Norrbottens museum årskavalkad 2017

Det här blir tredje året i rad som jag får äran att skriva årets sista blogginlägg. Även i år tar jag hjälp av mina kollegor för sammanfatta det år som gått. Det känns som att 2017 har gått väldigt fort, men det är väl så att tiden går fortare ju äldre man blir? Tiden går även fort när man har mycket att göra, och mycket har vi gjort på museet i år! Då många av oss fortfarande har mycket att göra såhär vid slutet av året, kommer här bara några smakprov.

Som jag skrev i sammanfattningen av 2016 så fanns goda förutsättningar för ett bra 2017. I området Björkskatan, där museet har en del av sina lokaler, var det dock ganska stökigt under våren. Bilar utsattes för skadegörelse och fastigheten som inrymmer flera olika verksamheter förutom museets kontor och arkiv, har både bombhotats utsatts för brand. Detta har naturligtvis påverkat oss, men våra lokaler, föremål och arkivalier har klarat sig utan skador.

Mitt i tumulten med bombhot och bränder kom vår nya museichef Margaretha Lind på plats. Det känns bra att efter några år med tillförordnade chefer få en permanent och stabil ledning. Vi hälsar Margaretha varmt välkommen!

Inlandsisens hemlighet

Från pedagog Annika Josbrant på publika avdelningen kommer den första hälsningen som handlar om ”stenåldersteater”. Under våren hade Norrbottens museums pedagoger förmånen att samarbeta med Norrbottensmusiken. Uppgiften var att producera och turnera med teaterföreställningen Inlandsisens hemlighet i sju av Norrbottens kommuner. Pedagogerna Annika Josbrant och Viktoria Lestander samt arkeolog Olof Östlund skrev ett manus. Det utgick ifrån de senaste arkeologiska fynden, som visar att inlandsisen smält undan långt tidigare än vad man vetat. Tillsammans med musikerna Lars Paulin och Björn Sjöö skapades en spännande och intresseväckande musikteaterföreställning. Att på detta sätt göra samarbeten över institutionsgränserna är fantastiskt roligt och utvecklande. Vi ser även att vi når en gemensam publik på nya, spännande och unika sätt. Totalt har föreställningen setts av 900 barn och 70 vuxna i Luleå, Piteå, Älvsbyn, Boden, Gällivare, Kiruna och Arjeplog.

Foto på arkeolog och stenåldersmänniskor

Museipedagogerna Viktoria Lestander (närmast i bild) och Annika Josbrant samt musikerna Lars Paulin och Björn Sjöö i musikteatern Inlandsisens hemlighet. Foto: Marie Lundgren, Norrbottensmusiken.

Arbete med Vittangi skola

I samband med projektet Järn i norr och utgrävningen i Vivungi hade museets pedagoger till uppgift att informera och involvera skolan i närområdet, Vittangi skola. Den inledande informationen skedde under höstterminens allra första skoldag. För att verkligen fånga intresset hos de 60 mellan- och högstadieeleverna provade vi något nytt. Vi låtsades att det var en presskonferens, där vi berättade om utgrävningarna i Vivungi och om tidig järnframställning här i norr. Vi lät Viktoria, en av museets pedagoger, komma in i rollen som den fiktiva superkända youtubern Vicky the Tricky. Vicky the Tricky blev således den som ställde frågor till museipedagogen Annika. Med ett ungdomligt språk och inövade youtubeuttryck lockade vi till skratt och igenkänning, men vi fångade även elevernas intresse. De ville veta mer!

Under höstterminen har Annika därefter arbetat med lärarträffar på skolan i Vittangi och vid utgrävningen i Vivungi. Ett intensivt skolprogram utfördes även i klass tre på Vittangi skola. Under flera tillfällen hölls lektioner om järnåldern och om arkeologernas arbete. En höjdpunkt var när eleverna själva fick göra arkeologiska utgrävningar i klassrummet.

Foto på fiktiv arkeologisk undersökning. sand med gömda fynd i ett klassrum.

Elever i årskurs tre får prova på att vara arkeologer i klassrummet. I sanden finns gömda fynd som eleverna letar fram, lägger i fyndpåsar och sedan tolkar och skriver rapport på. Foto: Annika Josbrant, Norrbottens museum.

Under den kyligaste dagen i september tillbringade klassen hela skoldagen på utgrävningsområdet. Där fick de studera arkeologernas arbete, ställa frågor, leta efter fångstgropar, gå tipsrunda och leka sig varma. En toppendag tyckte alla!

Foto på arkeologisk undersökning, med skolbarn som lyssnar på en arkeolog

Arkeolog Daniel Sjödal visar järnframställningsugnen på utgrävningsplatsen i Vivungi. Klass tre från Vittangi skola lyssnar intresserat. Foto: Annika Josbrant, Norrbottens museum.

Vintagevisning

Publika avdelningen på museet kommer med en hälsning från Ida Renlund och Maj Englund. Den är från Fair Living-mässan i Kulturens Hus, där ett urval av Majs samling av vintagekläder visades upp. Mannekängerna var till största del personal från Norrbottens museum, men även deras barn och vänner deltog. Maj Englund var producent och initiativtagare till denna vintagevisning och avdelningschef för publika avdelningen, Sara Json Lindmark var konferencier.

Under Fair Living-mässan visades även delar av museets barnutställning ”Kan själv! – Kulturhistoriska möten” i Kulturens Hus foajé. Det finns mer att läsa om den utställningen i ett tidigare inlägg här på bloggen. Länk till inlägget om Kan själv

Dokumentationer

Från fotograf Daryoush Tahmasebi kommer flera små notiser om olika dokumentations-uppdrag, med början vid stadsflytten i Kiruna. En Panoramakollektion med 49 vyer över stadshuset i Kiruna samt interiör och kontor, har sammanställts och levererats till LKAB. Enligt överenskommelse delas publiceringsrätten mellan Norrbottens museum och LKAB. Därför publicerade museet första versionen på 42 vyer och avvaktar med att publicera en uppdaterad version med 49 vyer.

Upplev stadshuset nästan på riktigt genom denna länk till Daryoushs panoramafotografi av Kiruna stadshus.

Mer om dokumentationerna i Kiruna finns att läsa i etnolog Sophie Nybloms inlägg här på bloggen.

Margareta Berglund: En donation till museets samlingar från Margareta Berglund har dokumenterats på plats i stillbilder och panoramavyer. Margareta kommer att intervjuas under år 2018 för att hon ska få berätta om utvalda donationsobjekt. Publicering av den visuella dokumentationen sker efter överenskommelse med Margareta Berglund.

Nederluleå kyrka: Fyra nya vyer har fotograferats efter att kyrkans rengöringsprojekt avslutades sommaren 2016. Edit och bearbetning pågår. Ytterligare ett fototillfälle har planerats i januari-februari 2018.

Foto av takmålningar i en kyrka

Takmålningar i koret på Nederluleå kyrka. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Rikti Dokkas: Fotograf Daryoush Tahmasebi och etnolog Sophie Nyblom besökte i juli nybyggargården Rikti Dokkas i västra delen av Överkalix kommun. Torbjörn Riktig intervjuades, fotograferades och filmades när han berättar om sin barndom och sitt liv.

En man står i ett kök med järnspis

Torbjörn Riktig fotograferad på gården Rikti-Dokkas. Foto: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Det blir inte alltid som man tänkt sig…

Min kollega Frida Palmbo bidrar med en arkeologisk räddningsundersökning som bjöd på en överraskning. En ganska stor sådan. Under hösten 2017 genomförde Norrbottens museum en arkeologisk räddningsundersökning av en boplats strax utanför Kalix. Boplatsen besöktes redan hösten 2016 i samband med våra första fältförsök med arkeologiska sökhundar. Mer om det finns att läsa i ett tidigare blogginlägg. Här är en länk till inlägget om sökhundar. Tyvärr visade det sig att boplatsen var sönderkörd av motorcross/enduro. Bland annat gick körspår rakt över en förmodad boplatsvall och boplatsmaterial, framförallt brända ben, låg utspritt i körspåren.

I år fick vi pengar av Länsstyrelsen i Norrbotten för att göra en räddningsundersökning av boplatsen. Under två veckor i höst grävde vi oss ner i den förmodade boplatsvallen samt i några härdar med brända ben, som också hittades inom boplatsen. I mitten av sista arbetsveckan insåg vi till vår milda förskräckelse att vi inte undersökte en boplatsvall. Det var istället en gigantisk kokgrop på ca 4 meter i diameter! Det blir som sagt inte alltid som man tänkt sig!

