasens textur från formavtryck av tjäran som ligger på Haparandas strandbank, i det naturskyddade området ’Tjärhovet’:

”I silikonavtrycket gjöt jag vax och utav flera vaxgjutningar byggde jag en rund blåsform av gips och sand. Nar vaxet ångats bort kan jag blåsa glas in i formen och trycket från min luft utvidgar glaset mot formens kant och ger på så sätt glasytan ett avtryck som liknar Tjärhovet. For mig är detta ett sätt att flytta en fysiskt betydelsefull plats i Haparanda in i ett vardagsobjekt som du kan använda varje dag. Vattenkaraffen bar med sig ’minnet’ av Tjärhovets berättelse.”

De har fyra olika färger och jag kallar dem, mossa, solnedgång, is och vatten. Färgerna ar valda från den färgkarta jag skapade under min residensvistelse. Varje dag gjorde jag ljusregistreringar i naturen och i staden som jag omvandlade till färg.

Tjärhandeln uppstod och blomstrade redan under 1600-talet da tjäran var vårt lands tredje största exportvara och ökade kraftigt under 1700-talet och kulminerade under halva 1800-talet. Spill från denna tjärhandel och omlastningens procedur har lämnat spår i markyta och än idag känner du doft av tjära på platsen”.

”En hyllning till vatten”, detalj av utställningsrum. Foto: Silvia Colombo.

”En hyllning till vatten” är en samproduktion mellan Jennie Olofsson/Glasstudion Big Pink, Haparanda stads kulturenhet, ABF norr, och Resurscentrum för konst, i samarbete med kulturföreningen KUBN (Kultur för Unga och Barn i Norrbotten). Samfinansierande institutioner är Kulturrådet och Region Norrbotten.

Vid tangentbordet:
Silvia Colombo
Kulturstrateg på Haparanda stad

Källor
Ang. ansökan om minnesmärke och info om vattentornets historia: https://www.haparandapojkarna.com/16-foereningsfakta/10-ansoekan-om-byggnadsminnesfoerklaring-av-gamla-vattentornet-har-inlaemnats-till-laensstyrelsen

Ang. MAF:s projekt: https://maf-ark.se/projekt/tornet-haparanda/
https://sverigesradio.se/artikel/5225693

Ang. Jennie Olofssons konstresidens i Haparanda under 2020: http://www.swedishlaplandair.se/residencies/previous-residencies-2020/jennie-olofsson-44859785

Ang. Jennie Olofssons produktion som Glasstudion Big Pink: https://www.glasstudionbigpink.se/

En dag på Norrbottens museum

Hej,

Samlingspunkten för vår vandring genom utställningarna börjar ute i Hermelinsparken, där vi ser att sportlovsaktiviteterna pågår för fullt. Några barn prövar hinderbanan, andra leker och åter andra värmer sig eller grillar korv. Flera barn har deltagit i inomhusaktiviteter med bland annat tipsrunda och kreativ verkstad. Många sportlovslediga har hittat till oss i veckan.

Kom så går vi in och tar hissen eller trapporna upp till våning 3 där vår vandring genom museets utställningar börjar.

Flera nya utställningar har haft premiär på Norrbottens museum i år, men det var först med 100 meter graffiti, som vi står i nu, som vi kunde bjuda in till vernissage. Vernissagen är den första på mycket länge på grund av pandemin. Utställningen bygger på en samtidsdokumentation som museet har gjort av målningarna som i sin helhet finns i en kulvert under Skeppsbrogatan in till Shopping, Luleå. De skapades för över 30 år sedan i samband med ett konstsymposium. Utställningen pågår till och med mars 2023, så det finns gott om tid att se den mer än den här gången. Har ni vänner som av olika anledningar inte kan komma till museet i sta’n, så kan de ta en virtuell vandring i kulverten. På museets hemsida finns graffitidokumentationen i form av en 360-graders panorama.

Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.
Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Jag tar också tillfället i akt att berätta att även Kiruna stadshus, Kiruna kyrka, Haparanda kyrka och Världsarvet Gammelstads kyrkstad är panoramafotograferade och finns på museets hemsida.

Vi går ner till våning 2. Här står vi mitt i den stora arkeologiutställningen Arkeologi i Norrbotten som berättar Norrbottens historia, bland annat hur järn framställdes i Norrbotten, Vivungi för över 2000 år sedan. Upptäckten av den 10 600 år gamla boplatsen vid Aareavaara 2009 har bidragit till ny häpnadsväckande kunskap om Norrbotten. Fyndet av boplatsen visade att inlandsisen hade smält undan långt tidigare än man tidigare ansett, och människor levde och verkade i norr redan under stenåldern.

