Projektet Veku Vaku

VV loggoVeckans blogginlägg kommer att handla om projektet Veku Vaku som är i full gång här på Norrbottens museum. Veku Vaku betyder Vattenkraftens kulturarv och är ett treårigt Interreg Nord projekt som startade 2019 i samarbete med Finland.

Interreg loggo

EU-programmet Interreg Nord stöttar gränsöverskridande samarbete med avsikt att stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det övergripande målet för Nordprogrammet är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Programmet omfattar norra Sverige, norra Finland, norra Norge samt Sápmi.

Projektet ska synliggöra och belysa vattenkraftverken och dess samhällen längs Ule- och Lule älvar som ett kulturarv och mångsidig resurs. Med projektet hoppas vi att dagens och framtidens invånare och aktörer, som bor eller är verksamma vid älven kan identifiera och nyttja de värden som idag är oidentifierade. Genom att uppmärksamma vattenkraftens kulturarv förbättras även förutsättningarna för ett bevarande. Vår förhoppning är att fler ska kunna besöka vattenkraftverken både fysiskt och digitalt, och ta del av projektets resultat.

anläggare 1

Bild 1. Porjus vattenreservoar och dammluckor | Foto: ©Vattenfall | I början av 1900-talet byggdes det första vattenkraftverket Längs Lule älv i Porjus.

Frågan är ifall utbyggnaden av vattenkraft längs Lule älv kan ses som ett kulturarv? och vad menas egentligen med kulturarv? Enligt Riksantikvarieämbetet är kulturarv ”materiella och immateriella spår av mänsklig aktivitet genom tiderna”, en beskrivning som väl stämmer in på vattenkraftverken. Vad som etableras som kulturarv speglas och bestäms av samtiden. Nu har det gått 45 år sedan det sista bygget startades längs Lule älv och tiden har gett oss distans och möjlighet att se på vattenkraftverken med andra ögon, och förhoppningsvis lyfta andra värden än de som definierats sen tidigare.

Kulturarvet innehåller såväl positiva lämningar som negativa spår, precis som vattenkraften. Utbyggnaden av vattenkraften längs Lule älv har satt tydliga spår i både människa och natur, både på gott och ont.

Energin som utvinns av de 15 vattenkraftverken längs med Lule älv hade en betydande roll för landets elektrifiering och därmed även den industriella utvecklingen. Byggnationen av kraftverken bidrog till arbetstillfällen och etableringen av vägnät och annan infrastruktur. Urbaniseringen sköts på framtiden och små samhällen fick åter igen blomstra under tiden för uppbyggnaden. Vattenkraften förde Sverige in i välfärden och idag är vi helt beroende av den el som produceras från älvarna. Vattenkraften har också en central roll för att Sverige ska uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

Stora Sjöfallet_1913

Bild 2. Stora Sjöfallet. År: 1913 | Foto: ©Norrbottens museum |   Innan Suorvadammen byggdes forsade vattnet fritt i Stora Sjöfallet. Innan bygget av Suorvadammen kallades fallet ofta för “Nordens Niagara”, och var den huvudsakliga anledningen till stiftandet av Stora Sjöfallets nationalpark.

Men vattenkraften har även en baksida som vittnar om tvångsförflyttningar, förstörelse av naturvärden och påtagliga intressekonflikter. De renskötande samerna har drabbats hårt av vattenregleringarna längs Lule älv på olika sätt. I och med regleringarna av det naturliga vattenflödet förändras naturen drastiskt. Det främsta problemet är inte att betesmarkens storlek krymper, utan att tillgängligheten till platsen försvåras i form av osäkra isar och överdämda flyttvägar. Kraftverksbyggen påverkar även områdets ekologi. Vattenvägar för fisk försvinner, stränder eroderar på grund av vattenreglering och kulturlager i landskapet förorsakas.

Messaure samhälle

Bild 3. Anläggningssamhället Messaure. År: 1959 | Plats: Messaure | Foto: ©Vattenfall | Kraftverk byggs ofta i glesbygd eller ödemark. Fram till 1960 var det vanligt att kraftverksbyggarens familj levde med honom i ett provisoriskt samhälle som utvecklats under byggtiden. När anläggningen var färdig flyttade familjen vidare till nästa. Messaure var det sista samhället i Sverige av denna typ. Samhällen som Messaure har i stort sett försvunnit, något som beror på flera olika orsaker, t.ex. bilism, traktamenten och förbättrade vägar.

En viktig del inom projektet Veku Vaku är att visa på Vattenkraftens alla sidor. Trots samarbete med energibolag är det vi inom projektet som väljer vad som ska lyftas fram och alla åsikter är viktiga för projektets djup och resultat. Genom att synliggöra båda sidor av myntet är förhoppningen att fler ska få en så rättvis bild som möjligt av hur vattenkraften påverkat Sverige som land och de människor som levt eller lever längs älven.

