Västerbottens museum har under sommaren utfört en av de till ytan största undersökningarna i övre Norrland och i samband med detta behövde de förstärkning av arkeologer med stor erfarenhet av undersökningar. Jag och några kollegor blev därför inbjudna att delta vid utgrävningarna i Umeå och självklart lovade vi att bistå dem, dels för att hjälpa till, men också för att få möjlighet att öka på vår kunskap om vårt grannlän.

De arkeologiska undersökningarna utfördes på grund av att Umeå kommun planerar att leda bort trafiken längs E4, utanför Umeås centrala delar, genom en ringled. Ringleden ska gå både öster och väster om centrum. Den östra delen av ringleden är redan påbörjad och till stora delar färdigställd, medan den västra delen, den sk Västra länken, ska påbörjas i år.

I området där Västra länken planeras finns ett stort antal kända fornlämningar som härrör från äldre bronsålder in i historisk tid. En stor del av fornlämningarna utgörs av boplatser men även boplatsgropar, kokgropar, härdar, fångstgropar och slaggplatser finns i området.

Under den vecka som jag själv deltog i undersökningarna fick jag gräva en boplats där mörkfärgningar med skörbränd sten, brända ben och slagger påträffats. Detta kanske kan låta som lite tråkiga fynd, men för en arkeolog med ett brinnande intresse för tidig järnhantering, är dessa fynd mycket intressanta!

Mörkfärgningarna är rester efter härdar eller eldstäder, där man slängt sina matrester och även utfört järnsmide. De slagger som påträffats i och utanför härdarna är restprodukterna från järnsmidet. Härdarna har ännu inte daterats, men med utgångspunkt i fynden, har de troligtvis använts under den yngre järnåldern och är därmed ca 1000-1500 år gamla.

Ronny Smeds vid Västerbottens museum undersöker en av smideshärdarna i området. Foto: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

Det intressanta med den här platsen var att flera sådana här smideshärdar påträffades inom en relativt begränsad yta. I Norrbotten har vi hitintills bara träffat på enstaka smideshärdar från den här perioden, en tidsperiod som vi för övrigt har mycket lite kunskap om. Att flera härdar finns inom samma område kan innebära att en större grupp människor har vistats på platsen, förmodligen under en ganska kort period, eftersom det fanns relativt lite fynd på platsen. Kanske har de här härdarna något att göra med det stora fångstgropssystem som ligger alldeles i närheten av boplatsen? Kanske utnyttjades platsen som en slags jaktstation, då fångstgroparna skulle vittjas?

Undersökningarna i Umeå går nu in på sluttampen och vi ser fram emot att få resultatet från alla analyser och den rapport som ska skrivas. Bland de lämningar som har undersökts finns rester efter stolphålshus från bronsåldern med sydsvenska paralleller, jordbruksindikationer och lämningar från järnålder och medeltida bosättningar. Undersökningarna är av stor betydelse för att fylla de kunskapsluckor som finns om kustsamhället i övre Norrland under bronsålder, järnålder och medeltid.

Vid datorn denna fredag:

/Carina Bennerhag