Sávvet – Att läka kulturarv genom digitalisering

Att förvalta en museisamling är ett arbete där vi måste ta hänsyn till många faktorer. Vi måste se till att de fysiska förutsättningarna för föremålen är de bästa, så att de finns kvar hos oss för kommande generationer. Vi ska även kunna förmedla samlingen genom utställningar och olika typer av kunskapsöverföring, exempelvis genom pedagogiska program, visningar och berättelser på vår hemsida och i sociala medier. Samtidigt ska vi som museum också kunna hantera de lager av värderingar som finns med från tidigare perioder och från den tid som samlingen tillkom. Detta är inte alltid en enkel sak och vi måste utmana oss själva att tänka nytt.

Utställningen Mujttalus – Ur minnet. Foto: Elena Lango, Silvermuseet

I nästan alla museisamlingar finns föremål som är känsliga ur etisk synpunkt utifrån hur det gick till när de kom till museet. Det kan handla om föremål som samlades in under tidperioder när andra värderingar och maktförhållanden rådde än de vi har idag. Föremålen kan ha tagits ur sitt sammanhang för att visas på museer mot enskilda personers vilja. I dag måste vi som museer hantera detta arv och hitta vägar framåt för att föremålen och samlingarna ska hanteras och användas på ett bättre sätt utifrån dagens synsätt. Genom den internationella utvecklingen under det senaste decenniet, exempelvis inom urfolksrätten och museernas etiska riktlinjer ICOM, ställs det idag krav på att vi ska kunna svara på frågor om hur föremålen kommit till museet och visa att vi arbetar för att förstärka deras betydelse i nutiden. Det gäller särskilt relationen mellan museerna och urfolk eller minoriteter, och föremål som har särskild betydelse för dessa grupper.

Idag diskuteras i många länder hur föremål och samlingar kan få betydelse för urfolk och minoriteter och i detta ligger att överväga om föremålen bör återlämnas till berörda grupper (ofta kallat repatriering). När det gäller diskussionerna om återlämnande har fokus ofta legat på att fysiskt återlämna museiföremål, men det är viktigt att även undersöka hur objekten kan tillgängliggöras på andra sätt, exempelvis genom digital teknik.

Silvermuseets samlingar består bl.a. av föremål som samlats in från 1920-talet och framåt, främst av grundaren doktor Einar Wallqvist. Genom åren har det framförts synpunkter om att det finns föremål som tillförts museet på sätt som inte skulle accepteras idag. Museet har hittills mött detta främst genom den information som finns registrerad om föremålen, men den kan ofta vara bristfällig.

I projektet Sávvet – Att läka kulturarv genom digitalisering arbetar vi med etiska frågor som rör samlingen och hur dessa kan hanteras av museet. Föremålen och samlingen har ett stort värde då den förmedlar kunskap till både det samiska samhället och majoritetssamhället om samiska förhållandet. Samtidigt finns det föremål som har starka kopplingar till vissa familjer och personer. I projektet arbetar vi tillsammans med Arjeplogs sameförening för att ge vår samling större betydelse i dagens samiska samhället och för att återskapa relationerna mellan enskilda och föremålen.

Parti ur utställningen ”Kvinnans rum”. Foto: Gry H Sivertsen, Silvermuseet

För oss är det viktigt att förstå och förhålla oss till vad Arjeplogs sameförening och andra samiska representanter tycker är viktigt att arbeta med. Tillsammans har vi tittat på våra magasin och arkiv, och visat upp vårt samlingsförvaltningssystem Carlotta. Utifrån det är det sedan viktigt att vi tillsammans kan bestämma hur samlingen och föremålen kan få en större betydelse för samer och andra både i Arjeplog och på andra platser.

Här kommer den digitala tekniken och särskilt 3D-tekniken att användas för att ge enskilda möjlighet att ”ta hem” föremålen, vilket öppnar upp för att även den som inte kan besöka museet fysiskt kan studera föremålen.

Vi har valt att arbeta med två tekniker för att skapa 3D-modeller av föremål; genom scanning och fotogrammetri. Vid scanningen använder vi en handhållen scanner som bygger digitala 3D-modeller av föremålen i en programvara, som sedan bearbetas och färdigställs. Vid fotogrammetri fotas föremålet i flertalet olika vinklar. De högupplösta fotona av föremålet läggs sedan ihop och bygger 3D-modellen. Genom att kombinera dessa två tekniker, där högupplösta foton läggs på det 3D-scannade föremålet i samma modell, vill vi ge så hög kvalitet som möjligt utifrån våra förutsättningar.

För att bygga upp kunskap kring detta hade vi under våren 2023 besök av och samverkan med forskaren Dr. Matthew Walker Magnani, Assistant Professor of Anthropology, University of Maine och Digital Curator, Sámiid Vuorká-Dávvirat (Samiska museet i Karasjok).