Foto med två arkeologer som undersöker en stor kokgrop

Arkeologerna Daniel Sjödahl och Frida Palmbo rensar fram kokgropens stenpackning medan regnet faller. Foto: Gunilla Lindbäck.

Därmed fick vi skynda på grävningen för att hinna klart i tid. Under en dags arbete lyfte vi upp drygt 2,1 ton sten från kokgropen, tillsammans med ett antal ton sand. Efter att ha ritat kokgropen i profil dagen därpå, var det bara att slänga tillbaka all sten och sand i gropen igen. Det behövdes inga extra träningspass de dagarna…

En arkeolog står i ett 1,5 meter djupt undersökningsschakt, invid en stor kokgrop

Arkeolog Daniel Sjödahl står på botten av det grävda schaktet som är ca 1,5 meter djupt. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.

En arkeolog bredvid en stor hög med stenar som lyfts upp ur en undersökt kokgrop

Arkeolog Tone Hellsten bredvid drygt 2,1 kilo skörbränd sten som lyfts upp från kokgropen! Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.

En spännande anläggning, vars analysresultat kommer en bit in på nästa år. Så vi har all anledning att återkomma!

Årsboken Norrbotten 2017

Nästan alla av museets avdelningar är involverade i arbetet med årsboken. Redaktionen och förlaget är knuten till Avdelning arkiv och bibliotek och de sköter kontakter med författare samt korrekturläser alla artiklar. Avdelning bildarkiv och samlingar tar fram föremål och foton som passar till artiklarna. Föremålen fotograferas och reproarbete med bilder utförs. Grafisk formgivning utförs även på denna avdelning. Finns inte gamla fotografier skannade sedan tidigare görs detta jobb på Avdelning regionkonst och registrering. Flera artiklar har skrivits av museets personal.

Norrbottens museums årsbok 2017

Norrbottens museums årsbok 2017. Grafisk form: Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum.

Vi har som mål att årsboken ska komma ut innan jul, lagom till julmarknaden. Men, på grund av problem på tryckeriet har årsboken försenats. Vi hoppas på boksläpp i januari.

Nu finns det bara en sak att säga:

Gott nytt 2018

/ Åsa Lindgren

2016 på Norrbottens museum – en årskavalkad

Jag har fått äran att skriva årets sista blogginlägg. För att få till något riktigt bra och passande bad jag alla mina kollegor på Norrbottens museum om hjälp. Jag tänkte att en årskavalkad från året som gått kunde vara på sin plats!

För Norrbottens museum har 2016 bjudit på både uppgångar, fall och resning – både på personliga plan, men även för organisationen i stort. Vi har gått igenom en verksamhetsöversyn och i samband med den förlorat några kollegor genom förtidspension. Det har även inneburit hårda förhandlingar om våra lokalhyror. Så här vid årets slut har vi kommit ur detta stålbad med en budget i balans och med hopp om ett riktigt gott nytt 2017!

En doktorand …

Apropå stålbad, så börjar jag denna årskavalkad med det jag har närmast till hands. Det är min närmaste kollega Carina Bennerhag, bokstavligt talat då vi delar kontor. Nu sitter jag dock oftast ensam eftersom Carina påbörjat doktorandstudier på Luleå Tekniska Universitet, LTU.

Norrbottens museum har tillsammans med LTU, fått närmare 5,5 miljoner kronor av Berit Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet till det tvärvetenskapliga samarbetsprojektet Järn i Norr. Projektet ska lyfta fram ny kunskap om järnets introduktion i Sverige. Det har funnits en seglivad inställning om att järnhanteringen är en sen företeelse, som nådde denna landsända först under 1600-talet. Nyligen genomförda analyser visar dock att vi framställde järn och stål redan för 2 200 år sen. Inom projektet kommer fler analyser att utföras, på material som finns i de arkeologiska föremålssamlingarna. Det finns även planer på arkeologiska undersökningar framöver. Det ser vi fram emot!
Resultaten från forskningen kommer att presenteras löpande i utställningar och andra publika aktiviteter. Håll ögonen öppna och följ Carinas arbete på sociala medier. Här är några länkar till mer information om projektet. Information om Carinas doktorandämne på LTU, Blogginlägg från undersökningarna av järnframställningsplatsen, Radioinslag med Carina Bennerhag, Artikel i Norrbottens-Kuriren

Pris för Årets samtidsdokumentation

Jag fortsätter med min egen avdelning (Kulturmiljö) och ett bidrag från etnolog Sophie Nyblom. Hon var på Sveriges Museers vårmöte i april och fick vara med och ta emot priset för Årets samtidsdokumentation. Det vinnande projektet var Eco Local in a Global World, ett samarbete mellan Västerbottens museum, Murberget, Jamtli och Norrbottens museum. Dokumentationen presenterades i utställningen INLAND, vilken även har en egen hemsida, www.inland.nu.