Projektets upplägg

Projektet bygger på tre delmål:

  • Kunskapen om älvarnas kraftverk och dess bebyggelses kulturhistoriska värden fördjupas.
  • Vattenkraftens kulturarv är levande och stärker lokal och regional gemenskap och näringsliv.
  • Kulturarvet är väl synligt och kunskapen om det är tillgängligt.

Hittills i projektet har vi främst arbetat med att samla information, historisk kontext samt läsa in oss på vattenkraft som teknik, samhällsdebatt och konsekvens. Litteratur och arkivstudier har varit en viktig källa för att samla information.

Nu under våren kommer vi genomföra möteskvällar med tema vattenkraft under fyra tillfällen på platser längs Lule älv. Vi startade förra veckan med vår första möteskväll i Boden och har nu siktet inställt på Vuollerim. På möteskvällarna kommer vi prata mer om projektet och diskutera vattenkraftens påverkan på samhället och människors liv. Välkommen att dela med dig av dina personliga erfarenheter eller åsikter. Håll utkik efter evenemangen på museets hemsida och Facebook.

Under sommaren kommer det genomföras en inventering av samtliga 15 kraftverk längs älven. Vi kommer beskriva byggnadernas material och utförande samt fotografera. Utöver kraftverken kommer vi även dokumentera samhällen, eller annan byggnation i anknytning till kraftverken. Den nya informationen som samlas in genom inventeringen kommer sedan att sammanställas med den historiska kontexten och personliga berättelserna för att fastställa kraftverkets kulturhistoriska värde.

Under det tredje året i projektet (2021) ska all information sammanställas och tillgängliggöras för allmänheten, dels genom en bok men också genom projektets hemsida som i dagsläget är under uppbyggnad.

Har du frågor eller funderingar kring projektet Veku Vaku? Hör gärna av dig!

Hälsningar

Byggnadsantikvarie Elin Sjöberg

 

Minnen från en svunnen tid – vattenkraftsutbyggnaden i Sverige

Då och då kommer det in tips till oss arkeologer på Norrbottens museum om eventuella fornlämningar och fynd som hittats runt om i Norrbotten. Under 2014 överlämnades bland annat en pilspets i järn till Norrbottens museum som har hittats i Stora Sjöfallets nationalpark. När jag gjorde en bakgrundskoll över fyndplatsen så bläddrade jag igenom rapporter över arkeologiska arbeten som genomförts på 1950-1960-talet i detta område, dels inför Vattenfalls reglering av Satisjaure och dels inom Vietas kraftstations byggnadsområde vid Stora Sjöfallet. Rapporterna innehåller otroligt fina och vackra fotografier som berättar om en svunnen tid.

Järnpilspets hittat i Stora Sjöfallets nationalpark. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Järnpilspets hittat i Stora Sjöfallets nationalpark. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Älv- och sjöregleringar vid vattenkraftsutbyggnaden
Riksantikvarieämbetets Fornminnesavdelning genomförde en hel del arkeologiska och kulturhistoriska inventeringar och undersökningar under bland annat 1950- och 1960-talet i samband med älv- och sjöregleringarna som gjordes vid vattenkraftsutbyggnaden i Sverige.

Fornminnesinventerare och troligen personal från Vattenfall vid flygplan. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fornminnesinventerare och troligen personal från Vattenfall vid flygplan, Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under andra världskriget uppstod det ett behov av nationell energi i Sverige då importen av kol och olja påverkades. Med anledning av detta gjordes en satsning på utbyggnaden av vattenkraften i framförallt mellersta och övre Norrland.

Personal från Vattenfall väntar på flyget, Satisjaure. Foto Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Personal från Vattenfall väntar på flyget, Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under 1950-talet inrättades en Sjöregleringsavdelning vid Riksantikvarieämbetet under ledning av Harald Hvarfner. Avdelningen genomförde kulturhistoriska inventeringar, arkeologiska och etnologiska undersökningar inom de områden som skulle dämmas.

Kaffepaus vid Satisjaure. Fornminnesinventerare har tagit kaffepaus. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fornminnesinventerare har tagit kaffepaus vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

När detta arbete påbörjades fanns det endast en liten kunskap om Norrlands och kanske framförallt Norrbottens förhistoria. Fornminnesinventeringen hade inte påbörjats längs det norrländska kustområdet och det norrländska inlandet ingick inte ens i programmet för fornminnesinventeringen! På så vis bidrog sjöregleringsundersökningarna med nya kunskaper om förhistorien här i Norrbotten, även om sättet att betrakta förhistorien har förändrats fram till idag. Vid en del av de inventeringar som gjordes i Norrbottens län påträffades inga fornlämningar, men frågan är om en inventering med dagens kunskap om Norrbottens förhistoria hade gett ett annat resultat? Idag har vi en större kunskap om vad det finns för olika fornlämningstyper och om vad vi kan förvänta oss att hitta ute i skog och mark. Oavsett om fornlämningar påträffades eller ej i samband med vattenkraftsutbyggnaden, så finns det en otroligt fin fotografisk dokumentation från de kulturhistoriska inventeringarna att ta del. En del av dessa bilder finns att ta del av i Riksantikvarieämbetets digitala bilddatabas Kulturmiljöbild. För att hitta fler bilder från Satisjaure kan du skriva in Satisjaure i fältet för sök med fritext.

