2021 fyller Corona ett år, men ingen här har väl glömt att Luleå också blir 400 år gammal. Runt omkring i kommunen försöker man hitta bra sätt – och självklart pandemisäkert – att fira staden ordentligt. Här, om ni vill följa med, kommer en påminnelse om hur det var för 100 år sedan, när Luleå var yngre och första världskriget nyligen tagit slut.
Det blir lätt att samla dokument och information när en jobbar på Norrbottens museum, vars arkiv är fyllt med dokument som målande berättar om den största händelsen som då ägde rum i Luleå. 1921 visades en Jubileumsutställning runt om i Luleå, en utställning som gav en omfattande bild av staden och dess industri, handel och kultur. På något vis kan den också anses som ett viktigt försök att skapa Luleås och, i stort, Norrbottens moderna identitet.
Jubileumsutställningen öppnade den 2 juli 1921 och skulle från början hålla öppet till och med den 24 juli samma år. Men succén blev så stor att den pågick hela månaden, med en stor karneval/ slutfest under den sista helgen. Evenemanget, som äntligen involverade samhället i sin helhet, utfördes på tre mötesplatser. På Gültzauudden byggdes ”flera paviljonger för flottnings-, skogs-, bergs- och sjöfartsutställningarna. Dessutom uppfördes en byggnad för biologiska museet, vilket förut varit inrymt i gamla landsstatshuset vid residenset” (Berättelse över…) och restaurangen vid båthamnen restaurerades. Norrbottens Hembygdsförening rekonstruerade det gamla rådhuset som brunnit ned 1887. Där rymdes Museiutställningen med arkeologisk-historisk inriktning.
På Läroverket och Västra Folkskolan satt kansliet. Här anordnades bland annat konst- och hantverksutställningar. I Hermelinsparken öppnades en liten restaurang med uteservering. Det tredje och sista stället var Norra Hamnplanen, en öppen yta som passade bra för en utställning. Där visades djur och även stora föremål och industrimaskiner.
Eventets struktur var ganska hierarkisk och komplicerad då det innefattade ”en bestyrelse, ett arbetsutskott och ett kommissariat samt 10 gruppnämnder” (Berättelse över…) som tog ansvar för utställningarnas olika avdelningar. Mer precis, handlade avdelningarna om:
1) Jordbruk och Fiske
2) Kommunikationer och Tekniska Verk
3) Luleå Stads Historiska Utställning
4) Undervisningsväsendet
5) Skogs och Trähantering
6) Bergsbruk och Bergshantering
7) Sjöfart, Handel och Hantverk
8) Tryckalster och Social verksamhet
9) Sjukvård, Hygien och Social verksamhet
10) Hemslöjd, Förnföremål, Konst m.m.
Ansvariga för utställningarna var specialister och professionella som kunde stötta och planera flera omfattande visioner inom ’deras’ områden. Till exempel, övervakade fotograferna Borg Mesch och Henny Tegström fotografins utställning, medan länsmejerskan Anna Gustafsson var involverad i hemslöjds samt mejeris expo.
I Jubileumsutställningen uppvisades huvudsakligen flera aspekter av stadens ekonomiska samt kulturella liv. Den blev kortvarig men mötte dock sin publik genom att skildra Luleås mångfald och egenskaper. Staden presenterades också som en strategisk kärna vid kusten som även var knutpunkt för industri och ekonomi i Norrland.
Enligt kommissarien var anledningen till utställningen en sort revansch av Luleå och Norrbotten. Det var ett sätt att visa länet som oberoendet från Stockholm – tvärtom hade det sina egna resurser, sin egen identitet och sin egen röst. Resultatet av dessa resonemang blev då en berättelse för alla, där kultur, handel och ekonomi vävdes ihop med en modern hållning. Hur budskapet kommunicerades är också ett intressant perspektiv för att konstatera att Luleå ville vinna en plats på Sveriges moderna karta. Jubileumsutställningens kommunikation, som sköttes av kansliet och administrationen, skapade en sorts ’varumärke’ i form av stadens logga eller emblem. Det återkommer faktiskt på pappersbrev, som frimärke, mynt och i tidningarna, kataloger och andra typer av kommersiella eller andra publikationer.
På sidan om utställningen utvecklades också ett underhållningsprogram som riktade sig mot en bred publik. Från början var programmet än mer ambitiöst, men fick reduceras på grund av höga och ohållbara kostnader, som täckts mest tack vare privata donationer och generösa gåvor.
Man får också beakta att Luleås 300-års jubileumsutställning hände i en märklig och speciell kontext: mellan krisåren som följde första världskriget, kvinnors kamp för rösträtt och Norrbottens längtan efter dess identitet. Trots ekonomiska svårigheter kunde utställningens bestyrelse bygga upp ett komplext samt intressant arrangemang som blev en stor succé både för pressen och allmänheten.
Genom att bläddra i Jubileumsutställningskatalogen genomförs framför våra ögon en resa 100 år tillbaka i tiden. Vi åker bakåt tills Luleå var så annorlunda och samtidigt så igenkännlig. Förutom befolkningen så nämns sevärdheter som Luleå hamn, Gammelstad, stadens domkyrka, länsresidenset, stadshotellet och Riksbankshuset i katalogen. Dessa platser känner vi väl igen i nutiden.
”Sjö och stapelstaden Luleå, vars första privilegier äro utfärdade av Gustaf II Adolf och daterade Elfsnabben den 12 juli 1621, är residensort för Norrbotten (…) Efter den senaste förödande eldsvådan den 11 juni 1887 har stadens utseende mycket förändrats (…) Antalet invånare var vid senaste folkräkningen 10,545.
Stadens förnämsta näringskällor äro handel och sjöfart (…) Huvudsakliga utskeppningen utgöres av järnmalm, pappersmassa och trävaror (…).
Staden har ett sunt och fritt läge, och de hygieniska förhållandena äro numera i stort sett väl ordnade, sedan staden med stora kostnader anlade vatten- och avloppsledningar. (…) Stadens gator äro raka, men då gaturegleringen ännu ej kunnat helt genomföras, äro de ej utlagda till sin fulla bredd i den del av stadsplanen, som ej drabbades av 1887 års brand. I stadens centrum reser sig domkyrkan, vars kopparklädda spira är synlig på långt avstånd” (Katalog, s. 9-10).
/Silvia Colombo
Norrbottens museums bibliotekarie
Källor:
Katalog. Jubileumsutställningen i Luleå 1921, Tryckeriaktiebolaget Norrskenet, 1921.
Luleå stads 300-årsjubileum 1921: konstutställning, Stockholm 1921.
Berättelse över Jubileumsutställningen i Luleå 1921 utarbetad av Utställningskommissarie, 1925. Ur Norrbottens museums arkiv, vol. F10:8.
Norrbotten 1986. Museet 100 år, Norrbottens museum, Luleå 1986.
Arkivcentrum Norrbotten, Norrbottens museums arkiv, F10:1-8.
