Mikrovågsugnen – en pryl som förändrat vår vardag

Materiella förändringar kan på många sätt ändra våra rutiner och vanor. Vissa uppfinningar och ny teknik påverkar vårt vardagsliv mer än andra. En sådan uppfinning är mikrovågsugnen.

Nytt i samlingarna – en mikrovågsugn från 1980-talet
Norrbottens museums föremålssamlingar utökades för ett tag sedan med en mikrovågsugn från 1980-talet. Det är en imponerande pjäs, stor och tung, tidstypiskt mörkbrun, med text och siffror i orange.

Mikrovågsugn

Mikro (Nbm 27800), av märket Philips Cooktronic, inköpt av en familj i Luleå 1983 för 2950 kr. Foto © Norrbottens museum.

Den tidigare ägaren av mikron berättar att den köptes in 1983 och att den har använts i princip dagligen ända fram till 2013. Han berättar att:

”Den första månaden lärde vi oss att man inte torkar maränger i mikro, de blir kolsvarta i mitten men vita på utsidan. Att ”grädda” bullar fungerar inte heller, bullarna blir inte gyllenbruna som i en vanlig ugn.

Vi har använt den för mycket matlagning, bl. a. blir köttfärslimpa i lergryta helt fantastiskt. Den har ju inte roterande tallrik i botten så det går att ställa in fyrkantiga formar t.ex.

De minsta portioner vi lagat var åt vår ene son som fick bröstmjölk tinad vid behov. Perfekt även för smakportioner när barnen började försöka äta fast föda.

Perfekt även när barnen blev lite äldre och var ‘överhungriga’ när de kom hem från dagis/skola. Snabbt fick man lite varm mat färdig.”

Idag finns det inte många svenska kök som inte är utrustade med en mikro, men från början möttes den av stor misstänksamhet och skepsis. Det är nu drygt 50 år sedan världens första mikrovågsugn för hushållsbruk kom ut på marknaden.

Uppfanns av en slump
Den forskning och teknikutveckling som bedrevs inom vapenindustrin under världskrigen ledde fram till en rad nya uppfinningar, även utanför krigsindustrins område. Mikrovågsugnen var ett resultat av den radarforskning som bedrevs under andra världskriget.

Om mikron kan sägas att den uppfanns nästan av en slump av amerikanen Percy Spencer på 1940-talet. Spencer var självlärd, men han var en av 1900-talets främsta uppfinnare med över 300 patent.

Han arbetade på företaget Raytheon, som tillverkade radarutrustning. Spencers uppgift var att förenkla konstruktionen av magnetronen, som alstrar radarvågorna.

En dag upptäckte han att en chokladbit i hans ficka hade smält av radarsändarens vågor. Sedan provade han även med andra saker. Han fick ägg att explodera och lyckades poppa popcorn med hjälp av mikrovågorna. Nu föddes idén att använda radartekniken även för matlagning.

Den första mikrovågsugnen från Raytheon kallades för Radarange och var för industriellt bruk. Den vägde 350 kilo och var 1,7 meter hög. Kostnaden för en Radarange låg på cirka 200 000 kr i dagens penningvärde.

Även de mikrovågsugnar av bordsmodell som kom i slutet av 1960-talet var dyra. Det höga priset, i kombination med en stor tveksamhet till den nya tekniken, ledde till att de inte gjorde någon direkt succé. Det fanns en rädsla för att mikrovågsugnarna kunde ge strålningsskador, leda till cancer och sterilitet. men även för att näringsämnen i maten skulle förstöras i samband med uppvärmningen. Vid den här tiden var många kvinnor fortfarande hemmafruar, och man upplevde troligen inte att man hade behov av snabb uppvärmning på samma sätt som vi gör idag. Tiden var ännu inte helt mogen för att ta emot mikron med öppna armar.

Mikrovågsugn cupol

I museets samlingar finns även en mikrovågsugn av modellen Cupol, som formgavs 1969 av Carl-Arne Breger. Cupol tillverkades av Husqvarna och var en av de första mikrovågsugnarna i Sverige. Foto © Norrbottens museum.

Det är först på 1970-talet som mikrovågsugnarna blir så pass billiga att försäljningen ökar, och man börjar nu även se de praktiska fördelarna med snabb uppvärmning. På 1980-talet slår de igenom på allvar. Det kom ut ett stort antal kokböcker på temat ”laga mat i mikro”, men matlagning i mikrovågsugn blir sällan riktigt bra. Idag används de i första hand för att värma eller tina upp mat i.

Förändrade måltidsmönster
Mikron har inte bara förändrat matlagningen, utan även våra måltidsmönster. Samtidigt som den har frigjort tid, har den delvis löst upp matbordets gemenskap. Medlemmarna i en familj äter nu ofta olika rätter och vid olika tidpunkter. Med mikron har även matbutikernas utbud av färdigrätter ökat. De värms upp på bara några minuter och är sedan redo att ätas.

