Bakgrund

I samband med fornminnesregistreringen registrerades 1993 en boplats och blästbrukslämning i Vivungi, Kiruna kommun. Fornlämningen fick id Raä Jukkasjärvi 723:2-3 i FMIS (Riksantikvarieämbetets kulturminnedatabas). Inom fornlämningen påträffades skörbränd sten, stenavfall från redskapstillverkning, brända ben, metallsmältor och slagg.

Just fynden av metallsmältor och slagg på platsen väckte speciellt intresse hos arkeologerna eftersom kunskapen om järnhanteringen i Norrbotten är relativt liten. Hur gammal var slaggerna från platsen? Var det frågan om smidesslagg eller järnframställningsslagg man hade hittat? Om det var järnframställningsslagg… vilken sammansättning hade järnet som framställdes här? Var det bra kvalité? Var det frågan om blötjärn? Eller rentav stål?(!) Vem/vilka hade framställt järnet? Var det frågan om specialiserade hantverkare som kommit långväga ifrån eller var det lokalbefolkningen eller kanske både och?

För att få svar på några av frågorna lät Norrbottens museum 2015 genomföra en arkeometallurgisk analys och en C-14 datering av utvalda slagger som samlats in från inventeringen 1993. Analyserna visade att slaggerna kom från järnframställning med en datering till förromersk järnålder (500 f. Kr.-0).

Intresset för platsen och den historia som marken här bar på, blev bara större efter analyserna och i september 2017 genomfördes därför en forskningsundersökning av delar av fornlämningen inom ramen för forskningsprojektet ”Järn i Norr”. Detta är ett femårigt samarbetsprojekt mellan Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet och har som syfte att öka kunskapen om den tidiga järnhanteringen i norra Sverige.

Raä Jukkasjärvi 723:2-3 utanför Vivungi, Kiruna kommun.

Undersökningen

Vid undersökningen påträffades fyra anläggningar; en härd, en kokgrop och två järnframställningsugnar; två blästugnar. Ugnarna blev totalutgrävda. Nedan ser vi slagg och den bäst bevarade av blästugnarna från undersökningen.

Järnframställningsslagg påträffad vid undersökningen i Vivungi. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum.

Den bäst bevarade blästugnen från undersökningen hade tre rader med stenhällar. © Norrbottens museum.

Experimentet

Vi ska nu undersöka möjligheterna för att kunna rekonstruera en av järnframställningsugnarna från utgrävningen och framställa järn i denna. Tanken och önskemålet är att kunna göra detta hösten 2019. När man genomför arkeologiska experiment är det viktigt att dokumentera alla steg i processen och motivera sina val så att det senare är lätt att på nytt genomföra identiska försök och kanske få andra resultat. Därför har vi ambition om att både ta bilder och filma alla steg i processen samt märka ut platser för provtagningar och insamling av råvaror med GPS.

Vi (Lars Backman, Carina Bennerhag och undertecknad) är ännu i planeringsfasen och det är mycket som måste förberedas; alltifrån insamling av råvaror i området för grävningsplatsen (då vi antar att man i stor utsträckning använt lokalt material) till analyser och logistik kring försöket.

Råvaror
Ett första steg är att samla in prover av sten, lera och malm i närområdet till utgrävningsplatsen. Utvalda prover ska sedan analyseras och resultaten ska jämföras med fynden från utgrävningen. På så sätt kan vi bli säkra på vilka råvaror man har valt för ugnsbygge och själva järnframställningen. Därefter kommer vi att samla i större mängder av ”rätt sorts” råvaror.

Lera

Vi har bestämt oss för att vi vill rekonstruera blästugnen ovan. Av de två påträffade ugnarna är denna den bäst bevarade. Denna ugn är uppbyggd med en grövre lera som enligt jordartskartor torde vara enklare att finna i närområdet än den finare lera som den andra ugnen består av.

Stenar

När det gäller stenarna i ugnskonstruktionen ser dessa bearbetade ut så när vi hittat sten med samma eller liknande mineralogiska sammansättning som stenhällarna i ugnen, måste vi också anlita en stenhuggare som kan bearbeta dessa.

Malm

Utifrån analyser av slaggerna antar man också att man framställt järn av sjömalm i Vivungi. Vid undersökningarna påträffades penningmalm, en typ av sjömalm.

Penningmalm från utgrävningarna vid Vivungi © Norrbottens museum.

 Penningmalm har också påträffats i nät vid notfiske i sjön Vaihkojärvi som ligger intill undersökningsplatsen. Det gäller alltså för oss, med god hjälp från fiskare i trakten, att lokalisera malmplatser och fiska upp penningmalm med vår egenhändigt tillverkade håv.

Bränsle
Vedartsanalyser av kol från ugnsrester och slagghögar som hör till ugnen visar att man till största delen använt kol av tall. Vi ska därför försöka införskaffa kol med samma sammansättning som analyserna visar.

Om allt går vår väg så åker vi upp till Vivungi strax innan midsommar nästa år för att samla in prover…

Fortsättning följer…

Vid tangentbordet Jannica Grimbe