Fokus: kulturmiljöer i Kiruna

För 2 veckor sedan skrev min kollega Frida på bloggen: ”Fältsäsongen närmar sig med stormsteg” där hon beskrev hur planeringen/stressen går inför arkeologernas sommarprojekt. Jag själv förbereder också för fullt inför min fältsäsong!

I onsdags åkte jag med morgontåget till Kiruna för startmöte inför dokumentationen av byggnader i Kiruna, vilket jag nämnt i ett tidigare inlägg. Norrbottens museum har fått i uppdrag av LKAB att inom deras projekt ”Dokumentation av kulturmiljöer” fokusera på två byggnader: Hjalmar Lundbohmsgården samt järnvägsstationen. Båda dessa är byggnadsminnen (eller snarare var, järnvägsstationens upphävdes 2011-12-02) vilket ställer stora krav/ riktlinjer på hur dokumentationen går till.

Dokumentationen hänger såklart samman med samhällsomvandlingen i Kiruna, eftersom ingen av dessa byggnader inom snar framtid kan stå kvar där de står idag. Vad händer då med dessa? Jo, Järnvägsstationen kommer troligen att rivas medan Hjalmar Lundbohmsgården kommer att flyttas till ny plats inom Kiruna.

Gården är uppförd av timmer och byggdes i flera etapper, vilket har gett en speciell planlösning.

Vy över Hjalmar lundbohmsgården. Gården är uppförd av timmer och byggdes i flera etapper, vilket har gett en speciell planlösning. Hur ska man hantera det vid en flytt?

Hur Hjalmar Lundbohmsgården kommer att flyttas är dock inte klart, och var också något vi diskuterade under mötet. Kommer den att plockas ner stock för stock? Flyttas i sin helhet? Delas upp i mindre delar? Var den nya placeringen kommer att vara är inte heller klart men 2015 ska Hjalmar Lundbohmsgården (själva bostadshuset samt byggnaderna B1 och matboden som tillhör gården) finnas på sin nya plats. Och hur ska denna plats se ut? Vilka värden har den gamla platsen/tomten som vi bör se till att även den nya har? Första steget i att hantera Hjalmar Lundbohmsgårdens situation är just denna dokumentation som kommer att bli en beskrivning av hur gården ser ut i dagsläget, eftersom huvudsyftet med dokumentationen är just att den ska kunna användas när byggnaden demonteras/återuppbyggs.

Timmerhus flyttas då och då. Här volymflytt av "Taubehuset" i Göteborg 1967. Blev byggnadsminne 2007, och ett av dess utpekade värden är just att det har flyttats. Likt Hjalmar Lundbohmsgården är ett av byggnadens starkaste värden dess koppling till en speciell person, Evert Taube, som dock aldrig bodde i huset. Men kopplingen är den största faktorn till att byggnaden finns kvar idag.

Timmerhus flyttas då och då. Här volymflytt av ”Taubehuset” i Göteborg 1967. Blev byggnadsminne 2010, och ett av dess utpekade värden är just att det har flyttats. Likt Hjalmar Lundbohmsgården är ett av byggnadens starkaste värden dess koppling till en speciell person (Evert Taube) som dock aldrig bodde i huset. Men kopplingen är den största faktorn till att byggnaden finns kvar idag. (foto: Bertil Jeppson)

Syftet/målet med dokumentationen över järnvägsstationen blir annorlunda. Byggnaden kommer inte att finnas kvar fysiskt men hur säkerställer vi att minnet ändå lever kvar? Det kommer bli en gedigen dokumentation, med byggnadsbeskrivning, fotografering, beskrivning över förändringar, redogörelse för historiken, miljön, dess betydelse för stadens framväxt mm. Järnvägsstationen uppfördes efter ritningar av SJ:s arkitekt Folke Zetterwall som ritat runt 200 järnvägsstationer i landet, även Kirunas första, uppförd 1902, vilken dock brann ner till grunden 1915. Snabbt kom en ny på plats som liknade den gamla, med skillnaden att den gamla var i timmer medan den nya uppfördes i tegel. Men man kan tydligt se att formen är densamma.

Järnvägsstationen då och nu. genom att jämföra hur byggnaden ser ut idag med äldre ritningar eller fotografier kan man spåra förändringar som skett.

Järnvägsstationen då och nu. Genom att jämföra hur byggnaden ser ut idag med äldre ritningar eller fotografier kan man spåra förändringar som skett.

I slutet av augusti stängs spårtrafiken till stationen, då en ny temporär station ska börja användas. Jag tycker därför att ni ska passa på att göra en tågresa till Kiruna under sommaren, för järnvägsstationen är verkligen vacker! Särskilt när solen lyser på teglet och dess färgskiftningar och mönstermurning tydligt framträder…

Polygonalt trapphus på ena gaveln, vilket flera av Zetterwalls stationshus uppförda under 1910-talet fick

Polygonalt trapphus på ena gaveln, vilket flera av Zetterwalls stationshus uppförda under 1910-talet fick

Från den 10onde juni finns jag på plats i Kiruna, för att inventera dessa två miljöer under sommaren. Jag arbetar dock inte ensam under fältarbetet utan tillsammans med två till bebyggelseantikvarier, två av museets fotografer, en etnolog m.fl. Uppdateringar och mer information om projektet och miljöerna kommer att komma! Det är spännande, och kul, att det äntligen drar igång!

Trevlig helg!
/Clara Nyström