Bland kyrkstugorna i Gammelstads världsarv

Ett besök i världsarvet Gammelstad kan bjuda på många överraskningar. Om man tar sig tiden att kika lite extra på tak, fasader, knutar, snickerier och detaljer ser man rätt snabbt att de alla skiljer sig åt. Från att vid första anblicken se de små röda stugorna som kopior av varandra förbyts den till en förundran över alla olikheter som finns representerade. En av de allra största olikheterna stugorna emellan är takmaterialen.

01

Här ser man tydligt att takmaterialen på kyrkstugorna skiljer sig åt. Stugan längst bort till vänster i bild har ett klassiskt brädtak, de andra tre har två olika varianter av plåttak – den s.k. pannplåten till höger i bild samt trapetsplåt på kyrkstugorna i mitten. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Även stugornas fasader skiljer sig åt även om de alla är målade i en röd klassisk kulör. De allra flesta är brädslagna med locklistpanel där listen kan variera från en väldigt enkel variant till en mer påkostad och profilerad list.

03

Profilerad list. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

02

Enkel list utan profilering. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Det finns även ett fåtal stugor som helt saknar fasadpanel eller där tre av fyra fasader är brädslagna.

04

På kyrkstugor där en av fyra väggar saknar panel kan timmerväggen lämnats omålad eller som på kyrkstugan ovan, målats likt övriga fasader. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Tittar vi lite extra på knutarna finns det en hel del varianter representerade. Vissa är röda, andra vita medan några kyrkstugor har knutar målade i bägge kulörer.

Det som inte skiljer nämnvärt är färgen på ytterdörrarna. De allra flesta är vitmålade, precis som det förskrivs i planbestämmelserna, men det finns varianter. Här finns också stora skillnader på dörrarnas utseende samt omgivande detaljer.

12

Dörrövertycke med rombmönster. © Erica Duvensjö, Luleå kommun

11

Den enda dörren i Gammelstad med välvd överdel. © Erica Duvensjö, Luleå kommun

Även kyrkstugornas fönsterbågar och fönsterluckor är vitmålade precis som de allra flesta ytterdörrar, men här kan det skilja en hel del på fönsterstorlek, utformning på fönsterluckor och fönsteröverstycke. Det finns också de kyrkstugor som fortfarande har kvar sina munblåsta fönsterglas. 

20

Det munblåsa fönsterglaset ger fönstret en karaktär som moderna fönster helt saknar. © Erica Duvensjö, Luleå kommun 

Sist men inte mist kommer här detaljer som i sig sätter en personlig prägel på kyrkstugorna de smyckar.

Så, varmt välkommen till Gammelstads kyrkstad på en upptäcktsfärd bland världsarvets över 400 kyrkstugor!

Vill ni veta mer om Gammelstad, besök visitgammelstad.se 

 

 

Vid tangentbordet:
Erica Duvensjö, samordnare för Gammelstads världsarv vid Luleå kommun

 

 

 

Kyrkstäderna i Piteå kommun

Många är de turister som funderat lite extra kring de stugbyggnader som främst förekommer kring kyrkorna i Gammelstad och Öjebyn. I detta blogginlägg ska vi ta en närmare titt på tre av de kvarvarande kyrkstäderna i Piteå kommun – Öjebyn, Norrfjärden och Hortlax.

Bakgrunden
Bakgrunden till kyrkstugornas uppkomst härrör från reformationen då högre krav kom att ställas på närvaroplikt vid gudstjänsterna. Med anledning av detta tillkom små övernattningsstugor kring sockenkyrkan då avståndet mellan hemmet och kyrkan ofta var långt.

De äldsta beläggen för kyrkstäderna härstammar från skrifter kring 1600-talets början. Då omnämns kyrkstaden i Gammelstad i Luleå  för första gången, och då endast jordägande bönder fick lov att äga kyrkstugor kom den att tillhöra hemmanet under lång tid och gå i släkten under många generationer.

