Konsten att samla konst. Om Region Norrbottens konstsamling, mellan inköp, utlåning och registreringsarbete

Dagens inlägg handlar om Region Norrbottens konstsamling som lånas ut till vårdmiljöer samt administrativa kontor i länet. Då företrädaren redan hade berättat om vikten av konstplacering på vårdmiljön (Konst i vårdmiljö | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)), ligger nu fokus på arbetsprocessen som ligger bakom regionens konstsamling.

En (personlig) premiss
Personligen brinner jag för konstsamlingar. Har alltid tyckt att det är fascinerande att forska om en samlings tillkomst, att besöka museer samt att botanisera grupper av konstverk och hitta en röd tråd mellan dem.
”Varför en börjar att samla konst?” är en fråga jag tar med mig sedan universitetstiden och specialiseringsåren. Där jag hade äran att gå igenom två privata samtidskonstsamlingarna och att praktisera på ett konstmuseum. Mitt första arbetsuppdrag på fältet var just att besöka kommunala kontor i Milano och att inventera/se över konstsamlingen som utplacerades där. Roligt, då det är ungefär det jag gör nu, fast på regional nivå och – liten detalj – i ett annat land.
Men varför en börjar att samla konst då? Det finns flera anledningar till en konstsamling, som till exempel (intellektuellt, historiskt, men även ekonomiskt) intresse, entusiasm, men också en svaghet och en viss anknytning till ett konstföremål.

Några av Region Norrbottens konstverk som är tillgängliga till utlån. Foto: Silvia Colombo

Vad gör en konstutvecklare i sin tjänst?
Region Norrbotten började samla konst för flera decennier sedan, men processen blev systematisk sedan 1980/1990-talet. Nu består konstsamlingen av flera tusen verk som är utspridda på flera hälsocentraler, sjukhus och tandvårdscentraler i hela länet.
Konstutvecklare är nya namnet på rollen jag har tagit över sedan årsskiftet och det betyder att jag ansvarar över regionens konstsamling, från inköp och inventering samt registrering i digitalt register till utlåning till anpassade vårdmiljöer eller administrativa kontor. Övergripande är inköp grundade på högkvalitativ konstnärlig nivå och variation (i term av konstnärer men också av konstformer). Dessutom är de på något sätt kopplade med Norrbotten och Norden.

Efter att ett konstverk köpts in är det dags att inventera det, så att det officiellt blir en del av Region Norrbottens konstsamling. Inventeringen sker både fysiskt på konstverk (varje konstverk har ett inventeringsnummer på baksidan) och digitalt i registret som är gemensamt med Norrbottens museum. Alla flytt som en tavla eller en skulptur gör antecknas där och resultatet är en konstkarta som tar plats i hela länet. Samtidigt som registrering sker även fotografering, så att det blir enklare att identifiera ett konstverk när det behövs.

Annika Persson Åkeblom, Hittar du hem? (2011), detalj. Region Norrbottens konstsamling. Foto: Silvia Colombo

Från inventering till utlåning
När ovannämnd process är klar är konstverket redo för utlåning. Det är då jag får förfrågningar från regionanställda som är intresserade av att få konst till deras avdelning eller kontor, patientrum, labbet osv.  Personalen har möjlighet att komma till mig och besöka magasinet på plats, eller få ett förslag digitalt. Det är ungefär 10-20 personer/månad som kommer fysiskt och 5-10 st. som får ett förslag via mejl. I båda fall är det lika inspirerande att tänka på ett tema, att föreslå en röd tråd, eller att hitta på en berättelse som sedan kan fortsätta på plats, speciellt om konsten går till ett offentligt rum (väntrum, korridor…). Flödet av konstverk som kommer in och hämtas runt i länet och de som går ut är som en dans. Fram och tillbaka. Framåt och bakåt. Därför det är viktigt att tänka på alla transporteringar som gjordes, görs och ska göras. Speciellt i ett län där temperatur och klimat varierar så mycket från en årstid till en annan.

Äntligen, när konsten har nått dess destination och hängs upp på väggen eller ställs ut i något rum betyder det att processen är klart. Då blir det viktigt att titta på den, att se den på riktigt. Eftersom konsten, antik som modern, tilltalar och utmanar oss hela tiden – den återuppväcker känslor och berättar för oss om olika frågor, teman, problem eller budskap. Vi behöver bara vara uppmärksamma och lyssna.

Om du är regionanställd och vill få konst till din avdelning eller kontor, ta kontakt med mig: silvia.colombo@norrbotten.se

Lena Lagerstams foto i ett väntrum på Stadsvikens hälsocentral, Luleå. Region Norrbottens konstsamling. Foto: Silvia Colombo

Vid tangentbordet:
Silvia Colombo, Region Norrbottens konstutvecklare

”Vad gör en byggnadsantikvarie?” Tema rådgivningar

Som byggnadsantikvarie på ett museum möts du av omväxlande och varierade arbetsuppgifter. Var dag kan erbjuda nya utmaningar och spännande projekt. Veckans blogginlägg kommer handla om en vanlig typ av arbetsuppgift som en byggnadsantikvarie bland annat kan genomföra på ett museum, nämligen rådgivningar.