Percy Spencers uppfinning som kom till av en slump är idag en självklar del i de flesta hem, men fortfarande finns det en viss skepsis till den mikrade maten. Särskilt frågan om det minskade näringsinnehållet återkommer då och då. Livsmedelsverket menar dock att detta är en myt, och att det inte finns några risker med mikrovärmd mat.

Uppvärmning i mikrovågsugn
Mikrovågorna kommer från en magnetron, ett elektronrör, som sätter fart på vattenmolekyler i maten. Det är molekylernas rörelseenergi som värmer maten. Fasta ämnen, som porslin, påverkas inte på samma sätt.

  • Om mikrovågsugnen och andra uppfinningar kan du läsa mer om i Tekniska museets bok 100 innovationer från 2013.

Vid tangentbordet:
Anja Wrede

2018 års tipsgranskning

Norrbottens museum får årligen in tips på fornlämningar och kulturhistoriska lämningar runt om i Norrbotten. De senaste åren har vi arbetat med att försöka hålla efter tipsgranskningshögen, där planen är att alla tips som inkommer under ett år ska granskas året därpå. De tips som vi får in under 2018 har vi alltså för avsikt att granska under 2019, om inget oförutsett inträffar förstås. Vi har dessutom en hel del äldre tips, som av olika anledningar inte har blivit granskade genom åren. Förra året så digitaliserades alla gamla tips, vilket gör att vi lättare kan planera att granska även dessa ifall vi har vägarna förbi.

Årligen brukar vi få in omkring 10-20 tips, det varierar en del från år till år. Då vår fältsäsong här uppe i norr är rätt så kort har vi tyvärr sällan tid att kolla upp tipsen på en gång, vi nyttjar fältsäsongen till att vara ute i skog och mark. Därför använder vi vinterhalvåret bland annat till att förbereda den kommande tipsgranskningen. Vi behöver nämligen göra en del efterforskningar och först ta reda på ifall tipset redan finns registrerat någonstans. Rör det sig om ett tips om en okänd lämning ser vi till exempel om vi hittar något material i vårt arkiv och söker igenom historiska kartor. Vi behöver också förbereda för själva tipsgranskningen genom att göra i ordning fältkartor och förbereda en handdator för registrering av eventuella lämningar. Ungefär hälften av alla tips brukar vara antingen en fornlämning eller kulturlämning, medan resterande del brukar utgöras av olika naturliga formationer.

I år har vi granskat tips kring Vidsel, Älvsbyn, Böle, Yttersta, Ersnäs, Niemisel, Gunnarsbyn, Posjärv, Miekojärvi, Abisko, Gällivare, Koskullskulle, Hakkas och Nattavaara. Vi kan konstatera att det blir en del resor runt om i länet varje fältsäsong! Nu när fältsäsongen har nått sitt slut så kommer vi arkeologer dels arbeta med att avrapportera årets fältarbeten, men också ta hand om efterarbetet när det gäller tipsgranskningen. Nypåträffade lämningar ska registreras in i Kulturmiljöregistret, det nya informationssystemet för Sveriges alla fornlämningar (tidigare FMIS, fornminnesregistret). Det är roligt att så många har ögonen med sig när de är ute i skog och mark – och som kontaktar oss när de tror sig ha hittat något. Genom tipsgranskningen får vi en ökad bild av Norrbottens fornlämningsbild, vilket vi är tacksamma för!

Nedan följer en bildkavalkad på några av de lämningar som vi har registrerat under årets tipsgranskning:

Fågelfångstanläggning

Fågelfångstanläggning på Sörskalet, söder om Vidsel. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Boplatsgrop i klapper

Boplatsgrop i klapper, Kälsberget söder om Älvsbyn. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Kvartsavslag

Boplatsmaterial i form av kvartsavslag på en skogsbilväg vid Sörberget, Ersnäs, söder om Luleå. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Frida Palmbo och hunden Girjat på en boplats som hittades på väg till ett tips vid Rörån, Gunnarsbyn. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Rester efter en koja

Rester efter en timrad koja vid Snöberget, Niemisel. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Tältring

Frida Palmbo ståendes i en tältring, Njullá, Abisko. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Härd vid Nattavaara. Foto: Therese Hellqvist © Norrbottens museum.

Kallmurad grund

Kallmurad grund av oklar karaktär, Nunisvaara, Gällivare. Foto: Therese Hellqvist © Norrbottens museum.

Källargrop

Källargrop, Nuortikon, Gällivare. Foto: Therese Hellqvist © Norrbottens museum.

Jordkällare

Jordkällare i Rävdalen, Koskullskulle. Pantertanterna Vivi Eriksson och Maj Aspebo till vänster i bild, arkeolog Frida Palmbo till höger i bild. Foto: Therese Hellqvist © Norrbottens museum.

Rest sten

Arkeolog Frida Palmbo dokumenterar en rest sten vid Runnarivaara, Vettasjärvi. Foto: Therese Hellqvist © Norrbottens museum.

Vid tangentbordet:

Frida Palmbo