Kulturarvspodden 10: En gardin från Kiruna stadshus

Kiruna stadshus invigdes 1963 och  byggnaden ritades av Artur von Schmalensee. Stadshuset var en viktig symbol för Kiruna och mottog år 1964 Salin-priset som Sveriges vackraste offentliga byggnad. År 2001 blev Kiruna stadshus ett byggnadsminne enligt kulturminneslagen för att skydda och bevara byggnaden för framtiden men skyddes kom att hävas i och med stadsomvandlingen i Kiruna. På grund av gruvverksamheten behöver stora delar av stadsbebyggelsen i Kiruna rivas eller flyttas. Kiruna stadshus var då en av byggnaderna som kom att rivas.

I inslaget pratar Ida Mattsson från Norrbottens museum med Eva Marie Svensson om en gardin från det gamla stadshuset i Kiruna som revs 2019. Inför rivningen dokumenterade Norrbottens museum Kiruna stadshus och samlade in föremål från stadshuset och gardinen är en del av det förvärvet. Gardinen är en av originalgardinerna från kommunfullmäktiges sessionssal i stadshuset som är designad av Barbro Nilsson och vävd på Märta Måås-Fjetterströms väveri i Båstad.

De kommande avsnitten av Kulturarvspodden kommer att ha ett lite annorlunda format jämfört med tidigare avsnitt eftersom de kommer att vara samproducerade med Norrbottens taltidning. Avsnitten kommer att ha sin utgångspunkt i föremål ur Norrbottens museums samlingar.

Inslaget har producerats av och sändes först i Norrbottens taltidning Insyn (www.norrbottenstaltidning.se), som är en taltidning för personer med nedsatt syn och ges ut av Region Norrbotten.

Vid tangentbordet, Nils Harnesk.

Litteratur:
Länk till Märta Måås-Fjetterströms hemsida — Märta Måås-Fjetterström (mmf.se)

Norrbottens museum, rapporter från dokumentationen av Kiruna stadshus:
Björklund, Jennie, Gezelius, Lars & Nyblom, Sophie (2017). Kiruna stadshus Del 1 Slutrapport från dokumentation av Kiruna stadshus, Tätörten 3, Kiruna kommun. Luleå: Norrbottens museum

Björklund, Jennie & Gezelius, Lars (2017). Kiruna stadshus Del 2 Byggnadsinventering av Kiruna stadshus, Tätörten 3, Kiruna kommun. Luleå: Norrbottens museum

Gradin, Eva (2012). Kiruna stadshus: fotografisk inventering. [Luleå]: Norrbottens museum

Kulturarvspodden 8: Gammelstad

Avsnitt nummer 8 av Kulturarvspodden handlar i huvudsak om platsen Gammelstad. Medeltida centrum i en socken som sträckte sig från fjäll till hav med en yta motsvarande dagens Benelux-länder och med den största senmedeltida stenkyrkan norr om Uppsala. Det kommer i ett större perspektiv handla om en väldigt omvälvande och spännande period i norra Sveriges historia; medeltiden och till de första städernas grundande 1621.

Gemensamt för alla medeltida kyrkplatser efter Bottenvikens kust är att de delar karakteristik. Öjebyn, Kalix, Torneå och Gammelstad, alla låg vid tillfället för platsernas tillkomst i skärningspunkten mellan de två viktigaste kommunikationslederna; älv och hav. Vattenvägarna var de dominerande transportlederna, sommar som vinter. De tillfrysta vattendragen öppnade vintertid dessutom upp för resor över vattendelarna mellan älvdalarna. Lokaliseringen av kyrkorna och sockenbildningarna har alla drag av att ha varit planerade av den svenska kungamakten och kyrkan.

Utifrån de arkeologiska undersökningar Norrbottens museum genomfört inom stadskulturlagren under den nuvarande kyrkstaden kan vi inte se några indikationer på att området varit av större betydelse innan kyrkans etablering under 1300-tal. De äldsta daterade lämningarna som möjligen kan vara från en mänsklig aktivitet på platsen är ett sotlager som återfinns alldeles ovanför den orörda marken. Det är återfunnet över stora delar av norra och västra kyrkstadsområdet. Vi tolkar det som de första spåren av påvisbar mänsklig närvaro på platsen, att man svedjebränt för odling eller bättre bete. Daterat med kol-14-metoden till 1300-1400-tal. Finns ett äldre sotlager daterat till vikingatid, 900-1000-tal. Inget av lagren kan uteslutas härröra från en naturlig brand. Det senare kan dock sättas i samband med kyrkoetableringen på platsen.

Platsen omkring kyrkan får alltså sin betydelse i samband med sockenbildningen och prästgårdens etablering under 1300-tal. Den äldsta kyrkan, kapellet som omnämns 1339, är inte återfunnen men kan döljas under nuvarande kyrka. Nuvarande kyrka uppfördes vid 1400-talets slut och är den största senmedeltida stenkyrkan norr om Uppsala. En kyrka kunde inte invigas om det inte fanns ett prästboställe knutet till densamma. Prästgården omtalas första gången 1339 därefter år 1374 så senast vid denna tid var Luleå en egen församling med kyrka. Ett kapell kunde nämligen inte äga jord och därmed inte heller ha en prästgård.

Mer om detta kan du lära dig mer om genom att lyssna på avsnittet, ha en god lyssning!

Önskar er alla en god jul och gott nytt år!

Vid mikrofon och tangentbord, Nils Harnesk.

Litteraturtips, urval:

Bergling, R. 1964. Kyrkstaden i övre Norrland. Kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen. Uppsala.

Bergner, L P. 1817. Charta Öfver Luleå Gammel Stad . (Nytryck Lantmäteriet)

Boman, E. 2019. Förundersökning inför vägsänkningar av fornlämning L1992:4875, inom Gammelstads kyrkstad. Arkeologisk förundersökning. Norrbottens museum. Dnr 142-2019.

Bäck, M. 2008. Prästgården och staden. Lund.

Feldt, A-C. 2000. Rapportmanus. Undersökningar 1992-1993, Raä 330, Gammelstad 5:11, Nederluleå socken, Västerbottens landskap, Norrbottens län. Arkeologisk för- och slutundersökning. Norrbottens museum.

Flodin, B. m.fl. 1998. Nederluleå kyrka. Borås.

Harnesk, N. 2011. Fjärrvärme 2011. Gammelstad, Raä 330, medeltida kulturlager, Nederluleå socken, Norrbottens län. Arkeologisk förundersökning. Norrbottens museum. Dnr 217-2011.

Lindgren, Å. 2005. Fjärran fjärrvärmen. Gammelstad, Raä 330, medeltida kulturlager, Nederluleå socken, Västerbottens landskap, Norrbottens län.  Arkeologisk förundersökning. Norrbottens museum. Dnr 212-2005.

Nordberg, A. 1965. En gammal Norrbottensbygd. Anteckningar till Luleå sockens historia. Luleå.

Rissla, P. 1996. Rapportmanus. Undersökning 1994, Raä 330, Gammelstad 5:58, Nederluleå socken, Västerbottens landskap, Norrbottens län. Arkeologisk slutundersökning. Norrbottens museum.