Etikettarkiv: Kulturlämningar

Återigen dags för fältarbete!

Publicerat av
Svara

Norrbottens museums arkeologer har arbetat inomhus i några veckor med bland annat rapportskrivningar och förberedelser av nya projekt. Till veckan drar samtliga arkeologer återigen ut i fält: Åsa Lindgren och Carina Bennerhag har i veckan påbörjat arbetet med att granska inkomna tips från allmänheten. De planerar att fortsätta med tipsgranskningen i några veckor. Olof Östlund och Nils Harnesk kommer att arbeta 2 veckor i Gammelstad med schaktkontroller i samband med Luleå Energis fjärrvärmedragningar inom fornlämningsområdet. Nils har lovat att blogga mer om Gammelstadsjobbet under nästa vecka. Undertecknad kommer att tillsammans med Lars Backman åka till nordligare breddgrader under några veckor.

Några veckor i Malmfälten
På måndag börjas totalt 5 veckors fältarbete i området kring Kiruna. Det är 3 olika arbeten som ska utföras och som kommer engagera ett flertal arkeologer. Förutom undertecknad och Lars Backman, som är projektledare för samtliga arbeten, kommer Olof Östlund och Nils Harnesk att ansluta när deras arbete i Gammelstad är över. Per Lundmark som arbetat med oss i samband med den arkeologiska utredningen i Kallak med anledning av Beowulf Minings gruvetableringsplaner kommer tillsammans med Pernilla Pettersson att delta i arbetet. Pernilla har arbetat åt Norrbottens museum under fältsäsongen 2007 när lokal 7 längs med Haparandabanan undersöktes och är varmt välkommen tillbaka!

Undersökning av härdar i Svappavaara
Nästa vecka påbörjas en arkeologisk slutundersökning av 2 härdar i Svappavaara. Härdarna ligger i vägen för Northland Resources planer på att bygga en ny omlastningscentral för malm i området. Länsstyrelsen i Norrbottens län har därmed beslutat att härdarna först ska undersökas innan exploateringen kan äga rum. I somras utförde Norrbottens museum en utredning i området och då påträffades dessa härdar. Undersökningen ska försöka svara på hur gamla härdarna är, under vilken tid på året de har använts och förhoppningen är att hitta benmaterial i eldstäderna som ska kunna berätta något om vad människorna som anlagt eldstaden har levt av.

Arkeologisk utredning kring berget Mertainen
LKAB planerar att återuppta gruvverksamhet kring berget Mertainen utanför Kiruna. Idag finns två härdar inom exploateringsområdet och den arkeologiska utredningen syftar till att ta reda på om fler fornlämningar kan komma att beröras av LKAB:s planerade gruvverksamhet. I anslutning till utredningsområdet finns fler fornlämningar registrerade och omkring 18 km sydöst om vårt område finns det rikligt med gruvlämningar från 1600-tal och framåt.

Arkeologisk besiktning kring Rakkurijärvi
Norrbottens museums tredje uppdrag i Malmfälten är en arkeologisk fältstudie/besiktning kring sjön Rakkurijärvi strax sydväst om Kiruna. Detta arbete utförs med anledning av att Kiruna Iron AB genomför malmprospekteringar i området. Norrbottens museum har under 2005-2006 utfört stora arkeologiska utredningar kring Kiruna, varvid ett flertal härdar, kulturmärkta träd och lämningar efter gruvprospektering påträffades inom Golder Associates prospekteringsområde.

Hösten har anlänt och vi hoppas på härligt klart höstväder och färgrika vyer kring Kiruna. Förhoppningsvis slipper vi ösande regn och snöfall… Oavsett väder så ser vi fram emot att återigen klafsa över ett antal myrar, göra upp en och annan lunchbrasa och naturligtvis hitta några fina fornlämningar!

Vid tangentbordet denna fredagseftermiddag:
Frida Palmbo

Kulturlämningar kring Kallak

Publicerat av
2

Norrbottens museum har utfört en arkeologisk utredning på uppdrag av Beowulf Mining inför eventuell gruvetablering i ett område mellan byarna Björkholmen och Randijaure utanför Jokkmokk. Förutom de fornlämningar som har hittats i samband med den arkeologiska utredningen kring Kallak har även ett flertal kulturlämningar hittats. Skogarna kring Kallak uppvisar även spår efter tidigare skogsbruk i form av yxfällda träd och kraftigt förkolnade trädstammar visar att skogsbränder har härjat i området. I anslutning till rester efter en husgrund påträffades en brunn som uppförts i samband med att skogsarbete skett i området under 1900-talets första hälft.

Brunn © Norrbottens museum

 

Jordrymningar och skärpningar
Malmfyndigheten i området kring Kallak hittades redan under 1940-talet. I samband med den arkeologiska utredning som Norrbottens museum nu har utfört i området kring Kallak hittades spår från denna tid. Jordrymningar bildas i samband med borttagande av jord då en mark-/bergsyta blottläggs för att man ska kunna komma åt malmen. Därefter har det varit möjligt att börja med själva malmbrytningen. Mindre provbrytningar kallas för skärpningar.

Nils Harnesk dokumenterar en jordrymning © Norrbottens museum

Skärpning © Norrbottens museum

Kulturmärkta träd
Norrbottens museums arkeologer har även hittat ett antal barktäkter i området. En barktäkt utgörs av en barklös yta i nedre delen av en tallstam. Barktäkter har uppkommit genom att tallens innerbark har skurits loss från trädet i ett sammanhängande stycke. Det yttre, grova barkskiktet skrapades bort så att endast den vita och ätliga innerbarken fanns kvar. Barken användes sedan till mat eller som förpackningsmaterial. Barken togs endast från en del av stammen och tallarna har därför överlevt. När trädet fortsatt att växa har barken vallats in över ytan där barktäkten har tagits.

Barktäkt © Norrbottens museum

 

Barkmat – nödmat eller delikatess?
Tallens innerbark är rik på kolhydrater, C-vitamin och mineraler och har dessutom kolesterolsänkande egenskaper. Det har varit vanligt förekommande att använda sig av innerbark som kosttillskott över hela det samiska bosättningsområdet. Barken har skördats i samband med savningsperioden i slutet av juni och lagrades inför vintern. Färsk betraktades barken som en delikatess och som torkad produkt kunde barkflingor användas i t ex soppor.

Tallbark som nödmat i samband med missväxt har gjort att barken fått dålligt rykte som människoföda. När spannmålsskördarna slagit fel för bondebefolkningen blev missväxten ett faktum vid den tid på året när näringsvärdet i tallens bark sjunkit och de giftiga ämnena i barken ökat. Därför var den bark som skördades på sensommaren och hösten inte särskilt lämplig som mat.

Minst 3000 år gammal barktäkt
Silvermuseet i Arjeplog har studerat barktäkter inom det samiska bosättningsområdet, Sápmi. Den hittills äldsta matbarktäkten som de funnit är ca 3000 år gammal! Det är även troligt att man använt sig av bark som föda ännu längre tillbaka i tiden än så. Silvermuseet har även sett att bruket av tallarnas innerbark i regel verkar upphöra vid slutet av 1800-talet.

Vid tangentbordet denna fredagseftermiddag:

Frida Palmbo

Källor:
Östlund, Lars; Bergman, Ingela & Zackrisson, Olle. 2007. Bark – nyttigt och gott. I: Forskning och framsteg nr 5, 2007.