En rådgivning kan se ut på ett flertal sätt och beröra en mängd olika områden och funderingar, men syftar helt enkelt till att bidra med vägledning och stöd i byggnadsrelaterade frågor. Kanske har du en byggnad du ämnar restaurera och behöver tips på tillvägagångssätt eller möjligtvis undrar du över eventuella kulturhistoriska värden och vilka bidrag som går att söka för byggnadsvårdsrelaterade åtgärder? Funderingarna kan vara både stora och små och gälla en spridd blandning av byggnadstyper – bostadshus såväl som ekonomibyggnader. Frågeställningarna kan gälla allt från skador och åtgärder på byggnadsdelar – exempelvis panel, tak, grund, fönster, murstock och specifika byggnadsdetaljer – till områden som färgsättning, energieffektivisering, stilhistoria, restaureringsideologier och kulturhistoriska värden.  

Byggnadsantikvariska rådgivningar kan handla om allt möjligt, exempelvis färgsättning. Bilderna visar pigment från Norrbottens museum referensbibliotek för byggnadsvård. Foto: Kristin Lång.
© Norrbottens museum
Ett annat område som byggnadsantikvariska rådgivningar exempelvis kan handla om är tapeter. Bilden visar tapetprover från Norrbottens museum referensbibliotek för byggnadsvård. Foto: Kristin Lång.
© Norrbottens museum

Som regel börjar processen kring en byggnadsantikvarisk rådgivning med att någon hör av sig till museet med en fråga. Vanligtvis är det en privatperson som har funderingar om en byggnad i deras ägo och som tar kontakt med museet via telefon eller mail. Ofta kan frågan snabbt besvaras och rådgivningen utföras direkt över telefon eller genom ett enkelt mailsvar, medan det i andra fall kan krävas mer djupgående undersökningar eller vidare hänvisningar till specialister inom byggnadsrelaterade områden, exempelvis VVS.

Ibland är en efterfrågad rådgivning av sådan karaktär att ett platsbesök är nödvändigt. Att undersöka och se byggnaden på plats kan framför allt vara betydelsefullt i situationer då en bedömning är väsentlig för det svar eller de rekommendationer som följer. Norrbottens museum erbjuder i dagsläget, vid mån av tid och resurser, ett kostnadsfritt rådgivningstillfälle till personer i länet. Till följd av personalbrist och pandemiår har tyvärr inte platsbaserade rådgivningar kunnat genomföras i någon större utsträckning under den senaste tiden, utan till största del istället behövt sättas på paus. Ett par platsbaserade rådgivningar, utspridda till olika kommuner i länet, har dock hunnits med under hösten och vintern 2022.

För att ge några exempel avsåg en av de genomförda rådgivningarna ett härbre och en lekstuga tillhörande en gårdsmiljö i Luleå kommun. Ägaren var bland annat intresserad av att veta mer om de två byggnaderna, utifrån vad som kunde utläsas från stil och form, och få tips på hur man i samband med en framtida förvaltning kan tänka kring byggnaderna. Ett annat exempel på en rådgivning handlade om en norrbottensgård, uppförd under 1800-talets andra hälft. Byggnadens ägare hade förvärvat gården och var nu intresserade av förändringar i interiören. Önskan var att uppnå en mer sammanhållen och ålderdomlig stil, vilket de ansåg skulle harmonisera bättre med byggnadens karaktär i övrigt. Syftet med rådgivningen var att bidra med inspiration och tips kring tillvägagångssätt, samt att lyfta aspekter som kan vara bra att tänka på vid renoveringar av äldre byggnader.

Allmänt gällande vid rådgivningar är betydelsen av att i förväg veta vad man vill ha hjälp med under rådgivningstillfället – att ha en relativt färdigformulerad frågeställning och en tydlig uppfattning om sitt behov. Som tidigare nämnts kan nämligen många rådgivningar avhandlas genom ett telefonsamtal eller via mailkontakt. På så vis underlättas rådgivningen och det går snabbare att få vägledning och stöd. Även i samband med frågeställningar som förutsätter platsbesök är det viktigt att i förväg förmedla vad man önskar få ut av rådgivningen och vilka frågor som ska prioriteras. På så vis finns möjlighet till mindre förberedelser och inläsning, samt att chansen att kunna få svar på sina funderingar ökar när det finns en relativt klar bild av vad som efterfrågas av rådgivningen.

Som avslutning kan det nämnas att byggnadsantikvariska rådgivningar är en av många fördelar med yrket. Få saker är lika roligt som att få åka ut till spännande byggnader och möta människor runt om i länet. Det är en stimulerande och omväxlande uppgift som förgyller vardagen. Vi hoppas därför att det kommer finnas tid och möjlighet att genomföra fler rådgivningar under kommande år!

Vid skrivbordet,

Kristin Lång