Etikettarkiv: Samtidsinsamling

”Vindkraft och ditt liv – dela din berättelse” – årets digitala insamling

Publicerat av
1

Det är åter dags för Norrbottens museum att göra en insamling på webbplatsen Minnen. Det är en sida som museer och kulturarvsorganisationer använder för att samla in personliga berättelser. Alla kan bidra med sin egen berättelse och minnena sparas i vårt arkiv för framtiden. Våra förra insamling handlade om basketminnen och temat för årets insamling är ”Vindkraft och ditt liv”.

Förra sommaren beskrev jag i ett av mina blogginlägg om att vi under hösten skulle göra ett återbesök i Markbygden, genomföra en uppföljning på en dokumentation Piteå museum gjorde 2009.

Vårt arbete var planerat att slutföras under hösten, men av olika anledningar förlängdes det och är nu inne i sin slutfas. Vi har träffat flera av de som intervjuades för femton år sedan för att följa upp hur allt har gått och vilka tankar de har om Markbygden idag. Vi har besökt olika platser i området och vår fotograf Rúnar Gudmundsson har dokumenterat landskapet med fokus på både vindkraftsparken och andra delar av vardagen i Markbygden. Resultatet från den dokumentationen får bli temat för ett framtida blogginlägg.

Då vi började planera att återbesöka Markbygden fanns idéer om att göra en digital insamling om vindkraftsparken. Men vi insåg att vi visste för lite om ämnet och att det skulle bli för begränsat område att enbart göra en insamling om Markbygden. Nu är vi däremot redo att starta upp en digital insamling om ämnet och riktar oss till hela länet.   

Framtidsprognoserna som är rådande för tillfället visar på ökad energianvändning och ett ökat behov av mer energiproduktion. Det handlar om nya industrier som kräver stora mängder el, det handlar om samhällsomvandlingar i olika delar av länet, där vissa kommuner beräknas få ökad inflyttning medan andra fortsätter att avfolkas. Och vi lever i en tid då mycket av det vi använder i vår vardag är beroende av el – dator, telefon, luftvärmepumpar, bilar och så vidare.

Norra Sverige har genom den utbyggda vattenkraften en central roll i Sveriges elförsörjning men för att täcka det framtida behovet behövs ytterligare energiproduktion. I dag stävar man efter att bygga ut de förnyelsebara kraftkällorna det vill säga sol, vind och vatten. I dagsläge är det inte aktuellt med storskaliga solcellsparker och vattenkraften är redan utbyggd i vår del av landet så det som planeras byggas ut i först hand är vindkraften.

Vindkraftsparken i Markbygden har byggts i flera etapper och består idag av omkring 500 vindkraftverk. Det har påverkat landskapet, förändrat kulturmiljön och det berör människor på olika sätt. Vindkraftsetableringarna väcker känslor och åsikter, både positiva och negativ. Befintliga vindkraftsparker har människor mer eller mindre vant sig vid och ser både för- och nackdelar med dem. Planerade vindkraftsparker leder ofta till debatt på olika nivåer i samhället och det finns både argument för och emot. Vi hoppas att många vill dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och delta i vår insamling.

En fråga som vi ofta får då vi gör samtidsdokumentationer är vad som ska hända med det material vi samlar in och på samma sätt kanske många nu undrar varför vi gör den här insamlingen. Inom museisektorn finns en lång tradition av att arbeta med insamling av människors berättelse. Kortfattat kan man säga att det handlar om att samla berättelser från vår tid både för att synliggöra vår samtid och för att bevara dem för framtida generationer. På insamlingssidan kan den som svarar välja att publicera svaret så att det kan läsas av alla eller så kan man skicka in sin berättelse enbart till vårt arkiv. På så sätt blir den här digitala insamlingen både en spegling av vår tid för oss som lever nu och ett material som framtida generationer att ta del av. 

Insamlingen kommer att pågå fram till sista september och vår förhoppning är att människor som bor i länet eller på andra sätt har anknytning till Norrbotten vill dela med sig av sin berättelse och skickar in ett bidrag. Det är lätt att lämna in ett svar via Minnen. Du skapar en användare kopplad till din mailadress och väljer ett lösenord, efter det kan du logga in och följa instruktionerna på webplatsen som guidar dig i hur du kan lämna in ett svar. På insamlingssidan väljer du själv vilka frågor du vill svara på och hur mycket du vill skriva och det finns möjlighet att bifoga en bild, en ljudfil eller en kort video. Skulle det kännas krångligt eller uppstå problem så finns det även en mailadress att höra av sig till.

