Slöjd och Form Norrbotten

Hej! I det här inlägget kommer du som läser att få en inblick i Slöjd- och formkonsulenternas verksamhet. Norrbotten är ett län rikt på slöjd och hantverk. Det är en del av regionens materiella och immateriella kulturarv med traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. I Norrbotten är vi två Slöjd- och formkonsulenter som arbetar strategiskt och operativt för att stärka, främja och utveckla slöjd-, hantverks- och formområdet i Norrbotten. Vårt uppdrag riktar sig till en bred målgrupp där vi arbetar med insatser riktade till barn och unga, yrkesverksamma utövare och hobbyutövare. Vi initierar, driver och stöttar projekt i samverkan med andra aktörer som verkar regionalt, interregionalt och nationellt.

Foto: Simon Eliasson

Våra målsättningar styrs utifrån Region Norrbottens kulturplan och inför kommande år så pågår just nu ett intensivt arbete med att färdigställa den kommande kulturplanen för 2023-2026. Inför kommande kulturplans-period kommer vår verksamhet att fokusera på att:

-Stötta insatser för pedagoger och handledare för att barn och unga i Norrbotten ska få fler möjligheter till att skapa med händerna.

-Synliggöra slöjd-och formområdets koppling till hållbar utveckling.

-Stötta initiativ och utforska samtida uttryck och influenser inom slöjd och form.

-Främja förutsättningarna för professionella slöjd- och formutövare att utvecklas och verka i länet.

Nedan följer kortare presentationer från några av de insatser och projekt som vi har drivit under 2022.

Foto: Simon Eliasson
Foto: Simon Eliasson

Hårdslöjdsnätverk Norrbotten

Under 2022 har vi påbörjat arbetet med att starta upp ett hårdslöjdsnätverk för Norrbotten.

Vi har besökt Haparanda, Gällivare, Överkalix, Arvidsjaur och Luleå där vi har arrangerat och genomfört hårdslöjdsträffar. Under träffarna har personer som är intresserade av att arbeta med hårdslöjd, både på hobbynivå och yrkesverksamma utövare deltagit. Träffarna ses som en start i att framgent bygga upp och skapa ett nätverk för personer som utövar hårdslöjd i Norrbotten.

I september avslutade vi årets insatser med att bjuda in till en gemensam hårdslöjdshelg ute på Seskarö, 27 km sydost om Haparanda.  Under helgen deltog 24 personer från länet i åldrarna 16-72år.

Helgens slöjdkurser leddes av:

Bengt-Erik Nilsson, bildhuggare, motorsågsskulptör och förgyllare ifrån Umeå.

Molly Sjöstam, slöjdare som är boende i Gräsmyr, Västerbotten med fokus på karvsnitt och måleri.

Helena Åberg, slöjdare från Stigtomta, Nyköping kommun. Helena har specialiserat sig på klyvning av svep och brädor, speciellt i furu.

Thomas Distler, båtbyggare från Umeå som kommer att föreläsa om båtbygge och hantverkstekniker på gammalt vis. 

Arbetet med att bygga upp ett nätverk för hårdslöjd kommer att fortsätta under 2023. Insatserna har finansierats med extra statliga medel som Slöjd-och formkonsulenterna tilldelas av Statens Kulturråd.

Unga händer I samarbete med projektet Formstark Norrbotten så utlyste vi under våren 2022 ett ‘Unga händer’-stipendium. Utlysningen riktade sig till yrkesverksamma utövare i Norrbotten inom slöjd, form, konsthantverk och design i åldrarna 19-35 år. Nedan kan du ta del av en kort presentation från stipendiaten Isak Pirak, duojar och hantverkare i traditionell samiskt konsthantverk.

”Hej!

Mitt namn är Isak Pirak och är 26 år och uppvuxen och verksam i Jokkmokk. Jag är en duojar/hantverkare i traditionell samiskt konsthantverk. Jag är av en släkt som har en lång tradition av duodji, då både min far och farfar arbetat med detta hantverk. Min farfar Lars Pirak var en framgångsrik slöjdare och konstnär och livnärde sig enbart på sina händer och är min stora inspiration till mitt skapande.

Jag arbetar främst i materialen trä och horn men använder även material såsom stål, silver, skinn och läder. Mitt kommande projekt kommer handla om konstverket Stuorra Niibi som översätter till storkniv men även kallad för huggare, den kniven är traditionell för dom nordligare samerna och har en kluven dohppo/slire i 4 delar av 2 horn vilket gör den tekniskt svår att få ihop, det alstret kan verkligen pröva en skicklighet och förståelse för hornet.

