En dag tillägnad palten

Maten är integrerad i vår mänskliga kulturmiljö, rumsligt, tidsligt och socialt. Den tillfredsställer ej blott fysiska behov utan sammanhänger också med traditions- och samhällsbetingade vanor och värderingar.

Detta citat är från boken Mat och Miljö som är skriven av etnologen Nils-Arvid Bringéus år 1969. Året därpå anordnade han den första internationella konferensen för etnologisk matforskning i Lund. Flertalet av hans studier kom också att handla om mat och måltidsvanor. Som Bringéus lyfter fram kan mat vara mycket mer än näring. Mat kan ge upphov till njutning, signalera status och skapa identitet. Mat kan även kopplas samman med geografiska platser och de människor som bor där. En rätt som ofta förknippas med Norrbotten (kanske i synnerhet Piteå) är palt och på onsdag den 13 juli är det paltens alldeles egna dag.

Palt kokas i rikligt saltat vatten och serveras ofta med fläsk (på bilden bog), lingonsylt, smör och mjölk. Fotograf: Paulina Öquist Haugen

I Pitebygdens Fornminnesförenings årsbok från 1991 skriver etnologen Kurt Genrup att palt tillhör en grupp maträtter som gått under den övergripande beteckningen ”kams”. Det är rätter där livsmedel som mjölk och smör eller fett från djur har kombinerats med mjöl och gryn. Dessa har funnits i många varianter och med skiftande namn såsom lubb, klot, krumme, komple och kompe (Genrup 1991:54). Genrup hänvisar även till etnologen Alfa Olsson som i drygt 30 år var verksam på Göteborgs historiska museum (i dag Göteborgs stadsmuseum) och kombinerade folklivsforskning, historia och arkeologi i sin utbildning. Hennes avhandling Om allmogens kosthåll från 1958 uppfattas i dag som en klassiker inom mathistorisk forskning (Alexandersson 2020). I denna framhäver hon att kamsrätter finns omnämnda i skrifter från 1600-talet och att ett arkeologiskt fynd från halländsk järnålder innehöll rester av blodpalt (Genrup 1991:58). 

Dagens palt som är gjord av potatis och vetemjöl är framvuxen under 1800- och 1900-talen. I Sverige började potatis att odlas under 1700-talet, men det var först under 1800-talet som den fick ett större fäste. Trots att myndigheter propagerade att potatis skulle användas i stället för spannmål då det rådde sädesbrist så kom det att dröja innan potatisen fick sitt genombrott (Palmbo 2020). Genombrottet för vetet kom vid 1900-talets början. Innan dess var vetemjöl sällsynt och köptes främst till speciella tillfällen. Till en början användes främst kornmjöl i paltsmeten, vilket förekommer än i dag men ofta är utbytt eller uppblandat med vetemjöl (Institutet för språk och folkminnen 2021).

Paltrecept skrivet på pitemål, ur artikeln ”Om palt och pitepalt” i Pitebygdens fornminnesförenings årsbok (1991). Fotograf: Paulina Öquist Haugen

Recept och tillvägagångssätt förs ofta vidare genom familjen som handlingsburen kunskap. En kollega till mig berättade exempelvis att hon lärt sig ett trick av sin farbror för att ta reda på om paltsmeten har rätt konsistens; man trycker ner ett finger i smeten och om hålet kvarstår efter att man lyft upp fingret så är den perfekt. Eftersom tillagningen präglas av individuellt handlag görs palt fortfarande i många variationer.

Genrup framhåller att palten har blivit en regional identitetssymbol som präglas av ritualer likt surströmmingsfester och kräftskivor (Genrup 1991:56). Sedan slutet av 1980-talet har det serverats gratis palt under sommaren i Piteå centrum. I en artikel från 1993 berättar den dåvarande paltgeneralen Tage Markström att paltgrytorna brukar vara tömda redan efter en halvtimme. Paltkalaset pekas ut som en trevlig tradition som manifesterar paltens betydelse för bygden (Berglund 1993). Sedan 1995 finns dessutom ”Svenska Paltakademin” som har sin bas i Piteå. De 400 medlemmarna ska emellertid vara spridda runt om i världen och hjälper till att föra ut både Piteås och paltens goda värden (Svenska Paltakademin u.å.).

Vid förra årets firande av Piteås 400-årsjubileum hade palten också en central roll. Alla piteåbor fick gratis paltkuponger som kunde lösas in i matvarubutiker. Maträtten serverades även på skolor och äldreboenden runt om i staden (Bäckström 2021). I år har även en glass med smak av palt lanserats. Det är två lokala företagare som har tagit fram den som en hyllning till Piteå (Järnspisens Matbod 2022).

Bild från artikeln ”Paltfest – då ler Piteå” i Norrbottens-kuriren 20 juli 1991. Fotograf: Janne Norén. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Mat kan alltså vara en gemensam faktor som för människor samman. Paltens dag är därför en av cirka 100 händelser som är med i Norrbottenskalendern 2023. Kalendern, som är i posterformat, är baserad på den insamling som museet genomförde i höstas där människor runt om i länet kunde bidra med berättelser, bilder och föremål inom temat ”högtider, firanden och traditioner”. Det är en innehållsrik och mångfaldig skildring av temat i kalendern, som är framtagen tillsammans med illustratören och piteåbon Isabelle Norman Sällström på Isa Form. Lovikkavantar, norrsken och paltätning är några exempel på illustrationer, och allt från stora religiösa högtider till lokala evenemang är med. Utöver paltens dag blir du exempelvis påmind om när du ska fira din kompis lite extra, när det thailändska nyåret Songkran inträffar och när hjortronplockningen börjar.

Från och med i höst kommer ”Norrbottenskalendern 2023” att finnas i vår museibutik samt i Isa forms webbshop, i Storforsen shop, på Piteå museum och på Havremagasinet. Illustratör: Isabelle Norman Sällström

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Alexandersson, Henrik (2020-05-18). ”Alfa Sofia Olsson”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.skbl.se/sv/artikel/AlfaSofiaOlsson [läst: 2022-06-28]

Berglund, Tony (1993-07-14). ”Piteå laddar för paltfest”. I: Norrbottens-kuriren. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Bringéus, Nils-Arvid (red.) (1970). Mat och miljö: en bok om svenska kostvanor. Lund: Gleerup

Bäckström, Jimmy (2021-05-12). ”Staden fyller 400 år – alla Piteåbor bjuds på palt”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/pitea-firar-400-ar-med-paltkalas [läst: 2022-06-28]

Genrup, Kurt (1991). ”Om palt och pitepalt”. I: Årsbok. (1981-1997). Piteå: Pitebygdens fornminnesförening

Graeske, Caroline (1991-07-20). ”Paltfest – då ler Piteå”. I: Norrbottens-kuriren. Ur Norrbottens-Kurirens arkiv, Arkivcentrum Norrbotten.

Institutet för språk och folkminnen (2021-07-06). ”Pitepalt”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.isof.se/lar-dig-mer/levande-traditioner/forslag/2021-03-09-pitepalt [läst: 2022-06-28]

Järnspisen Matbod (2022-05-10). ”Piteglassen med Palt – nytt samarbete mellan lokala företagare”. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.jarnspisenpitea.se/arkiv/1299 [läst: 2022-06-28]

Palmbo, Frida (2020-09-04). ”Potatisodling i Norrbotten”.[Elektronisk] Tillgänglig: https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/09/04/potatisodling-i-norrbotten/ [läst: 2022-06-28]

Svenska Paltakademin Elektronisk] Tillgänglig: http://www.paltakademin.se/ [läst: 2022-06-28]

Mysteriet kring Lejonet, f.d. Rättscentrum

Den som åkt buss eller kanske skaffat pass i Luleå på sistone har säkert inte missat att det står byggställningar intill Lejonet, f.d. Rättscentrum. När jag berättade för en vän att det rörde sig om ett fasadbyte suckade hon lättat. Det var på tiden att man bytte ut de där tråkiga fasaderna, menade hon. Med handen på hjärtat får väl till och med jag erkänna – det är en ganska ful byggnad. Men när man fördjupar sig i varför byggnaden ser ut som den gör börjar man förstå varför man väljer att stå fast vid de bruna plåtfasaderna. I sedvanlig ordning börjar vi med historiken.