En del av utställningen Arkeologi i Norrbotten. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare medsols och kommer till Luleåbilder. I den här utställningen står gamla bilder från Luleå stadsarkiv och Norrbottens museums arkiv och konstsamling i kontrast till nytagna bilder som visar dagens Luleå på samma plats. De äldre bilderna visar bebyggelsen före stadsbranden och industrialiseringens påverkan, och levandegör många historiska skeenden. Utställningen hänger över sommaren och in i augusti.

Köpmangatan. Konstnär: Otto Hesselbom, 1888.
Köpmangatan. Foto: Arvid Moberg, 1951.
Köpmangatan. Foto: Simon Eliasson, 2021.

I nästa utställningssal visas Ett enda brev från mor. Det här är en utställning av Jennie Lind, filmare och fotograf. På en stor filmduk som sträcker sig nästan över hela långsidan av rummet rullar en kortfilmsdokumentär. Det är en personlig familjeberättelse om hennes tornedalska arv och belyser aktuella ämnen och funderingar som till exempel förlust. ”Mie en ymmärä sanoja enkä puhuttua kieltä Jag förstår inte orden eller det talande språket”. Utställningen finns att se till och med i mitten av maj.

Ur utställningen Ett enda brev till mor. Foto: Jennie Lind.

Hör ni de glada ljusa rösterna? Det är barnen som leker i Förr i tiden och Kan själv, två lekmiljöer för barn och omåttligt populära. Vi kikar in!

På Norrbottens museum har en renovering skett av Kan själv, en utställning för de allra minsta 0-2 år. Den är uppskattad av både barn och medföljande vuxna. Hela utställningen utgår ifrån att uppmuntra barnens fantasi och det råder ingen brist på uppfinningsrikedom, vilket är helt underbart. Föremålen i utställningen bygger delvis på replikor från museets samling. Mitt kontor ligger alldeles bakom utställningen, så jag har lyckan att få ta del av barnens glädje om och om igen. Förr i tiden är en barnutställning som har funnits länge på museet, och nu är vi på gång att uppdatera den. Här vill vi på ett tydligare sätt synliggöra urfolket samerna och minoriteterna.

Lekmiljön Förr i tiden. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Dags att ta trapporna ner till våning 1 och vi kommer rakt in i utställningen Fira demokratin! När vi visade riksdagens vandringsutställning Fira demokrati 100 år! våren 2021 utgjorde riksdagens utställning huvudutställning och det lokala tillägget var mycket mindre. Nu har vi byggt tvärtom. Riksdagens utställning utgör en affischutställning och de lokala förkämparna för allmän och lika rösträtt som till exempel Siri Holm har fått ta plats och utrymme tillsammans med andra starka betydande kvinnor som länsmejerskan Anna Gustafsson.

Ur utställningen Fira demokratin. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare till utställningen som visar på de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Utifrån den här utställningen hölls många pedagogiska workshops digitalt under pandemin tillsammans med grund- och gymnasieskolor.

Museipedagog Viktoria Lestander i utställningen 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Vi går ner till entrén och innan jag bjuder in er på fika i museicaféet, tittar vi på Brita Weglins utställning Annus horribilis. Brita arbetar med många olika tekniker, men broderiet sammanbinder dem alla. Glädjande var att även till den utställningen kunde vi bjuda in till vernissage, i själva verket två. En på eftermiddagen och en på kvällen och bägge var välbesökta. Utställningen hänger till och med 27 mars.

Annus Horribilis – Janus, av Brita Weglin, 2022.

Nu fikar vi och nästa vecka på torsdag kl 14 ses vi på Arkivcentrum, Höstvägen 7 på Björkskatan och går på arkivcafé. Under hela våren arrangeras arkivcafé med föreläsningar på olika teman.

Vid arkivcáfe 31 mars föreläser Lars Gyllenhaal tillsammans med arkeologerna Frida Palmbo och Lars Backman om några av andra världskrigets spår i Norrbotten.

Vi är glada att ni har hittat tillbaka till oss efter pandemin, oavsett om det är via fysiska besök, hemsidan eller genom sociala medier. Besöksantalet i museibyggnaden har stadigt vuxit sedan restriktionerna släppte, och så har skett även på de utställningar som vandrat vidare från Norrbottens museum ut i länet. På Pajala bibliotek har utställningen med stilikonen Sune Uusitalos färgsprakande kläder visats och för er som varken hann se utställningen på Norrbottens museum eller i Pajala; ni får en ny chans, då den kommer att visas på Haparanda järnvägsstation, 16 mars-23 april. Det är fantastiska kreationer!

Sune Uusitalo. Foto: Ricky Sandberg

Till Gällivare museum har utställningen Tilt vandrat vidare. Den handlar om flipperspelens kultur och historia och ett flertal flipperspel går att spela på. Utställningen pågår till och med 22 april.

Ur utställningen Tilt. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Mer om utställningarna och vad som händer på museet kan du läsa på Välkommen – Norrbottens museum

Det här blev en fullmatad dag med kulturella upplevelser och jag hoppas att det har gett mersmak!


Margaretha Lindh

Länsmuseichef