Nationalromantisk arkitektur

På söndag, den 6 juni, firar vi Sveriges nationaldag. Idag berättar vi om nationaldagens födelse och även hur detta har påverkat svensk arkitektur.

Vår berättelse börjar den 11 oktober 1891 med grundandet av Skansen, världens äldsta friluftsmuseum. Grundaren Artur Hazelius hade mottot ”känn dig själv” som syftade till att vi enbart kan förstå oss själva genom att förstå vår historia. Det var en tid av nationsbildande och identitetsskapande, något som skulle ena oss svenskar under ett gemensamt kulturberättande. Skansens stora vårfest 1893 avslutades den 6 juni med en stor flaggfest.

År 1916 instiftades en styrelse för ”svenska flaggans dag”, något som dagen kom att kallas fram till år 1983 då det omvandlades till nationaldagen. År 2005 blev nationaldagen en nationell helgdag, på bekostnad av Annandag pingst.

Affisch av Gustaf Ankarcrona, 1916. Bild: Wikimedia.

Varför just den 6 juni? Det finns två utpekade historiska händelser som brukar refereras till. Dels valdes Gustav Vasa till kung år 1523, något som kom att leda till Kalmarunionens upplösande och i förlängningen Sveriges ökade självständighet. Även den nya regeringsformen från 1809 som lade grunderna för ett modernare Sverige, ett stort steg i riktningen mot demokrati. Eller var det så enkelt att 6 juni 1983 var en utomordentligt fin dag att avsluta vårfesten på?

Att Gustav Vasa hyllades särskilt under sekelskiftet är föga förvånande. Bild: Wikimedia.

Åren inför första världskriget var de nationella anspänningarna hårda och det var vanligt att europeiska länder sökte ena sitt folk under en gemensam kultur, ett gemensamt språk och en gemensam historia. I många fall bildades nya kulturella formspråk som skulle anspela på sin nations identitet. Inte minst inom arkitekturen bildades en nationalromantisk stil. Stilen utgick från äldre inhemsk byggnadskultur men kunde lika gärna hämta inspiration från Tyskland, Danmark eller England. Det måste förstås att Europa har haft mycket stor folkgenomströmning i alla tider, så några renodlade kulturuttryck fanns helt enkelt inte. Det fick skapas. Den nationalromantiska stilen avlöste jugendstilen på 1910-talet, men såklart var det inget skarpt brott utan stilarna kunde gå bredvid varandra under en tid. Inte helt ovanligt heller är att byggnaderna uppfördes som en blandstil mellan jugend och nationalromantik. Orsaken till detta förklaras lite nedanför.

I början på 1910-talet kunde Sverige återhämta sig efter den stora strejken 1909, men återhämtningen blev kort då världskriget bröt ut 1914. De livsmedel som producerades exporterades till krigande länder fastän Sverige sedan tidigare befann sig kring svältgränsen. Lösningen blev en stor förflyttning ut från städerna där livet i villa lockade. Att kunna ha egen odling avlastade livsmedelsransoneringarna. Tyvärr var det en ouppnåelig dröm för många att flytta till villa och bostadsbyggandet fick ingen riktig fart. Rådande omständigheter gjorde att byggandet enligt den nationalromantiska stilen var tämligen ovanlig.

Kriget hindrade dock inte för områden att planeras. Stora villaområden var förberedda för byggnation när kriget upphörde 1918. Den långa projekteringstiden kom att innebära att stilideal plockades med sig under en lång tid, vilket gav upphov till en blandad stil. Trots de svåra tiderna hade arbete lagts ner på att bygga infrastruktur så som vägar, el, vatten och avlopp. Egnahemsrörselsen kom igång ordentligt då tomträtter uppläts av kommunerna. Man ägde sitt hus, men hyrde tomten av kommunen för en låg kostnad över lång tid.

Arkitekten Jacob Gate var en av de som formade den nationalromantiska stilen. Här är en bok med typritningar för trähus. Bild: Wikimedia.

Den tydligaste nationalromantiken avläses i de stora stenhusen i städerna, men stilen går att läsa av även i de mindre, vardagliga husen. De stora stenhusen byggdes helst av lokala material. Natursten och tegel i grova format gav ett solitt uttryck. Med breda murfogar gavs husen en äldre karaktär, något som förstärktes ytterligare med att fylla ut murbruket med tegelkross. Rejäla, kantiga burspråk sattes på naturstenskonsoler och sträckte sig över flera våningar. Inte sällan avslutades burspråket upptill med en balkong. Smidesdetaljer fick en liten plats, ofta som dekorativt utförda ankarslut eller ett balkongräcke. De småspröjsade fönstren var ofta vitmålade.

Inte all nationalromantik var de klassiska, rusticerade byggnaderna. Ibland fick arkitekterna feeling och ritade helt unika hus. Här är Kiruna kyrka, ritad av arkitekten Gustaf Wickman. Bild: Wikimedia.

Mindre hus, där arbetare kunde bo, byggdes i större utsträckning i industrisamhällen som bidrog till krigets framfart. Med sina branta tak, enkupiga tegel och öppna farstukvistar placerades villorna som att de var sprungna ur marken. Nationalromantikens trävillor slamfärgades ofta och förseddes med vita snickeridetaljer, men kunde lika gärna vara tjärade med bruna eller vita snickerier. Det sparsmakade formspråket, utan så mycket dekorativa detaljer, kan ses som en motreaktion på den tidigare jugendstilen. Lustigt nog förekom samma avskalning i hela Europa.

Lite förenklat kan man säga att nationalromantikens trävillor var som rusticerade stugor på landet medan tegel- och putsade hus skulle spegla vasatidens borggårdar.