Magnani har stor kunskap om och erfarenhet av repatrieringsprocesser och 3D-scanning av museiföremål, även inom Sábme. På så sätt bidrar han både med teknisk kunskap och erfarenhetsutbyte runt urfolksrätt, tillgängliggörande av föremål och repatrieringsprocesser.

Under tiden han var här genomfördes gemensamt arbete med scanning samt diskussioner om hur digital teknik kan användas på olika sätt och genom olika kanaler/plattformar för att tillgängliggöra information och föremål. Det konstaterades att silverföremål, som är en stor del av museets samlingar, är en stor utmaning vid scanningen på grund av den reflektiva ytan samt hängen och många små detaljer. Tillsammans med Magnani kommer vi därför att testa olika metoder av fotogrammetri för att försöka hitta ett sätt att skapa bra digitala modeller av silverföremålen. Tanken är att arbetet ska utmynna i en gemensam artikel. Ett besök av Magnani är inbokat under våren 2024.

Silverkrage. Foto: Gry H Sivertsen, Silvermuseet

Projektet pågår 2023 och 2024. Än vet vi inte vilka föremål som sameföreningen och enskilda samer vill att vi ska arbeta med. Vi ser verkligen fram mot att tillsammans ge föremålen och samlingen en ännu tydligare roll i dagens samhälle. Vi får kanske anledning att återkomma om detta lite längre fram.

I projektet arbetar forskaren Malin Brännström, konservatorn Matilda Sundström och museiassistenten Gry Helen Sivertsen, som har författat denna text.

Projektet finansieras genom medel från Riksantikvarieämbetet.

Slöjd och Form Norrbotten  

Hej! I det här inlägget kommer du som läser att få en inblick i Slöjd- och formkonsulenternas verksamhet. Norrbotten är ett län rikt på slöjd och hantverk. Det är en del av regionens materiella och immateriella kulturarv med traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. I Norrbotten är vi två Slöjd- och formkonsulenter som arbetar strategiskt och operativt för att stärka, främja och utveckla slöjd-, hantverks- och formområdet i Norrbotten. Vårt uppdrag riktar sig till en bred målgrupp där vi arbetar med insatser riktade till barn och unga, yrkesverksamma utövare och hobbyutövare. Vi initierar, driver och stöttar projekt i samverkan med andra aktörer som verkar regionalt, interregionalt och nationellt. Slöjd- och formkonsulenterna är en del av Region Norrbottens regionala utvecklingsavdelning och kulturenheten. Vi har vårt kontor på regionhuset i Luleå men arbetar och verkar inom hela regionen. 

Foto: Simon Eliasson

Våra målsättningar styrs utifrån Region Norrbottens kulturplan. Under 2023–2026 arbetar vi utifrån viljesatserna:  

·     Stötta insatser för pedagoger och handledare för att barn och unga i Norrbotten ska få fler möjligheter till att skapa med händerna.  

·     Synliggöra slöjd-och formområdets koppling till hållbar utveckling. 

·     Stötta initiativ och utforska samtida uttryck och influenser inom slöjd och form. 

·     Främja förutsättningarna för professionella slöjd- och formutövare att utvecklas och verka i länet.  

Nedan följer kortare presentationer från några av de insatser och projekt som vi driver under 2023. 

Slöjd- och formcenter 

Slöjd- och formcenter är ett projekt som har arbetats fram i samverkan med Resurscentrum för konst som nu Slöjd- och formkonsulenterna projektleder och arbetar vidare med inom vår verksamhet. Projektet kommer att etablera en plats för utställning, programverksamhet och branschstärkande insatser för slöjd- och formområdet i Norrbotten med en fysisk plats i Luleå och på sikt med lokala hubbar utspridda i regionen. Satsningen kommer att bidra till att skapa en plattform för branschutveckling för yrkesverksamma utövare inom slöjd, hantverk, konsthantverk, design, form och arkitektur och även för hållbart byggande och gestaltad livsmiljö. 

Projektmålet är en långsiktig etablering av ett Slöjd- och formcenter i Norrbotten som på sikt är ett självklart nav inom branschen, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Centret har en stark lokal förankring men också en internationell utblick som bidrar till att koppla ihop Norrbotten med världen. Verksamheten är relevant för hela Sverige och ledande inom slöjd, form och designområdet i det arktiska området. Projektperioden sträcker sig till 31 december 2025 med förhoppning om fortsatt finansiering och långsiktig etablering. 