Mitt mål med projektet kommer vara att ha en färdig produkt men även endel historisk information kring detta alster och hur den görs i grundare form.

Stipendiet är på 35 000kr och tilldelades till Isak Pirak, Jokkmokk, Emmelie Stuge, Jokkmokk och Petronella Edlund, Arjeplog. Projektperioden pågar mellan september 2022-februari 2023.

Slöjd och Form Norrbotten – Utställning Regionhuset Luleå 3nov-6dec Här näst kommer vi att presentera fotoutställningen ”Slöjd och Form Norrbotten” I utställningen presenteras och porträtteras 11 slöjdare och hantverkare som är hemmahörande i Norrbotten. Fotografierna är tagna av fotografen Simon Eliasson och är ett urval från projekten ”Hej Slöjdare” och ”Formstark Norrbotten”. Insatsen erbjöds till yrkesverksamma utövare under pandemin med målsättning och syfte att stötta deras verksamheter och bidra till att skapa ökad digital synlighet. Projektet har initierats och drivits av Slöjd- och formkonsulenterna Region Norrbotten och resurscentrum för Konst.

Foto: Simon Eliasson

Medverkande i utställningen är:

Eva Hagström, konsthantverkare, Siknäs
Linda Isaksson, glasblåsare, Piteå
Marie Karlsson, träslöjdare, Kalix
Lotta Lampa, konsthantverkare och formgivare, Kalix
Erika Nordvall Falck, slöjdare, Jokkmokk
Julia Rensberg, samisk slöjdare trä och horn, Jokkmokk
Katarina Spik Skum, duodjár / samisk slöjdare, Jokkmokk
Anna-Stina Svakko, samisk dräktmästare i koltsömnad, Porjus
Gunnel Tjäder, konsthantverkare, Kiruna
Lena Viltok, doudjár / samisk slöjdare, Jokkmokk
Ida Isak Westerberg, konsthantverkare, Älvsbyn

Varmt välkomna på vernissage på regionhuset i Luleå den 3 november klockan 12.00!

Tack för oss önskar
Slöjd- och formkonsulenterna Linnea Nilsson och Sofia Öberg

Ps. Vill du ta kontakt med oss eller veta vad som händer i vår verksamhet framöver så kika in på våra sociala medier eller kontakta oss på:

Mejl: info.hemslojden@norrbotten.se

Instagram: hemslojdnorrbotten

Facebook: Hemslöjdskonsulenterna Region Norrbotten

Vad finns i slöjdares och konstnärers arkiv?

Varför skulle någon vara intresserad av mitt arkiv? Att ha ett arkiv är väl inget för en duojár!  Det är några spontana reaktioner som vi fått när vi uppmanat samiska slöjdare och konstnärer att etablera sina arkiv vid Ájtte, Svenskt Fjäll- och samemuseum.

Projektet AIDA- Arctic Indigenous Design Archives är på många sätt ett riskprojekt där vi tillsammans med Samearkivet i Inari och Samisk Hǿgskole i Kautokeino utforskar vad en slöjdares eller konstnärs arkiv skulle kunna vara. Detta inom ramen för ett Interreg Nordprojekt. Hur skulle arbetet med dessa arkiv kunna anpassas för att harmonieras med en samisk förståelse av världen. Stora anspråk, kan det tyckas, men det är egentligen frågan om små förskjutningar och problematiseringar av våra nuvarande arbetssätt vid institutionerna.