På vår hemsidan kan du läsa mer om vår insamling: Mer från museet – Norrbottens museum

Här kan du delta i insamlingen: https://minnen.se/tema/vindkraftsberattelser

Vid tangentbordet denna vecka, Sophie Nyblom, museets etnolog som hoppas på många svar på vår nyöppnade digitala insamling

Älder blogginlägg som berör temat:

Markbygden – ett återbesök | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Frågelistor – ett sätt att samla samtiden för framtiden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Höstmöte med DOSS – nätverksträff om samtidsinsamling

Publicerat av
Svara

Det finns många årliga konferenser som bjuder in specifika yrkesgrupper eller verksamma inom ett särskilt område för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverkande. För museer finns Sveriges museers Vårmöte, Riksantikvarieämbetets Samlingsforum och Digikult som är några tillfällen för oss inom museisektorn att träffas och inspireras av varandras arbete. Utöver dessa finns det flertalet nätverk som ordnar sammankomster till exempel FOMU, DOSS och vårt regionala nätverk Samlingsförvaltning i norr.

Det nätverk som berör mig mest är DOSS, Dokumentation av Samtida Sverige, ett nationellt nätverk för personal på museer som arbetar med att samla samtiden. DOSS är arvtagare till Samdok som fanns mellan 1977 – 2011 och som administrerades från Nordiska museet. Nätverket har en programförklaring för 2023 – 2025 där syftet presenteras genom följande punkter:

  • DOSS – Dokumentation av Samtida Sverige är ett nationellt nätverk för yrkesverksamma som arbetar med samtidsdokumentation vid kulturhistoriska museer.
  • DOSS främsta syfte är att arbeta för att synliggöra och stärka samtidsdokumentationens position på landets kulturhistoriska museer, och inom museisektorn i stort. Dialog och samverkan med externa parter, organisationer och nätverk är därför en viktig del av nätverkets arbete.
  • DOSS arbetar också för att främja möjligheten till kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverkande yrkesverksamma sinsemellan i frågor som rör museernas dokumentationer, undersökningar och insamlingar av samtiden.
  • DOSS drivs genom en roterande styrgrupp bestående av representanter för kulturhistoriska museer som bedriver samtidsdokumentation.

Med begreppet samtidsdokumentation syftar DOSS på kulturhistorisk dokumentation, undersökning och insamling av samtiden/nuet som bygger på etnografiska metoder och/eller etnologiska arbetssätt såsom intervju, deltagande observation, fotografering och film, minnesinsamling, frågelistor, foto- och föremålsinsamling, nätnografi och liknande metoder. I dokumentationerna står människors liv och levda erfarenhet.  

På många museer är samtidsdokumentationen är ett aktivt insamlingsarbete och är därmed också en viktig del av museernas kunskapsuppbyggande arbete. Samtidsdokumentationer är ofta tidsavgränsade och avgränsade utifrån en specificerad tematik och kan beröra såväl materiellt som immateriellt kulturarv.

Nätverket DOSS bygger på att museer engagerar sig och det sker genom en styrgrupp som består av sju representanter från olika delar av landet. Sedan augusti är Norrbottens museum med i styrgruppen och jag har under hösten fått inskolning och inblick i nätverkets arbete. Det DOSS gör idag är att administrera en hemsida DOSS – Dokumentation av Samtida Sverige (google.com), administrerar en grupp på Facebook, ordnar digitala frukostmöten och arrangerar ett årligt Höstmöte som brukar äga rum under i november eller december. Det finns även en arbetsgrupp inom nätverket som håller på att ta fram gemensamma etiska riktlinjer för insamlingsarbete.

Min första kontakt med DOSS var 2015 då jag hade möjlighet att medverka på höstmötet som det året hölls på Nordiska museet. Året därpå, 2016, var träffen på Västerbottens museum och då deltog jag också. Om dessa två höstmöten finns det blogginlägg för den som är intresserad av en tillbakablick.

Uppdatering av DOSS genomförd – reflektioner efter höstmötet 2016 | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

Uppdatering av Samdok till DOSS | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

Under pandemin arrangerades digitala höstmöten och 2022 kunde vi åter träffas. Då var det Västernorrlands museum som var värd. Nätverket firade nätverket 10-års jubileum och gav i samband med det ut en rapport med artiklar om olika samtidsinsamlingar som genomförts under de första tio åren. Rapporten finns att ladda ner på hemsidan.