Lejonet fick sitt namn i samband med att de nya aluminiumkassetterna sattes upp. Kassetterna reflekterar ljuset och nu på sommaren får den ofta en snygg, blå ton. © Norrbottens museum. Foto: Marcus Bengtsson.

Byggnadsarbetet för det postmodernistiska Rättscentrum påbörjades 1975 och 1977 stod huset färdigt. Det blev en byggnad med massiva, fyrkantiga huskroppar med en sex våningar hög huvuddel och fem något lägre flyglar; tre i sydlig riktning – där de med huvuddelen bildar komplexets huvudfasad – och två mot norr. Byggnaden ritades av arkitekt Lennart Alexis, som stod för A:et i MAF Arkitektkontor AB i Luleå.

Bussar uppställda på kvarter Loet och i bakgrunden syns kvarteret Lejonet. © Luleå kommuns bildarkiv. Foto: Okänd. Datum: Okänt. Bildnummer: 2004006400001.
Första maj-demonstrationståget år 1950. I bakgrunden syns kvarteret lejonet. © Luleå kommuns bildarkiv. Foto: Paul Adolf Nordqvist. Datum: 1950-05-01. Bildnummer: 2000002700112.

Huset uppfördes som en ren myndighetsbyggnad, som dess tidigare namn skvallrar om framför allt för rättsväsendet med polisen och domstolsväsendet, men även för andra myndigheter. Man kan tycka sig se ett samband mellan husets arkitektur och de hyresgäster det byggdes för att hysa: med sin slående storlek och sitt bastanta och tämligen slutna uttryck signalerar byggnaden makt och orubblighet.

Korsningen Skeppsbrogatan-Hermelinsgatan. Stora parkeringen är där Rättscentrum sedan byggdes. © Luleå kommuns bildarkiv. Foto: Bertil Sundberg. Datum: År 1975. Bildnummer: 2012003000031.

Tiden för Rättscentrums uppkomst var år av energikris och höga energipriser och det var därför viktigt att den stora byggnaden skulle kräva så lite driftenergi som möjligt. Detta avspeglar sig i husets rakt igenom rationella konstruktion och i fasaderna med deras bruna, trapetsprofilerade plåtbeklädnad och de relativt små fönstren som är ganska glest placerade.

På kvarter Loet bedrevs torghandel. I bakgrunden syns kranar som arbetar med att bygga Rättscentrum. © Luleå kommuns bildarkiv. Foto: Svante Green. Datum: 1976-08-28. Bildnummer: 2007001700072.

Tidigare upptog stadens häkte nästan hela den sjätte våningen, men då det flyttade till stadsdelen Porsön påbörjades 1997-98 en förändring av hur husets disponerades i och med att privata företag flyttade in. Namnet Rättscentrum blev alltmer missvisande och vid slutet av 90-talet fick därför byggnaden namn efter det kvarter den står på och nästan helt fyller upp: Lejonet. I samband med detta förändrades till viss del huvudfasaden, främst genom att delar av dess flyglar kläddes med kassetter i aluminiumplåt och nya skyltar sattes upp. I huvudsak är dock husets exteriör oförändrad.

Luleå busstation är sig likt. Rättscentrum var förut lite mer avskalat utan sina aluminiumkassetter. © Luleå kommuns bildarkiv. Foto: Svante Green. Datum: 1987-03-30. Bildnummer: 20070017000011.

Så den stora, blaffiga, bruna plåtklumpen kanske just behöver se ut på det här sättet för att förmedla sin historia, kontext och funktion. Och nu när jag tänker efter – är den inte lite snygg ändå..?

Vid skrivbordet denna vecka,
Marcus Bengtsson
Byggnadsantikvarie