Kulturhistoriska inventeringar vid Satisjarure och Vietas
1958 genomfördes en kulturhistorisk inventering längs stränderna kring Satisjaure i Gällivare socken. Satisjaure ligger i nordöstra kanten av Sarekmassivet och tillhör Stora Lule älvs sjösystem. Arbetet genomfördes under ledning av Harald Hvarfner, tillsammans med Jan Kalling, Sven Erik Pousette, Gustaf Trotzig, Lena Siemerling samt fotografen Björn Allard. Vid inventeringen hittades bland annat ett flertal visten.

Kåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Kåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Ställning till bågstångskåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Ställning till bågstångskåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under 1962 gjordes en kulturhistorisk inventering i området norr om Stora Sjöfallet, då med anledning av att Vattenfall ansökt om att anlägga Vietas kraftstation. Inventeringen gjordes av Kerstin Bergengren, Erik Hedkvist och Jan Norrman inom kraftstationens byggnadsområde och längs den föreslagna tillfartsvägen till kraftstationen. Vid inventeringen hittades två stenåldersboplatser, ett fångstgropssystem och flera övergivna visten. Dessutom gjordes en undersökning av en skelettgrav som hittades i samband med schaktning för den planerade tillfartsvägen.

Dokumentära fotografier
Björn Allard, som var både arkeolog och fotograf, var engagerad i den fotografiska delen av arbetet. Vid de kulturhistoriska inventeringarna kring Satisjaure har Allard fångat en del händelser hos den samiska kulturen på bild. Satisjaure ligger inom renbetesområdet för Sörkaitums sameby. I rapporten över den kulturhistoriska inventeringen nämns att Sörkaitums sameby år 1947 bestod av 172 samer, varav 66 var renskötande och fördelade på 3 sitor. Samebyn hade då 3630 renar. Utifrån Björn Allards fotografier får vi en inblick i några samers liv under augusti månad 1958 vid Satisjaures stränder.

Nätfiske från roddbåt. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Nätfiske från roddbåt. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Vierme-tsakkeh, ”nätklykorna”, är en ställning för nät som förekom vid visten och fiskekåtor utmed stränderna. Här vid det samiska sommarvistet Aleskätje vid sjön Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Vierme-tsakkeh, ”nätklykorna”, är en ställning för nät som förekom vid visten och fiskekåtor utmed stränderna. Här vid det samiska sommarvistet Aleskätje vid sjön Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fiskeflyget. Så gott som dagligen hämtade flygplanet färsk fisk och hade med sig annat som var användbart i utbyte. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fiskeflyget. Så gott som dagligen hämtade flygplanet färsk fisk och hade med sig annat som var användbart i utbyte. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Sameflicka med get. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Sameflicka med get. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Mjölkning av get vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Mjölkning av get vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Våra arkiv är en guldgruva när det gäller kunskap om äldre tider, seder och händelser. I Norrbottens museums arkiv finns det möjlighet att ta del av rapporterna över de kulturhistoriska inventeringar som ägt rum i samband med vattenkraftsutbyggnaden i Norrbotten. När det gäller kunskapen om Norrbottens förhistoria så ökar den för varje arkeologiskt arbete som genomförs. De kulturhistoriska arbeten som genomfördes vid vattenkraftsutbyggnaden är bara en liten pusselbit i det stora pusslet över vår förhistoria. Under de år som jag har arbetat här på Norrbottens museum har det hänt massor inom arkeologin här i Norrbotten. Vi lägger ständigt till nya bitar till det stora pusslet över vår förhistoria, och vi har tänkt fortsätta se till att det blir nya spännande arkeologiska upptäckter i vårt län!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Vill du läsa mer:
Biörnstad, Margareta. 2006. Kulturminnesvård och vattenkraft 1942-1980. En studie med utgångspunkt från Riksantikvarieämbetets sjöregleringsundersökningar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.

Janson, Sverker & Hvarfner, Harald. 1960. Från norrlandsälvar och fjällsjöar. Riksantikvarieämbetets kulturhistoriska undersökningar i samband med kraftverksbyggen och sjöregleringar. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Norrman, Jan. Kraftverksutbyggnad och arkeologi vid Luleälven. I: Lundholm, Kjell (red). 1987. Norrbotten 1987, Arkeologi. Norrbottens museums årsbok 1987. Luleå.