Skärrim och berättelsen om fjällens kulturlandskap

Många använder ord som ”vildmark” och ”orörd natur” om landskapen här. Men vad betyder det, egentligen? ”Vild” som i otämjd av människan? ”Orörd” som i icke-mänsklig närvaro? Vi använder ordet kulturlandskap.

För Silvermuseet är det viktigt att lyfta fram att vi lever i ett kulturlandskap där de människor som levt här under tusentals år har lämnat spår och påverkat sin omgivning. Spåren finns överallt, bara man vet vad man ska titta efter. Och mycket av den forskning som bedrivits vid vårt forskningsinstitut INSARC under snart 20 år har handlat om att få mer kunskap om hur människorna levt här ända sedan inlandsisen försvann för snart 10 000 år sen.

Det finns inte någon vildmark i vår fjällvärld. Tvärtom bär fjällens landskap ett kulturarv med rötter tusentals år tillbaka i tiden. I landskapet finns spår av människors vardag. Spåren efter äldre tiders bruk är finstilta – här finns inga monument som tar omgivningen i besittning. Vissa spår kan dock vara synliga och lätta att förstå, medan andra är svåra att upptäcka och tyda. För den som är förankrad i traditionell samisk kunskap förmedlar spåren sina särskilda berättelser. Besökare med annan bakgrund kan finna andra vägar till kunskap. I båda fallen bidrar forskning om äldre tiders samhällen till en fördjupad förståelse för landskapets innebörd och värden.

Vy över området i Skärrim. Foto: Gry Helen Sivertsen, Silvermuseet

Vi märker av ett ökande intresse för fjällens kulturlandskap, och vi tror att människor bäst kan lära känna landskapet och vår gemensamma historia genom att besöka platser där spåren och berättelserna finns. Vårt mål är därför att vägleda våra besökare ut till platser inom Arjeplogs kommun så att de kan lära sig mer, samtidigt som de får njuta av vår vackra omgivning!

En sådan besöksplats som vi jobbat med är Skärrim som ligger invid Silvervägen, nära Vilstugan vid det som i dag är norska gränsen. Namnet Skärrim kommer troligtvis av skärre som betyder dvergbjörk. I denna fina fjällmiljö har forskarna studerat de spår som människan lämnat över tid och vi kan se hur landskapet har brukats på olika sätt. Här finns härdar, stallotomter, förvaringsgropar och andra lämningar som berättar om människans tidigare liv. På platsen kan vi resa 1 000 år tillbaks i tiden och få en inblick i tillvaron för de som levt här, samtidigt som det är tydligt att området fortfarande är viktigt för dagens renskötsel. Det syns bland annat genom den renskötselanläggning som finns här.

En av stallotomterna i Skärrim. Foto: Gry Helen Sivertsen, Silvermuseet

Under två år har vi genom projektet Skärrim utvecklat information om och till platsen för att besökare ska få veta mer om hur människan använt och använder området kring Skärrim. Vi har arbetat för att tillgängliggöra denna del av det fantastiska kulturarv som finns inom kommunen för arjeplogare och för våra besökare. Dels genom skyltningen med lättillgänglig information, dels genom en bok i vår skriftserie Anvarat, som handlar om Skärrim och andra kulturlandskap i fjällen. I framtiden är tanken att vi ska kunna ta besökarna till Skärrim för en guidad tur, så vi kan berätta mer. För när vi besöker en plats kan vi bättre förstå dess historia!

En av skyltarna i Skärrim. Foto: Gry Helen Sivertsen, Silvermuseet

Den 30 juni är det äntligen dags för invigning av Skärrim. Den dagen kommer en buss att ta våra besökare från Arjeplog upp till Skärrim. På plats kommer Ingela Bergman som är arkeolog och vår kommunikatör Gry Helen Sivertsen att berätta mer om arbetet med Skärrim och tanken med platsen. Och du är självklart välkommen dit! Det kommer att bli en spännande dag. Och vi hoppas på fint väder och många nyfikna besökare.

