Maten är integrerad i vår mänskliga kulturmiljö, rumsligt, tidsligt och socialt. Den tillfredsställer ej blott fysiska behov utan sammanhänger också med traditions- och samhällsbetingade vanor och värderingar.

Detta citat är från boken Mat och Miljö som är skriven av etnologen Nils-Arvid Bringéus år 1969. Året därpå anordnade han den första internationella konferensen för etnologisk matforskning i Lund. Flertalet av hans studier kom också att handla om mat och måltidsvanor. Som Bringéus lyfter fram kan mat vara mycket mer än näring. Mat kan ge upphov till njutning, signalera status och skapa identitet. Mat kan även kopplas samman med geografiska platser och de människor som bor där. En rätt som ofta förknippas med Norrbotten (kanske i synnerhet Piteå) är palt och på onsdag den 13 juli är det paltens alldeles egna dag.

I Pitebygdens Fornminnesförenings årsbok från 1991 skriver etnologen Kurt Genrup att palt tillhör en grupp maträtter som gått under den övergripande beteckningen ”kams”. Det är rätter där livsmedel som mjölk och smör eller fett från djur har kombinerats med mjöl och gryn. Dessa har funnits i många varianter och med skiftande namn såsom lubb, klot, krumme, komple och kompe (Genrup 1991:54). Genrup hänvisar även till etnologen Alfa Olsson som i drygt 30 år var verksam på Göteborgs historiska museum (i dag Göteborgs stadsmuseum) och kombinerade folklivsforskning, historia och arkeologi i sin utbildning. Hennes avhandling Om allmogens kosthåll från 1958 uppfattas i dag som en klassiker inom mathistorisk forskning (Alexandersson 2020). I denna framhäver hon att kamsrätter finns omnämnda i skrifter från 1600-talet och att ett arkeologiskt fynd från halländsk järnålder innehöll rester av blodpalt (Genrup 1991:58). 

Dagens palt som är gjord av potatis och vetemjöl är framvuxen under 1800- och 1900-talen. I Sverige började potatis att odlas under 1700-talet, men det var först under 1800-talet som den fick ett större fäste. Trots att myndigheter propagerade att potatis skulle användas i stället för spannmål då det rådde sädesbrist så kom det att dröja innan potatisen fick sitt genombrott (Palmbo 2020). Genombrottet för vetet kom vid 1900-talets början. Innan dess var vetemjöl sällsynt och köptes främst till speciella tillfällen. Till en början användes främst kornmjöl i paltsmeten, vilket förekommer än i dag men ofta är utbytt eller uppblandat med vetemjöl (Institutet för språk och folkminnen 2021).

Recept och tillvägagångssätt förs ofta vidare genom familjen som handlingsburen kunskap. En kollega till mig berättade exempelvis att hon lärt sig ett trick av sin farbror för att ta reda på om paltsmeten har rätt konsistens; man trycker ner ett finger i smeten och om hålet kvarstår efter att man lyft upp fingret så är den perfekt. Eftersom tillagningen präglas av individuellt handlag görs palt fortfarande i många variationer.

Genrup framhåller att palten har blivit en regional identitetssymbol som präglas av ritualer likt surströmmingsfester och kräftskivor (Genrup 1991:56). Sedan slutet av 1980-talet har det serverats gratis palt under sommaren i Piteå centrum. I en artikel från 1993 berättar den dåvarande paltgeneralen Tage Markström att paltgrytorna brukar vara tömda redan efter en halvtimme. Paltkalaset pekas ut som en trevlig tradition som manifesterar paltens betydelse för bygden (Berglund 1993). Sedan 1995 finns dessutom ”Svenska Paltakademin” som har sin bas i Piteå. De 400 medlemmarna ska emellertid vara spridda runt om i världen och hjälper till att föra ut både Piteås och paltens goda värden (Svenska Paltakademin u.å.).

Vid förra årets firande av Piteås 400-årsjubileum hade palten också en central roll. Alla piteåbor fick gratis paltkuponger som kunde lösas in i matvarubutiker. Maträtten serverades även på skolor och äldreboenden runt om i staden (Bäckström 2021). I år har även en glass med smak av palt lanserats. Det är två lokala företagare som har tagit fram den som en hyllning till Piteå (Järnspisens Matbod 2022).

Mat kan alltså vara en gemensam faktor som för människor samman. Paltens dag är därför en av cirka 100 händelser som är med i Norrbottenskalendern 2023. Kalendern, som är i posterformat, är baserad på den insamling som museet genomförde i höstas där människor runt om i länet kunde bidra med berättelser, bilder och föremål inom temat ”högtider, firanden och traditioner”. Det är en innehållsrik och mångfaldig skildring av temat i kalendern, som är framtagen tillsammans med illustratören och piteåbon Isabelle Norman Sällström på Isa Form. Lovikkavantar, norrsken och paltätning är några exempel på illustrationer, och allt från stora religiösa högtider till lokala evenemang är med. Utöver paltens dag blir du exempelvis påmind om när du ska fira din kompis lite extra, när det thailändska nyåret Songkran inträffar och när hjortronplockningen börjar.

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Alexandersson, Henrik (2020-05-18). ”Alfa Sofia Olsson”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.skbl.se/sv/artikel/AlfaSofiaOlsson [läst: 2022-06-28]

Berglund, Tony (1993-07-14). ”Piteå laddar för paltfest”. I: Norrbottens-kuriren. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Bringéus, Nils-Arvid (red.) (1970). Mat och miljö: en bok om svenska kostvanor. Lund: Gleerup

Bäckström, Jimmy (2021-05-12). ”Staden fyller 400 år – alla Piteåbor bjuds på palt”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/pitea-firar-400-ar-med-paltkalas [läst: 2022-06-28]

Genrup, Kurt (1991). ”Om palt och pitepalt”. I: Årsbok. (1981-1997). Piteå: Pitebygdens fornminnesförening

Graeske, Caroline (1991-07-20). ”Paltfest – då ler Piteå”. I: Norrbottens-kuriren. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Institutet för språk och folkminnen (2021-07-06). ”Pitepalt”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.isof.se/lar-dig-mer/levande-traditioner/forslag/2021-03-09-pitepalt [läst: 2022-06-28]

Järnspisen Matbod (2022-05-10). ”Piteglassen med Palt – nytt samarbete mellan lokala företagare”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.jarnspisenpitea.se/arkiv/1299 [läst: 2022-06-28]

Palmbo, Frida (2020-09-04). ”Potatisodling i Norrbotten”.[Elektronisk] Tillgänglig: https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/09/04/potatisodling-i-norrbotten/ [läst: 2022-06-28]

Svenska Paltakademin Elektronisk] Tillgänglig: http://www.paltakademin.se/ [läst: 2022-06-28]