Inledningsvis frågade vi slöjdare och konstnärer om de skulle vilja etablera arkiv, något som var öppet för alla. Det var inte en självklarhet, många kände sig tveksamma till att dela något som var så nära knutet till familjens traditioner. Vad händer med materialet när man lämnat det till Ájtte, var en annan fråga? Arkiven etablerades därför i nära samarbete med duojárat och med en lyhördhet inför deras tankar. 17 slöjdare och konstnärer plus Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji har hittills valt att etablera arkiv vid Ájtte. Intresset har varit större bland kvinnliga slöjdare än manliga. Ålderspannet är stort, från personer i 30 årsåldern till närmare 80 år, alla med sin speciella tillnärmning till duodji. Majoriteten av slöjdare har kommit från nord- och lulesamiskt område. Vad som skulle ingå i arkiven, var helt styrt av slöjdarna. Det vi poängterade var att vi inte var intresserade av det enskilda slöjdföremålet eller konstverket, vi ville istället sätta fokus på allt annat material som lett fram till objektet. Det visade sig att personerna sparat mycket i askar, kassar och bodar. Att detta skulle vara av värde för det gemensamma samiska kulturarvet var något som förvånade. Men arkivalierna hjälper oss att förstå enskilda konstnärskap men sammantaget utgör de även ett värdefullt material när förändringsprocesser i det samiska samhället skall analyseras. Några lämnade in ett omfångsrikt material medan andra gjorde ett urval. Arkivalierna som speglar duodji och skapandeprocessen är materialprover, formexperiment, skisser, anteckningsböcker, kvitton och beställningar, utställningskataloger och marknadsföringsmaterial. Det kan vara material i trä, horn, skinn och textil, papper, foto och video.

Material ur Solveig Labbas arkiv. Arkivalierna visar ett samarbete hon hade med artisten Sofia Jannok. Solveig Labbas arkiv speglar hennes arbete med duodji, design och utbildning. Foto: Lena Kuoljok Lind.

Det är till viss del sådant som vi traditionellt associerar med arkiv men det kan även vara som ElleMina Kuoljok Baer säger när hon håller upp sin mobiltelefon: detta är mitt arkiv! Här har jag inspirationsbilder från internetsajter och magasin, här dokumenterar jag material, skapandeprocessen och de färdiga slöjdföremålen. Detta är det framtida kulturarvet som vi måste fundera på hur vi på bästa sätt kan bevara för kommande generationer.    

Vi tänker ofta på arkiv som ett kollektivt minne, men i AIDA vill vi lyfta arkiven som en aktör i samtiden. Hur skall vi kunna synliggöra arkiven och göra dem till en aktiv del av kulturarvsarbetet? Det finns en inneboende spänning mellan att synliggöra duodjiarkiven som en del av det gemensamma kulturarvet och att blotta de enskilda skaparna och göra dem sårbara för kopiering och appropriering. Det är en återkommande farhåga bland slöjdarna, och i förlängningen ett ansvar för oss som institution. Vi måste ta frågan på allvar. Här finns det inga enkla lösningar eller självklara vägar att ta. Detta är något som måste diskuteras fram och i slutänden handlar det kanske om ett förtroende för institutioner.

Helge Sunnas arkiv består av utredningar, utställningskataloger och fotografier på duodji. Han har arbetat med trummor som speglar samisk samtid och finns representerad på flera museer. Arkivet innehåller både materialprover och skisser inför hans arbete med trummor.

Det är därför vi kallar vår nuvarande fas för utforskande och utprövande. Vi reflekterar och experimenterar kring nya sätt att använda arkiven och arkivmaterialet. Hur kan arkiven synliggöras? Hur kan de som använder arkiven få tillgång till material på nya sätt? Hur måste arkiv och museer förändra sina arbetssätt för att bättre motsvara en samisk förståelse av duodji? Arbetet sker i nära kontakt med de slöjdare och konstnärer som etablerat arkiv. Vi ser det som att vi inlett en relation som kommer att pågå under många år. Vi vill veta deras syn i olika frågor, vi bjuder in till seminarier, workshops, samtal och föreläsningar där de medverkar. Tillsammans utforskar vi hur en relation mellan slöjdare, konstnärer och museet skulle kunna se ut.

Vid tangentbordet:
Anna Westman Kuhmunen
Intendent Ájtte, Svenskt Fjäll- och samemuseum och projektledare för AIDA- arkiv som aktör i samtiden

Faktaruta
Duodji är hantverk skapat av samer och har sin grund i mötet mellan naturens material och samers traditionella behov. Ett behov av till exempel kläder, verktyg och husgeråd. En mycket viktig del av duodji är själva skapandet; process, filosofi, det ekologiska tänkandet och kunskap. Duodji har alltid anpassats och utvecklats efter tidens behov. Idag skapas många moderna alster och det är tillverkaren som införlivar sin uppfattning om duodji i det skapade.

Finansiärer i Sverige: EU genom Interreg Nord programmet och i AIDA I Statens Kulturråd, Kulturfonden för Finland och Sverige, Ájtte museum. I AIDA II Sameskolstyrelsen, Sametinget, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Region Norrbotten, Ájtte museum.

Mer information: http://www.arkisto.fi/aida och https://www.facebook.com/aidaduodji