Fakta
Projektet har finansierats av Länsstyrelsen i Norrbotten och Arjeplogs kommun.

Vid tangentbordet:
Malin Brännström, museichef, och Gry Helen Sivertsen, museiassistent/kommunikatör, Silvermuseet

Vad är din favoritmat?

Som kock får jag ofta svara på frågan: Vad är din favoritmat? Jag tror få personer är medvetna om vilken helig mark denna artighetsfras är och trampar på, ej heller den spännvidd och komplexitet jag som mottagare tolkar frågan på.

Mat och dryck är nämligen så situationsanpassad för min del.
Låt mig utveckla.

Vad skulle vara ett fullgott substitut för morgonens första kaffekopp?
Vem skulle där och då byta ut den nygräddade kanelbullen, när din mormor i ett rött och vitrutigt förkläde öppnar den varma ugnsluckan och den himmelska doften av kanel får ditt innersta väsen att jubla av eufori?
Vem tycker inte att årets första kräftskiva, helst i familj och goda vänners lag med löjliga och fula hattar är en fullkomlig smaksensation?
Ni förstår vart jag vill komma?

Jag såg en dokumentär för något år sedan om en 86 år gammal sushikock från Japan. Han var inne på ett ämne som hänförde och berörde mig. Han satte ord på en känsla som jag har burit med mig ända sedan jag började min gastronomiska upptäcktsfärd.

Han avhandlade våra grundsmaker. Sött, salt, surt, beskt. Umami anses vara den femte smaken, och skulle kunna översättas i ett samlingsbegrepp för djupa och mogna smaker. Ett uttryck så diffust att det finns svenska toppkockar som inte vill kännas vid dess begrepp.
Men denna japanska sushikock och ålderman hade en djupare syn på Umami, han tyckte att det sammanfattade någonting större. Han beskrev det så här:

”Umami är första klunken av en kall öl på din första semesterdag”

EXAKT så känner jag också.
Det beror alltså på. Tillfället, platsen, miljön, situationen, sällskapet, osv.

Så vad är då min favoritmat?
Jo, det är ett tjog ostron när jag slipper öppna dem själv, det är min mammas ugnsgratinerade lax i barndomshemmet, det är mormors blodplättar jag aldrig glömmer, det är confiterad grissida, det är de nybakta sconesen min flickvän väcker mig med på en söndag, den nyrökta abborren jag äter med händerna ute i skärgården, och det är barndomens kioskvältare nr 1. VARM nyponsoppa, med mandelbiskvier och KALL vaniljglass.

Nyfångad fisk blir lyxig frukost i fjällen. Foto: Frida Palmbo

Nyfångad fisk blir lyxig frukost i fjällen. Foto: Frida Palmbo

Det norrländska arvet och landskapet lämnar oss med förutsättningar vi kanske ibland tar lite för lätt och givet på. Solen som sommartid vägrar gå ner utan brinner i sommarnatten och packar våra bär fulla av kraft och smak, helt oslagbara i dess sort och karaktär.

Fiskevatten. Foto: Frida Palmbo

Fiskevatten. Foto: Frida Palmbo

Fjällen med de naturliga betesmarkerna och de hundratals milen av strömmande fiskevatten av olika sorts karaktär har gett generationer av oss möjligheten att finna lyckan i den fantastiska smakbilden av hjortron, blåbär, åkerbär, löjrom, hemskjutna skogsfåglar, vilt och fisk.

Nyplockade hjortron. Foto: Frida Palmbo

Nyplockade hjortron. Foto: Frida Palmbo

Det har påverkat och format oss med sin miljö, sitt lugn, sin mentalitet och med hjälp av det landskapet där varje årstid visar just sina förutsättningar för oss.

Det är i detta ursprung du kan finna just din umami.

Jag avslutar att citera Ulf Lundell, en stor inspirationskälla för mig i tonåren.
”Lyckan är för enkel för att vi skall kunna förstå den
Som om sanningen inte vore nog
Det borde räcka med att se en fågel leva sitt liv i en skog”.

Vid tangentbordet denna vecka:
David Palmbo