Kyrkstad norrfjärden

Del av Norrfjärdens kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstäderna uppstod främst i Norrland, men förekom även i finska lappmarken samt i Finlands svensktalande bygder. De kom inte bara att användas vid kyrkohelger utan nyttjades även vid marknader, sockenstämmor och ting och fungerade därmed som en social träffpunkt.

 

Öjeby påskmarknad

Påskmarknaden i Öjebyn år 1918. Bild lånad från Piteå museum.

Öjebyns kyrkstad
I Piteå finns tre bevarade kyrkstäder – Öjebyn, Hortlax och Norrfjärden. Den äldsta av dem är Öjebyn, ca 6 km från Piteå. Åldern på Öjebyns kyrkstad är inte klarlagt, men en dendrokronologisk undersökning (analys av borrprover på timmerstockar) utfördes under 2016 på tre av områdets kyrkstugebyggnader – nr. 16, 153 och 191. Resultatet visar på ett åldersspann från 1781-1835 där bottenvåningen på kyrkstuga 16 uppvisade de äldsta timmerstockarna. Dock var övervåningen märkbart yngre då timmerstockarna härrörde från 1878. Den yngsta av de tre undersökta kyrkstugorna var 191 där timmerstockarna daterades till 1835.

dendro

Borrkärna efter dendrokronologiskt prov. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

I Öjebyn finns stugor i en våning med två kammare, men också stugor som är uppförda i två våningar och innehar mellan fyra och sex kammare. I några stugor förekommer även fler.
Bebyggelsen följer inte någon plan utan har vuxit fram längs med infartsvägarna från de omgivande byarna. Detta förde med sig att stugorna samlades byavis.

Öjebyn1

Öjeby kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstugorna uppfördes i liggtimmer och där några fasader än i dag saknar både panel och färg. Fönsterluckor och ytterdörrar är målade i en klassisk färgpalett; från ockragul, kromoxidgrön till engelskt röd och vit.

kyrkstaden norrfjärden

Norrfjärdens kyrkstad. Bild lånad från Piteå museum.

Norrfjärdens kyrkstad
Norrfjärdens kyrkstad, ca 15 km norr om Piteå, har sin grund i det ökade administrativa samhällskravet samt den ökande befolkningsmängden i Piteå kring sekelskiftet 1900. Med anledning av detta kom Piteå landsförsamling att delas och två nya socknar uppkom. En av dem blev Norrfjärden. När församlingen fick en ny kyrka på 1910-talet följde även kyrkstadstraditionen med och nya kyrkstugor uppfördes av den lokale byggmästaren Efraim Åkelund. Stugorna, 31 till antalet, som kom att innehålla flera kyrkstugekammare med olika ägare blev stora och kom att placeras i raka led längs med gatorna i kyrkstaden. Längst ner mot fjärden placerades de äldre stugorna som kom att flyttas från Öjebyn där sockenkyrkan uppfördes år 1913.
Stugorna målades röda med klassiskt vita snickerier.

Hortlax kyrkstad

Hortlax kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Hortlax kyrkstad
Hortlax kyrkstad, ca 10 km söder om Piteå, är även den en produkt av Piteå landsförsamlings delning i början av 1900-talet. Kyrkstaden är den yngsta och även den minsta av de tre kyrkstäderna då kyrkstugorna uppfördes på 1920-talet.
Som arkitekt för både kyrkobygge och stugor var Edvard Dahlbäck. De 9 stugorna som kom att uppföras i en våning med flera rum uppfördes i dalainspirerad nationalromantik, en rådande stil vid 1900-talets början och målades med röda fasader och vita snickerier. Stilen var ett högst medvetet val av arkitekten då kyrkan uppfördes i en nygotiskt stil med nationalromantiska inslag.

Alla tre kyrkstäder är resultat av sin tid med de stilideal som då rådde, där var och en  har sin speciella karaktär och där spåren efter dåtidens kyrkstadssed  fortfarande är högst påtagliga.

 

Källor

Piteå museum:
http://www.piteamuseum.nu/kulturmiljoer/kyrkor-och-kyrkstader/

Husera, Piteå kommun: https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/hortlax.asp
https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/norrfjarden.asp

 

Vid skrivbordet Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie