Hansafat

I Norrbottens museums samlingar finns mycket spännande. Denna gång tänkte jag titta närmare på ett kopparfat. Fatet är som sagt tillverkat av koppar och ungefär 30 cm i diameter stort och ca 5 cm djupt. Fatet är slitet och lagat med fastnitade kopparbitar på tre ställen. På fatets insida finns en ornamentik föreställande änglar. En större ängel i mitten och fyra mindre änglar efter kanten på fatet. Alla är avbildade framifrån men med huvudet i profil. De bär mössa och vingarna sticker upp ovanför axlarna.

Avritning Hansafat
Fatet är ett så kallat Hansafat. Benämningen kom till på 1800-talet och trots att det inte finns några belägg för att Hansan skulle ha haft något med faten att göra hänger namnet kvar. Det verkar snarare varit kyrkan som stått bakom faten. Framförallt nunneklostren inom augustiner- och praemonstratenserordnarna. Fatens spridning har satts i samband med missionsverksamhet. De flesta av hansafaten har en dekor som hämtat inspiration från bibeln eller någon myt. Forskning har visat att fatens dekor ofta har sina förlagor i bokillustrationer. Då faten tros ha använts för bland annat den rituella rengöringen innan bikten, är motiven sånt som kan förknippas med botgöring, som till exempel temat Dygden och Lasterna. Ofta kombineras  motiven med lämplig latinsk text.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hansafatet från Laukuluspa som finns i Norrbottens museums samlingar. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

I länder som tidigt antagit kristendomen, som England och Frankrike, förekommer sådana här fat men med en tydligare dekor. Antagligen har dekoren kopierats från fat till fat. Detta har gjort att framställningen ändrats över tid. Detta syns på fatet som finns i Norrbottens museums samlingar, då till exempel vad som ursprungligen ska vara en krona på en av figurerna har blivit en mössa. Liknande fat som ”vårt” har främst hittats i Östeuropa, men också i Nordnorge. Alltså i områden som kristnats senare.

Tillverkning av liknande fat skedde i bland annat i Sachsen i östra Tyskland under 1100- och 1200-talet. Just i det här fallet kanske från ärkebiskopssätet Magdenburg. Från Magdenburg utgick mission österut in på slaviskt område. Det kan alltså vara via Östeuropa som fatet antagligen via många händer till sist hamnade här. Kanske på någon av de gamla handelsvägarna mellan Nordkalotten och handelscentra som Novgorod och Kiev. Och vars hamnade det till sist? Jo i jorden nära den gamla gångstigen mellan Laukuluspa och Rensjön i Kiruna. Där råkade upphittaren sparka till något grönt med foten och ett märkligt fynd hade kommit i dagen. Hur fatet hamnat där kommer vi nog aldrig att få veta,  men fyndet är mycket märkligt och kan ändå berätta en spännande historia.

Vid tangentbordet
Backman

Läs mer:
Wallerström, Thomas. 1985. Dygderna och Lasterna vid Laukuluspa. Norrbotten 1985.

Aktuellt på Norrbottens museum

Nu är sportlovsveckan här med solsken, blå himmel, hög luft och minusgrader. Allt precis som det ska vara för en lyckad ledig vecka för skolbarnen. På museet pågår massor med aktiviteter både utom- och inomhus för barn hela sportlovsveckan. På Björkskatan föreläste Karin Tjernström, arkivarie i onsdagskväll om Kvinnorna på fröken Frimans tid och den 22 februari var det vernissage på museet på utställningen Verksamhet – Temporära tillägg och tillfälliga hantverk. Det är en konstnärlig dokumentation av Kiruna stadshus Igloo. På museet pågår också utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten till och med 9 juni. Privatpersoner liksom grupper är välkomna att boka en visning alternativt att ni bara tittar på den själva. Än är vi bara lite drygt två månader in i 2019, men verksamheten pågår för fullt och besökarna strömmar till både fysiskt och på nätet.

Norrbottens museum blev nominerat till Årets museum 2019 av allmänheten. Det är vi väldigt stola över! Inför urvalet fick vi frågor från juryn om museets verksamhet och att 2018 var ett fullmatat år med en rejäl ökning av besökare blev vi tydligt varse om. Antalet fysiska besök och möten med museet var 2018 73 636 personer, en ökning med cirka 11 000 personer jämfört med 2017. 2016 hade Norrbottens museum drygt 40 000 besökare.