DOSS – Dokumentation av Samtida Sverige – Publikationer (google.com)

I år hölls Höstmötet den 8 december på i Stockholm på Sjöhistoriska museet. Jag var involverad i förberedelserna och höll även en presentation. Förutom nätverkets egen träff så medverkade vi på Riksantikvarieämbetes Samlingsforum och arrangerade en workshop om hur samtidsdokumentationer och etnologiskt arbetet kan bidra till social hållbarhet. Vi hade bjudit in föreläsare som berättade om olika projekt som kan kopplas till begreppet social hållbarhet och museernas roll. Det är däremot tema för ett eget blogginlägg så i detta fokuserar jag på Höstmötet. 

DOSS höstmöte var något kortare än tidigare och innehöll färre programpunkter. Första föreläsaren var Kalle Ström som berättade om sitt arbete med dokumentärfilmen Gränsen. Hans presentation handlade om skillnaden mellan det dokumentära berättandet och det etnologiska berättandet. Det finns förstås inga klara gränser och svar på den frågan men det var intressant att diskutera frågorna och fundera över hur dokumentärtberättande och etnologi kan samverka.

Därefter följde ett pass som handlade om tillgängliggörandet av samtidsinsamlingar och vi var fyra som presenterade olika projekt och arbeten som gjorts på museer. Jag inledde och berättade om vårt arbete med Norrbottens kalendern, ett projekt som genomfördes hösten 2021 med syftet att synliggöra högtider, festligheter och traditioner i Norrbotten. Insamlingen resulterade i en kalender som formgavs och såldes förra året. Därefter berättade Jennie Schaeffer från Västmanlands museum om deras ljudvandring ”Livet i Skitvikten”. Genom en app med ljudfiler vill förmedla det immateriella kulturarvet och berättelserna om en särskild plats i Västerås. Den tredje presentationen hölls av Jasmine Aavaranta Hansén från Statens historiska museer. Hon berättade om Relevansmetoden, det är ett pågående projekt där syftet är att de kombinerar etnografi med konst. Det pågår för tillfället ett arbete där Kulturhuset SPRIA tillsammans med Jönköpings länsmuseum arbetar med premiär för resultatet våren 2025. Den sista presentationen hölls av Moa Beskow från Stockholms läns museum. Hon berättade om deras dokumentation av kulturreservatet Brottö skärgårdsjordbruk som de arbetat med en längre tid. Just nu håller de på att färdigställa en film och digital utställning baserad på dokumentationen.

På fyra presentationer täckte vi in en rad olika arbetsmetoder och resultat så som arbetet med att ta fram en formgiven kalender, en ljudvandring, metodutveckling, film och digital utställning. Eftersom syfte med våra träffar är erfarenhetsutbyte så diskuterades såväl framgångar, utmaningar och lärdomar i det efterföljande panelsamtalet.

Därefter fick Annelie Kurttila från Riksantikvarieämbetet berätta om myndighetens nya organisation där de frågor som berör museiverksamheten har samlats under en gemensam Musieavdelning. Annelie är chef för enheten Museer i samhället som ska arbeta med museernas funktion i samhället och tillgängligheten. Det avslutande passet på dagen var en gruppdiskussion om de etiska riktlinjerna som arbetsgrupp inom DOSS håller på att ta fram. Arbetsgruppen tillsattes efter mötet i Härnösand 2022 och har arbetet med att sammanställa olika etiska frågeställningar vi ställs inför när vi arbetar med samtidsinsamlingar och hur materialet ska användas och arkiveras. För det andra har de försökt kartlägga vilka olika lagar som dokumentationer berörs av, hur GDPR ska hanteras vid insamlingar. Gruppen kommer att arbeta vidare under våren och målet är att ta fram ett dokument med riktlinjer som kan användas som stöd i arbetet inför, under och efter samtidsinsamlingar. På de flesta museer finns rutiner, checklistor och olika medgivandeavtal men då frågan diskuterades förra året var många av oss eniga om att det vore bra med gemensamma riktlinjer. Det finns många frågor som behöver redas ut kring museernas arbete med samtidsinsamlingar och det finns en vinst i att vi gör det tillsammans och kan bolla dessa frågor med varandra.

I vanlig ordning åkte jag hem med idéer och inspiration. I anteckningsboken finns utropstecken och kommentarer om saker jag ska kolla upp eller komma ihåg i det egna arbetet. Däremot saknades det bilder från dagarna på min mobil så därav blev det ett textbaserat inlägg denna gång. En annan positiv sak var att jag var inte den enda från Norrbottens museum som medverkade på dessa arrangemang. På Samlingsforum var vi flera från museet och även på DOSS träff var vi två från vår dokumentationsgrupp. Det ger ett mervärde när flera från arbetsplatsen kan delta och det blir lättare att fortsätta diskutera frågorna eller idéer man fått när andra har varit på plats och lyssnat på samma presentationer.

Vid tangetbordet denna vecka,

Sophie Nyblom