Regionala utvecklingsnämnden beviljade under våren 2023 medel för en etablering av Slöjd- och formcenter i Norrbotten. Slöjd- och formkonsulenterna har efter beslutet från regionala utvecklingsnämnden arbetat intensivt med etableringen. En verksamhetsplan är under produktion och flertalet utställningar och aktiviteter är under planering. Slöjd- och formkonsulenterna har ansökt om medfinansiering från Luleå kommuns kultur- och fritidsnämnd inför 2024, beslut tas under oktober månad för medfinansiering av etableringen.  

Slöjd- och formkonsulenterna sitter även med i styrgruppen för ett samverkansprojekt med Region Västerbotten, Skellefteå kommun och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, kallat Arctic Design Center. Målsättningen är att skapa en mötesplats i Skellefteå för gestaltad livsmiljö som arbetar för en hållbar samhällsutveckling i norra Sverige.  

Slöjd- och formcenter och Arctic Design Center är två skilda projekt som kan gynnas av samverkan.  

Inom kort kommer vi att berätta mer om hur projektet med att bygga upp ett Slöjd- och formcenter i Norrbotten fortsätter, håll utkik i våra kommunikationskanaler!  


Utställningen MANNAME, Galleri Foajén, Regionhuset Luleå 
Utställningsperiod 13 oktober – 21 november.   

MANNAME är en utställning med traditionell och nyskapande duodji av 2023 års examenselever från Samernas utbildningscentrum, Jokkmokk. MANNAME är ett nordsamiskt ord som kan jämföras med engelskans «going». Livet består av många resor och processer. Vi är alltid på väg, i ständig utveckling, mot drömmar och mål. Genom vår duodje i utställningen visar vi var vi kommer ifrån och vår väg vidare.  

Utställningen arrangeras av Slöjd- och formkonsulenterna i samarbete med Resurscentrum för konst.  

Har du möjlighet att besöka utställningen så passa på!
Regionhuset i Luleå är öppet för allmänheten under vardagar mellan 08.00-16.30.
Adress: Robertsviksgatan 7, 972 41. 

Foto: Simon Eliasson

Slöjdhandledarfortbildning 
Slöjd- och formkonsulenterna bjöd under mitten av oktober in till en fullspäckad helg i hantverkets tecken. Under tre dagar fick deltagare få prova på olika hantverkstekniker tillsammans med våra skickliga kursledare, Erika Rosendahl, Skogsbrynets trädgård, Ola Ling, träslöjdare och Gunnel Tjäder, allmogemålare och konsthantverkare. 
 
Under helgen deltog handledare och konsulenter från de fyra norrlänen, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland/Härjedalen och Norrbotten. 


Slöjd- och formplattform 
Utvecklandet av en slöjd- och formplattform samt lansering har genomförts under kvartal 2 och 3. Målsättningen är att skapa större digital synlighet, synliggöra Norrbottens utövare och föreningar samt nå ut till fler och nya målgrupper och underlätta administrativa uppgifter för konsulentverksamheten. 

Hårdslöjdsnätverk 
Under våren och hösten har arbetet kring att etablera ett hårdslöjdsnätverk i Norrbotten fortsatt. Målsättningen är att få kontaktpersoner i Norrbottens 14 kommuner som fortsatt kommer att arrangera insatser för att stärka hårdslöjden och arrangörskapet i länet och på sikt möjliggöra fler fortbildningstillfällen. 

Slöjd- och formkonsulenterna bygger i nuläget upp en verktygsbank/utlåningsbank av verktyg till hårdslöjdsaktiviteter för att möjliggöra att fler aktörer kan arrangera aktiviteter riktade till barn och unga. 


Inventering Norrbotten 
Under 2023 genomförs en inventering/kartläggning av slöjdare, småskaliga designers, konsthantverkare och hantverkare som är boende och verksamma i Norrbotten. 
 
Inventeringen innefattar en kartläggning av yrkesverksamma slöjdare, pedagoger som arbetar med slöjd och hantverk, föreningar och andra ideella personer eller organisationer som arbetar för att främja slöjd, hantverk och småskalig design i länet. Det infattar även att se över lokaler som lämpar sig för kursverksamhet och utställningar samt lista lokala producenter som kan producera småskaligt och hantverksmässigt.  
 
Förhoppning är att detta ska skapa ett brett kontaktnät och att Slöjd- och formkonsulenterna, som har i uppdrag att främja de yrkesverksamma, ska kunna nå ut till fler med insatser som ska stärka slöjd och formområdet i Norrbotten. 

Tack för oss önskar 
Slöjd- och formkonsulenterna  
Linnea Nilsson och Sofia Öberg 

Ps. Vill du ta kontakt med oss eller veta vad som händer i vår verksamhet framöver så kika in på våra sociala medier eller kontakta oss på: 

Mejl: slojdform@norrbotten.se 
Instagram: slojdformnorrbotten  
Facebook: Slöjd- och formkonsulenterna Region Norrbotten 
Hemsida: slojdformnorrbotten.com