Husen från Barnen i Bullerbyn torde väl vara de hus vi förknippar mest med svensk kulturhistoria? På riktigt ligger husen på bilden i Sevedstorp, där Astrids pappa kom från. Bild: Wikimedia.

I Norrbotten kan vi faktiskt åtnjuta en del nationalromantisk arkitektur. En stor del av det Norrbotten vi känner till idag har sin grund i de tillfälligheter som rådde under 1910-talet. Då hade vi börjat bryta malm på industriell skala och Norrbottens teknologiska megasystem var på gång. Rådande krig innebar också en lukrativ export på malmen. Det var bara naturligt att byggnation följde tidens ideal. Det finns även fall där arkitekturen nästan varit slumpartat nationalromantisk.

Bodens stationshus är ett exempel på hur nationalromantiken ibland gick tillbaka till en stiliserad fornnordisk stil. Bild: Wikimedia.

Ha en fin nationaldag, njut av Sveriges friska uteluft och håll avstånd!
Veckans tangentbordssurfare,
Marcus Bengtsson
Byggnadsantikvarie

Två kusinhus i Luleå

Som byggnadsantikvarie boende i Luleå är det svårt att inte ha några personliga favoritbyggnader. Några kan verka uppenbara medan några kan vara ganska oväntade. I det här inlägget går vi genom såväl Frimurarnas Ordenshus som Gradinska huset och så får vi veta varför de hänger ihop.

Frimurarrörelsen har som princip att arbeta med personlig utveckling, bland annat genom att utröna livets mening. Den etisk-filosofiska grundtanken är att samla utvalda personer från olika samhällsklasser; allt från domarväsende till hantverkare och köpmän.

Frimurarnas Ordenhus

Frimurarnas Ordenshus år 2017. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2017-11-08.

Från England och Skottland kom frimurarrörelsen till Sverige under 1700-talet efter några decennier efter uppstarten. Det dröjde dock ända till 1907 innan Frimurarna hade etablerat sig i Luleå. Efter 23 år av tillfälliga lokaler kunde Luleås frimurare äntligen inviga sitt Ordenshus i Luleå, ritat av ingenjören Erik Ahlrén från Boden.

kh6

Frimurarnas Ordenshus i december år 1967. Med svart-vita fotografier kan det vara svårt att se kontraster vilket gör att byggnaden här ser monotont grådassig ut. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Svante Green. Bildnummer: 2007001700131. December 1967.

Byggnaden, som invigdes 1930, är uppförd med ett 1920-talsklassicistiskt formspråk. Med sina fönster- och dörromfattningar hänvisar man till antika arkitektoniska stilelement, men byggnadens kropp och proportion stämmer bättre överens med 1920-talets ideal. Mest utmärkande med huset torde vara den relieffris som syns på entréfasaden. Den föreställer ett urval samhällsklasser; faktiskt just domarväsende, hantverkare och köpmän. Precis som idag är fasaden slätputsad med en mättad kulör, men tidigare var byggnaden rosa. Byggnadens exteriör, såväl som interiör, håller en hög arkitektonisk klass.

kh7

Vy mot kyrkan. På bilden syns Frimurarnas Ordenshus till vänster i sin tidigare, rosa kulör. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1982000008724. Maj 1975.

Men det Gradinska huset då? Hur är ett simpelt och fyrkantigt hus relaterat till Frimurarnas loge? Jo, för att svara på det behöver vi fundera på vad funktionalismen är.

Idag råder okunskap om vad funktionalismen innebär. Arkitekter ritar idag generiska, plana ytor och kallar det nyfunktionalism, utan någon som helst förankring i ursprungsideologin. Ett äkta funktionalistiskt hus betyder inte att det ska saknas dekorativa element eller att byggnadsdelarna ska vara standardiserade och enkla att prefabricera, utan snarare att varje del av byggnaden ska ha ett syfte – en funktion. Människans behov stod i absolut fokus och byggnaden skulle fungera som en maskin för att tillgodose de mänskliga behoven. Tvärtemot de idag slentrianmässiga, snabba och billiga lösningarna var varje liten detalj noga genomtänkt.

De stilelement som infann sig på byggnaden skulle fylla en praktisk funktion, något som inte var nödvändigt i tidigare arkitektur. Vi kan alltså i brytpunkten 1930 i Luleå se en tydlig förändring av synsättet på vår byggda miljö.

Forellen 12

Gradinska huset år 2017. Idag är hamburgerhaket på hörnet bytt mot ett annat hamburgerhak. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2017-11-08.

Det här är något som ingenjören Erik Ahlrén tog till sig då han ritade det Gradinska huset, namngivet efter disponent Henning Gradin som lät uppföra huset. Huset vittnar således inte bara om hur tiderna och idealen förändras utan även om hur en arkitekt själv förändras över tid.

kh1

Henning Gradin, som var disponent för Standard Oil, lät uppföra det Gradinska huset. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer 2002005600214. 1936-09-28.

Från byggnadens uppförande har i princip tre stora förändringar skett. Under sitt första levnadsår var byggnaden oputsad och blottade således sin grova tegelfasad. Inte heller fanns den nuvarande, översta våningen som tillkom någon gång efter 1960. Men mest intressant är nog den funktion som fanns i markplan. Än idag kan man, om man tittar noga, ana den bensinstation som inhysts mellan pelarna.

kh2

Standard Oil kom senare att byta namn till det mer välbekanta namnet Esso. Gradinska husets funktion som bensinstation kvarstod dock ett tag till. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Berth Holmgren. Bildnummer: 1997002100003. 1950-tal.

Att bensinstationer idag ofta serverar hamburgare får väl i det Gradinska fallet anses som någon slags ironi då den gamla bensinstationen idag de facto inhyser en hamburgerrestaurang.

Vid tangentbordet denna vecka,
Marcus Bengtsson