Utöver de fysiska besöken tillkommer de virtuella på Facebook, hemsidan och Kulturmiljöbloggen. Där ser vi också en stadig ökning, inte minst på alla läsare av Kulturmiljöbloggen. Det är verkligen glädjande att se att så många fler får tar del av museets utbud.

Trots detta kom vi inte med bland de tre museer som gått vidare till utnämningen Årets museum 2019. Det är istället Härjedalens Fjällmuseum i Funäsdalen, Kvinnohistoriskt museum i Umeå och Skissernas museum i Lund som gått vidare och kan vinna utmärkelsen. Sveriges Museer och Svenska ICOM (International Council of Museums) står bakom det prestigefyllda priset som delas ut i samband med museernas vårmöte i Östersund i april.

På museet är vi igång med bygget av tre nya egenproducerade utställningar och de kommer att lanseras under året. Den utställning som ligger närmast är ett samarbete med Norrbottens Hemslöjdsförbund där vi kommer att visa en stor hemslöjdsdonation. Den lanseringen sker den 22 maj. På Arkeologidagen den 25 augusti kommer vi att släppa Årsboken, som kommer att vara fullmatad av artiklar om arkeologi. Under hösten lanseras också en arkeologisk utställning på Norrbottens museum, baserad på artiklarna från Årsboken. Nytt är också att vi kommer att ha klimatanpassade montrar som gör att vi kan visa känsligare föremål. Samma dag kommer dessutom ett försök med järnframställning att ske i Vivungi. Jannica Grimbe, antikvarie berättade om det i sin blogg den 8 februari i år. Slutligen så lanseras andra delen av basutställningen Under samma himmel i december. Den första delen var Födelse och denna utställning heter Mark och riktar sig till barn 6-10 år.

Hela 2019 är utnämnt till kulturarvsår i region Norrbotten. Visst har du sett att det finns en kulturarvskalender? Där kan man läsa om evenemang som sker i länet och den fylls på kontinuerligt. http://norrbottensmuseum.se/kulturarv2019.aspx

I måndags var jag i Bryssel och hade ett möte med Mikael Jansson, Managing Director och Julia Hanson, Adviser in European Affairs på North Swedens regionkontor. Så här beskriver de själva sitt uppdrag. North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU. Målet med verksamheten är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan. 

Bilg Mag blogg

Mikael Jansson, länsmuseichef Margaretha Lindh och Julia Hanson i Bryssel.

Jag fick möjlighet att berätta hur vi jobbar på Norrbottens museum externt och hur vi har organiserat oss internt och vi samtalade en hel del om Norrbottens kulturarv, vad vi gör under kulturarvsåret, vad begreppet kulturturism kan innebära för oss och om den kommande långtidsbudget som EU kommer att lägga fram. EU jobbar också för en integrerad politik för hela Arktis-området och Norrbotten hör dit.

När jag började jobba här i Norrbotten hade jag först svårt att förstå att jag jobbar i Arktis, men ju mer jag tränger in i begreppet och frågorna, ser jag att det är mycket som förenar länderna här uppe i norr. I januari skickade jag in en ansökan till Nordplus tillsammans med Färöarna, Island och Norge där vi vill vi samarbeta omkring den digitala utmaningen, lära av varandra och utbyta erfarenheter.

North Sweden ingår i många olika nätverk och arbetsgrupper, och att de vet mer om Norrbottens museum och vår verksamhet gör att de i sin tur kan berätta och sprida information om det arbete vi gör i de möten och sammanhang de befinner sig i.

I december 2018 fick museet ett 3- årigt Interregprojekt beviljat, ett samarbete med Finland. Projektets agronym VEKU VAKU står för Vesivoiman kulttuuriperintö Vattenkraftens kulturarv och handlar i korthet om att på olika sätt synliggöra kulturarvet runt Ule- och Lule älvdal. De kommuner som ligger utmed älvdalarna kommer också att ingå i projektsamarbetet. Just nu slipas det på samarbetsavtalet, men när det är klart så går projektet igång. Det är norra Österbottens förbund som är huvudprojektägare och för Region Norrbottens del är det Marcus Bengtsson, antikvarie på Norrbottens museum som är projektansvarig.

Jag har här valt att beskriva några händelser, projekt, möten och samarbeten för att ge en bild av vad som pågår på Norrbottens museum. MEN Norrbottens museum vore ingenting utan den kunniga och specialiserade personalstyrkan som gör att vi dagligen utvecklas i mötet med er besökare och samarbetspartners. Norrbottens museum är ett länsmuseum, det är invånarnas museum och det ska tydligt spegla länets kulturarv.

7 mars 2019
Margaretha Lindh
Länsmuseichef