Kulturarvspodden 9: Emaljerade kaffepannor

Kaffe har konsumerats flitigt i Sverige sedan 1800- talets mitt och är idag en självklarhet i många hem och på de flesta arbetsplatser. Hur vi tillagar och dricker vårt kaffe varierar och är en del av vårt kulturarv, liksom hur den tekniska utvecklingen från vedspis till kaffeautomat också är en del av vår historia. 

I inslaget pratar Christelle Fredriksson från Norrbottens museum med Eva Marie Svensson om tre emaljerade kaffepannor som har använts av en familj på en gård i byn Börjelslandet norr om Luleå och som nu är en del av museets föremålssamling.

De kommande avsnitten av Kulturarvspodden kommer att ha ett lite annorlunda format jämfört med tidigare avsnitt eftersom de kommer att vara samproducerade med Norrbottens taltidning. Avsnitten kommer att ha sin utgångspunkt i föremål ur Norrbottens museums samlingar.

Inslaget har producerats av och sändes först den 14/2 2022 i Norrbottens taltidning Insyn (www.norrbottenstaltidning), som är en taltidning för personer med nedsatt syn och ges ut av Region Norrbotten.

Vid tangentbordet, Nils Harnesk.

Inventarienummer: 030806 Fotograf: Ola Norén Fotodatum: 2021-12-14 Bildbeskrivning: 030806 tillsammans med 030809 (vit) och 030805 (blå) © Norrbottens museum

Litteratur:

Attman, Artur, 1951. Kockumverken vid Ronnebyån: en hundraårig industriell utveckling.

Betts, Jane; foto: Krohn, Hans, 2011. Från bruksverk till konstverk i emaljens Ronneby :Kockums emaljerverk 1893-1971.

Laukka, Liisa, 2016. Rakas Finel ja Arabia-emali/Kärlek till Finel och Arabia.

För att hitta föremålen i Norrbottens museums föremålsdatabas ange följande nummer för respektive föremål: 30805, 30806, 30809

Lite om den arkeologiska samlingen

Tänkte skriva lite om vad vi har haft för oss i den arkeologiska samlingen under året. Tidigare hörde de arkeologiska samlingarna under avdelningen Bildarkiv och samlingar, men nu har avdelningen Kulturmiljö haft ansvar för denna del av museets samlingar i nästan två år. Det betyder att vi som tar in fynden från fält också tar hand om dem efter fältjobbet.

Det vi har lagt krut på är uppordning av olika slag. Som det tidigare skrivits om har vi jobbat på med det stora Nordarkeologi materialet, se exempelvis Nordarkeologi del 1 – Stenartefakter. Vi registrerar fynden i en databas och lägger upp dem i askar. Allt för att materialet ska bli sökbart och kunna användas för tex utställningar och forskning. Vi har också börjat ordna upp andra äldre material, främst från Arjeplog, däribland fynden från undersökningarna på Nåttiholmen, Sveggejaur.

Vårdlokalen. Här sker uppordningen och registreringen av fynden. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.

Ordningen i själva magasinet har också gjorts om. Numer är allt ordnat topografiskt. Det vill säga att alla fynd från en socken står på samma ställe i inventarienummerordning. Också det för att det ska vara lättare att hitta bland fynden. Det som ännu inte är uppordnat står också i den här ordningen, men för sig.

Hyllan med fynd från Arvidsjaur. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.

Vi fortsätter också att lägga metallfynd i ett speciellt skåp. Metaller behöver jämn och låg luftfuktighet för att klara sig bra och därför har vi börjat lägga in dom i ett specialbyggt skåp där vi kan kontrollera luftfuktigheten.

Klimatskåpet för metallfynd. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.

Vi har också börjat ett arbete med att göra i ordning ett avskilt ställe i magasinet till förvaring av de mänskliga kvarlevor som finns i de arkeologiska samlingarna.

Vad ska nu allt detta vara bra för kan man ju undra? Jo, i och med att materialet i magasinet blir lättare att hitta i blir det också tillgängligt. Det öppnar för möjligheter att ställa ut fler föremål. Både forskare, allmänheten och vi själva på museet kan använda fynden för att berätta om historien här uppe. Och allt eftersom vi hittar ny kunskap, kan vi går tillbaka till de gamla fynden och kanske tolka dem på nytt och få fram ny spännande kunskap.

Vid tangentbordet:
Lars Backman, arkeolog

Läs fler äldre blogginlägg om Nordarkeologi:
Nordarkeologi
Nordarkeologi återbesöks
Selholmen – en arkeologisk sensation?