Utmärkelsen delades ut av nätverket DOSS (dokumentation av samtida Sverige) och så här lyder deras motivering:

”Med en rik blandning av dokumentationsmetoder, och med en grund i Sune Jonssons nordsvenska dokumentationsarv, har länsmuseerna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland dokumenterat, analyserat och reflekterat kring frågor om det lokala och det globala, historia, ursprung och det ekologiskt hållbara livet, samt visat hur samarbeten över institutionsgränser kan resultera i omfattande dokumentationsmaterial som kan ligga till grund för både samtidens och framtidens förståelse av hur det är att leva och verka i Sverige idag”

Dokumentation av Kiruna stadshus

Under 2016 har arbetet med att dokumentera Kiruna stadshus fortsatt. Just nu pågår arbetet med att skriva slutrapporter av det insamlade materialet. Dokumentationen har utförts av museets bebyggelseantikvarie Jennie Björklund, etnolog Sophie Nyblom samt fotograferna Staffan Nygren och Daryoush Tahmasebi. Arkitekt Lars Gezelius har också ingått i arbetsgruppen.

Resultatet kommer att presenteras i två skriftliga rapporter, en stor samling stillbilder, samt panoramavyer över stadshuset och dess omgivning. Den fotografiska delen är ett viktigt visuellt stöd till texten, och de interaktiva panoramavyerna är viktiga pedagogiska hjälpmedel. Genom dem kan stadshuset ”besökas” i våra arkiv och via internet, även efter rivning.

Arkiven växer och flyttar

Det är inte bara Kiruna stadshus som hamnar i arkivet. Nästan allt vi gör på museet resulterar i någon sorts arkivhandling. Det kan vara allt från enkla tjänsteanteckningar till stora dokumentationsmaterial med kartor, ritningar och diverse olika handlingar. Det här gör att arkiven växer.

Under många år har arkiven varit  trångbodda och de senaste åren har situationen blivit ohållbar. Lokaltidningarna NK och NSD har deponerat sina tidningsarkiv här och vi inhyser även Norrbottens Föreningsarkiv, som stadigt växer. För att kunna trygga materialet och få en bättre arbetsmiljö blev nya lokaler ett måste.

Långtradare fullastad med arkivhyllor

Leverans av nya arkivhyllor. Foto: Helena Karlström, Norrbottens museum

Våren 2016 blev de nya lokalerna färdiga för inflyttning och det arbetet pågår i princip löpande. Tidningsarkiven förvaras för sig samt fanor och textilier för sig. Kartor, ritningar och affischer får ett eget rum, där även större utställningsmaterial förvaras. En ny ljudstudio samt ett mediarum för förvaring av ljud och bildmaterial har börjat ställas i ordning. Ibland händer det att material som kommer in är smutsigt, eller mögligt. Nu har vi ett rum där sådant material kan rengöras innan det tas in i de nya arkivlokalerna.

Två män arbetar med att montera arkivhyllor

Montering av arkivhyllor i nya, fräscha arkivlokaler. Foto: Helena Karlström, Norrbottens museum

Arbetet pågår men det lär ta lång tid innan allt är färdigställt då det kräver noggrannhet och ett genomtänkt genomförande. Det gäller ju att alla handlingar kan hittas igen också, även i framtiden.

Hej då Trädgårdsgatan

Från Avdelning bildarkiv och samlingar kommer ett efterlängtat farväl. Under flera års tid har framförallt personalen som jobbar med samlingarna arbetat med att flytta museets samlingar till bättre lokaler. Periodvis har vi alla hjälpt till med att packa, flytta, packa upp och rengöra föremål av alla de slag. Låter det bekant, så kan det bero på att vi berättat om detta arbete på här på bloggen i höst.

Den 6 september 2016 var ett datum att lägga till i museets historia. Då gick sista flytten från de gamla lokalerna på Trädgårdsgatan, där samlingarna huserat slutet av 1970-talet. Av praktiska skäl var det de större föremålen som blivit kvar till sist. Bland annat en av museets egna pensionerade tjänstebilar. En kort stund fick den känna asfalt under hjulen igen, innan det var dags att få hjälp med transporten till nya magasin.

Gammal skåpbil rullas av fyra män

Museets gamla tjänstebil, som hamnat i föremålssamlingarna. På väg mot nya äventyr? Foto Kjell Öberg, Norrbottens museum

Foto av tomma lagerlokaler

Äntligen! De gamla föremålssamlingarna har tömts. Foto Kjell Öberg, Norrbottens museum

Även om själva flytten nu är i stort sett färdig, så är det mycket arbete kvar med rengöring och organisering av alla föremål i de nya lokalerna. Fortsättning följer alltså!

Dolda budskap i museets föremålssamlingar

I samband med arbetet med flytten av samlingarna har en stor mängd föremål passerat personalens händer och ögon. Vissa mer spännande än andra och vissa mer hemlighetsfulla än andra. Vissa både spännande och hemlighetsfulla. Ett sådant föremål kräver en del extrainsatser vad gäller efterforskning och analys.

Museets fotograf Staffan Nygren fick i uppdrag att fotografera en ridstav som är lite extra intressant. Enligt en uppgift i ett brev från 1931 ska den ha ägts av självaste Carl von Linné. På staven finns två metallbeslag med instansat mönster som inte går att tolka med blotta ögat.

Metallbleck i änden av en gammal ridtstav

Svårtolkade tecken på metallblecket i änden av ridstaven. Foto: Staffan Nygren, © Norrbottens museum

Staffan fotograferade staven med en speciell foto- och redigeringsteknik och kunde på så sätt göra en ”panoramabild” där motivet ”fläktes ut”. De tidigare oformliga tecknen visade sig vara en bild av en ren.

Figuren av en ren instansad på ett metallbleck

Flera hoplagda foton visar hela staven runt om och en ren framträder på metallblecket! Ytterligare redigering gör figuren än tydligare. Foto Staffan Nygren © Norrbottens museum

Detektivarbetet med ridstaven fortsätter i jakten på Linnés signatur på det andra metallblecket. Vi håller tummarna, eftersom det skulle bekräfta uppgifterna om vem som ägt staven. Till vår hjälp att finna även de minsta spår har vi ett fotomikroskop, vilket även används till arkeologisk fyndfotografering.

Med hundars hjälp i arkeologin

I år har vi provat på ett annat sätt att hitta dolda budskap inom arkeologin. Vi har nämligen samarbetat med hundförare och deras sökhundar. Dels fick vi chansen att testa världens (?), eller i alla fall Sveriges första certifierade arkeologiska sökhund. Det var vid sommarens räddningsundersökning i Silbojokk. Med bidrag från Göran Gustafssons stiftelse kunde vi anlita hunden Fabel och hundförare Sophie Vallulv för att avgränsa begravningsplatsen.

Två foton med sökhundar i arbete

Till vänster ses hundförare Sophie Vallulv med sin arkeologiska sökhund Fabel. Till höger ses hundförare Gunilla Lindbäck och Åke Naalisvaara, samt arkeolog Frida Palmbo. Foto: Åsa Lindgren och Olof Östlund, Norrbottens museum

Dels kunde vi äntligen göra praktiska försök i fält, i vårt eget sökhundsprojekt. Det går ut på att sökhundar ska kunna hjälpa oss att hitta ett av de vanligaste boplatsmaterialen – brända ben. Båda dessa insatser har vi också berättat om i tidigare blogginlägg.

Vid en personaldag för vår division, Kultur och utbildning, fick vi besöka hundstallet på Grans naturbruksgymnasium.  Där fick vi se hur sökhundar, vårdhundar och polishundar kan arbeta tillsammans med oss människor. Det var mycket intressant!

Arkeologisk tipsgranskning

I år har vi haft det lite lugnare på uppdragsfronten, vilket gjort att vi haft mer tid till att granska tips om fornlämningar. Varje år kommer det i genomsnitt in ett 10-tal tips till museet och det är inte alltid vi har möjlighet kolla upp vad det är för något. Nu i år har vi hunnit besöka 45 olika platser och bedömt ett 70-tal lämningar. Lars Backman besökte ett område mellan Övre Soppero och Karesuando i höstas. Resultatet av den granskningen landade på ett 20-tal lämningar.

Karta med fornlämningar och infällda foton på ristning, härd och valp

Flygfoto över Lars tipsgranskningsområde. © Lantmäteriet Medgivande i2014/00695. Infällda bilder på en ristning i ett träd, en härd och en trött 4 månaders valp. Foto Lars Backman, Norrbottens museum

Bilden ovan visar området vid sjöarna Salamasjärvi och Saarijärvi. Röda markeringar är tidigare kända lämningar och gula är de som Lars granskat. Det blev långa promenader och en lång arbetsdag. Valpen Girjat, 4 månader, var med och blev ganska trött!

Världsarven i länet firar 20 år

I samband med att Norrbottens världsarv firar 20 år släpptes en interaktiv vandring i världsarvet Gammelstads kyrkstad i våras. Gammelstad 360 har producerats av Norrbottens museums fotograf Daryoush Tahmasebi, i samarbete med Luleå kommun och svenska kyrkan.

Välkommen till Gammelstad, via den interaktiva funktionen Gammelstad 360. Från kyrktornet kan du se ut över hela kyrkbyn, med sina hundratals kyrkstugor. Du kan gå in i kyrkan och titta på interiören och Albertus Pictors fantastiska takmålningar. Sätt på högtalarna, så kan du även lyssna på orgelmusik och utanför kyrkan berättar kyrkstugeägare som om sitt Gammelstad.

Kan själv! – Kulturhistoriska möten

Nu går vi från en 20-åring till de allra yngsta. Ida Renlund på publika verksamheten kommer med den hälsningen. Utställningen Kan själv! – Kulturhistoriska möten har arbetats fram i samarbete med barn 0-2 år. Utställningens material, form och funktion är anpassat för små barn. Med den här utställningen vill vi visa att även våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra.

Utställningsal med båt, bro, vagn, rutschkana

Utställningen Kan själv! – Kulturhistoriska möten. Foto Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum. På bilden till höger provar Alice Rönnbäck skrinet/rutschkanan. Foto Kjell Öberg, Norrbottens museum

I utställningen möts och blandas former och föremål från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur på ett lekfullt sätt. Kliv in i en kåta eller en romsk vagn. Åk rutschkana på ett skrin med allmogemålning. Vila en stund, i båten som ser ut som en Lovikkavante, eller i den ombonade lucksängen! Här finns även många olika föremål som fiskar, bollar och nycklar att utforska. Kanske viktigast av allt är förvaringsskåpet. Där kan besökande föräldrar låsa in sin mobiltelefon, så att all uppmärksamhet kan ägnas åt barnen!

Besök gärna utställningens egen blogg och den information som finns på Norrbottens museums hemsida för utställningar och program. Utställningen turnerar nu runt i länet.

Kvinnorna på Fröken Frimans tid

Vår arkivarie Karin Tjernström bidrar med en sista godbit i form av en dagsaktuell händelse. Det blir en kort blänkare, eftersom Karin själv ska skriva ett inlägg om detta om ett par veckor.

Dokumentärserien Kvinnorna på Fröken Frimans tid handlar om den svenska kvinnliga rösträtten. Ett inslag i den är en resa till Norrbotten, där programledare Kattis Ahlström, följer i rösträttskämpen Ann Margret Holmgrens fotspår. Ann Margret var på en föreläsningsturné och besökte Luleå, Boden, Malmberget, Gällivare och Kiruna.

I tidningen Norrbottens-Kuriren finns ett långt referat från Ann Margret Holmgrens föredrag i Godtemplarsalen i Luleå den 30 oktober 1903. Artikeln som publicerades dagen därpå beskriver en närmast fullsatt möteslokal. Direkt efter mötet visade 41 personer intresse av att bilda en lokal förening i rösträttsfrågan. Det blev starten för FKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) i Luleå. I Folkrörelsernas arkiv finns den fana som tillhört FKPR, Luleå.

en person filmar två personer tittar på en fana

Arkivarie Karin Tjernström visar F.K.P.R. Luleås fana för programledare Kattis Ahlström i samband med att inslaget filmas.

Missade du sändningarna av dokumentären så finns de att se på SVT-play? Annars får du hålla ögonen öppna efter Karins blogginlägg, där hon berättar mer!

Ja, det var ett litet smakprov på vad vi på Norrbottens museum haft för oss under 2016.
Nu finns det bara en sak kvar att säga.

gott_nytt

/ Åsa Lindgren