I år är det 76 år sedan attentatet mot tidningen Norrskensflamman ägde rum.

Bakgrund
Finska vinterkriget pågick vid denna tid och i Sverige agerade många för att Sverige skulle delta på finsk sida mot Sovjet. Man använde ett starkt slagord som löd ”Finlands sak är vår”. Antikommunismen var mycket stark och flertalet politiker på den borgerliga sidan och antikommunister framställde kommunisterna som troliga landsförrädare, då många av dessa tog ställning för Sovjet och emot Finland, vilket även Norrskensflamman gjorde. På olika sätt försökte man stoppa utgivningar av kommunistiska tidningar. I månadsskiftet januari/februari 1940 organiserades en informell 6-mannakommitté med företrädare för olika delar av press och samhällsliv för bekämpande av kommunismen i Norrbotten. Några av de blivande attentatsmännen ingick i dessa kretsar.

Interiör av Norrskensflammans lokaler från år 1936. Snällpressen. Fotograf: Gustaf Holmström. Bildkälla: Luleå kommuns stadsarkiv

Attentatet
Det är natt den 3 mars 1940, 5 män tar sig in på Norrskensflammans tryckeri med hjälp av en nyckel som beslagtagits i samband med en polisrazzia. Man apterade en bomb i tryckpressen och gick sedan därifrån. Klockan 03:17 ringer grosshandlare Dahlén brandkåren. Dahlén hade vaknat av en smäll och när han tittade ut brann det i flammans fastighet på Magasinsgatan.

Inom några minuter är brandförsvaret på plats, men då är huset redan övertänt. Från tredje våningen hörs skrik på hjälp, brandmännen reser en av sina trästegar, men denna fattar eld och det gör att brandmännen inte kan hjälpa de nödställda. Med hjälp av sammanknutna sängkläder lyckas de nödställda, fru Vivianne Åström och hennes två söner i 18-årsåldern, bageriarbetaren T Häll och redaktör Filip Forsberg fira ned sig på fast mark.

Norrskensflamman brinner och släckningsarbete pågår, 3 mars 1940. Fotograf okänd. Bildkälla: Luleå kommuns stadsarkiv

De omkom
De boende på andra våningen gick inte att rädda. Fru Svea Granberg, Granbergs son Torgny (12 år), tidningens ekonomichef Artur Hellbergs hela familj, inklusive han själv, omkommer i branden. Pappan i familjen Granberg (Valdemar) sitter vid tiden för attentatet internerad i Storsien, så han klarar sig.

Polisutredningen efter branden
Stadsfiskal, Ebbe Hallberg, kapten Uno Svanbom, Norrbottens-Kurirens journalist Gunnar Hedenström, fänrikarna Borgström, Krendel och Nordström samt värnpliktige Palmqvist åtalas för brottet.

Ebbe Hallberg förnekar all kännedom om planerna för attentatet, Svanbom erkänner. Under rättgången kan man visa att generalrepetitionen inför attentatet gjordes på Norrbottens- Kurirens tryckeri.

Statsfiskal Ebbe Hallberg under rättegången efter attentatet mot Norrskensflamman, 27 april 1940. Fotograf: Gustaf Holmström. Bildkälla: Luleå kommuns stadsarkiv

Domen blev relativt mild, men den överklagades. I hovrätten dömdes fänrikarna till 6 års straffarbete, Palmqvist fick 2 år, Svanbom, Hedenström och Hallberg fick 7 års straffarbete. Hallberg avlider kort efter domen i fängelset på Långholmen i Stockholm, de övriga benådades av samlingsregeringen 1944.

Bomben bestod av en trotylladdning med pendylstubin och krutstubin.

Revolver-Harry
Revolver-Harrys riktiga namn var Harry Söderman, född 1902. I skolan hade han ingen större läslust, men han blev intresserad av kemi och fysik. Tack vare sina intressen kom Harry in på Kemiska fackskolan och han avlade examen vid denna skola 1923.

Tanken var att han skulle bli kemist, men livet förde honom till ämnet kriminologi i stället, där han enligt uppgifter är med om att 1939 bilda det man i början kallar för Statens Kriminaltekniska Anstalt (SKA). Idag heter samma organisation (SKL) Statens Kriminaltekniska Laboratorium i Linköping.

1939 söker han en sekreterare – en ung dam vid namn Astrid Lindgren får jobbet. Hon skriver 1946 en bok som heter Mästerdetektiven Blomqvist. Astrids figur är enligt henne själv baserad delvis på Södermans arbete.

Harry får i uppdrag att ta hand om den brandtekniska utredningen om attentatet mot Norrskensflamman. Han bygger för ändamålet en modell av Norrskensflammans fastighet och genom den kan man studera brandförloppet. Modellen finns idag att beskåda på polismuseet i Stockholm.

1956 avlider Harry av en hjärtinfarkt under ett uppdrag i Tanger.

Mer om Statens Kriminaltekniska Laboratorium
SKL har från och med den 1 januari 2015 genomfört ett namnbyte i samband med att man upphörde som egen myndighet och numera ingår i den nya stora polismyndigheten. Statens Kriminaltekniska Laboratorium heter numera Nationellt Forensiskt Centrum.

Tillsammans med laboratorierna i Stockholm, Göteborg och Malmö har man bildat NFC som är en nationell avdelning inom den nya polismyndigheten.

Källor: Veckans Brott, SVT, Norrbottens-Kuriren, NSD http://nfc.polisen.se/Dokument/Trycksaker/Harry-Soderman-pa-svenska/

expressen.se Wikipedia.org, Corren.se

Vid tangentbordet:
Mikael Vikström, registreringsassistent vid Norrbottens museum