månadsarkiv: augusti 2025

Arkeologidagen 2025

Publicerat av
Svara

Arkeologidagen är en nationell temadag som anordnas runt om i Sverige den sista söndagen i augusti varje år. Alla som vill anordna lokala eller digitala aktiviteter med teman som ryms inom arkeologi och kulturhistoria har möjlighet att medverka. Arkeologidagen är ett sätt att bidra till att sprida information om arkeologi och kulturhistoria i Sverige, arkeologins arbetssätt och spännande upptäckter till allmänheten. Norrbottens museum brukar lyfta något högaktuellt ämne, plats eller projekt runt om i länet.

I år arrangerar vi Arkeologidagen på två olika platser i Norrbotten, dels i Sammakko och dels i Arvidsjaur.

Arkeologidagen i Sammakko
I Sammakko bjuder Norrbottens museum och Sammakko-Lillbergets Hembygdsförening in till en dag med flera olika aktiviteter, där fokus kommer vara på arkeologi i Gällivareområdet med bland annat en guidad tur till den mesolitiska boplatsen i Sammakko som Norrbottens museum påträffade 2019 och kom att undersöka 2020. Som en del i den mindre forskningsundersökningen genomfördes ett samarbete med kvartärgeologer från Lunds universitet, som har gjort en pollenprovtagning för att undersöka hur landskapet såg ut på platsen när boplatsen nyttjades och när inlandsisen smälte bort från området.

Sammakkoboplatsen i samband med registreringen 2019. Foto: Mica Vesterlund, Norrbottens museum.

Program

11.00-12.00 Föreläsning i Sammakko-Lillbergets Hembygdsgård i Sammakko: Arkeologi i Gällivareområdet,
Följ med på en tidsresa från inlandsisens avsmältning och lär dig mer om några av de arkeologiska lämningar som finns i Gällivare kommun. Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum, berättar.

För barn, i Sammakko-Lillbergets Hembygdsgård i Sammakko
11.00-11.40: Vad gör en arkeolog?
Vilka fynd brukar de göra? Hur kunde livet se ut på jägarstenåldern? Vi undersöker fynd, och med hjälp av berättelser reser vi bakåt i tiden tillsammans med Annika som är pedagog på Norrbottens museum. (cirka 30-40 minuter).

11.40-12.00: Prova på arkeologibingo

12.00-13.30 Lunch
Sammakko-Lillbergets Hembygdsförening anordnar lunchservering i Hembygdsgården, mot bokning.

13.30 – cirka 15.00 Guidad visning vid den närmare 9000 år gamla boplatsen i Sammakko
Hösten 2020 genomförde Norrbottens museum en arkeologisk forskningsundersökning av en då nyupptäckt boplats i Sammakko. Boplatsen visade sig vara närmare 9000 år gammal! Arkeolog Frida Palmbo håller i en guidad visning av boplatsen och berättar om den arkeologiska undersökningen.

Hitta till boplatsen

  1. Kör norrut från Sammakko, över Linaälven.
  2. Följ skogsbilvägen i cirka 1,4 kilometer. Sväng sedan till höger.
  3. Följ därefter vägen i cirka 1 kilometer.
  4. Parkering sker efter vägen.
  5. Vi samlas för en gemensam vandring till boplatsen med start klockan 13.30.
  6. Vandring sker i terräng, cirka 300 meter enkel väg.

Platsen kommer också att skyltas upp.

Nordarkeologi i Arvidsjaur
Under 1970-talet genomfördes stora arkeologiska inventeringar i Arvidsjaurs kommun inom det så kallade Nordarkeologi-projektet. Norrbottens museums arkeolog Åsa Lindgren och Rasmus Lundqvist berättar om museets fortsatta arbete med fynd och lämningar från projektet.

Nordarkeologi-projektet startade som en reaktion på de sjöregleringar som följde på grund av vattenkraftsutbyggnaden och bedrevs förutom i Arvidsjaur även i Arjeplog och Älvsbyn. Cirka 3000 platser med kulturlämningar registrerades och över 2400 fynd har samlats in. Bland annat påträffades husgrunder, härdar, keramikskärvor och stenredskap vid den gamla kyrk- och marknadsplatsen i Arvidsjaur.

Undersökande arkeolog. Foto: G. Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum.

Arkeologidagen sker i samarbete mellan Arvidsjaur Hembygdsförening och Norrbottens museum.

Under 1970-talet genomfördes stora arkeologiska inventeringar i Arvidsjaurs kommun inom det så kallade Nordarkeologi-projektet. Norrbottens museums arkeolog Åsa Lindgren berättar om museets fortsatta arbete med fynd och lämningar från projektet.

Nordarkeologi-projektet startade som en reaktion på de sjöregleringar som följde på grund av vattenkraftsutbyggnaden och bedrevs förutom i Arvidsjaur även i Arjeplog och Älvsbyn. Cirka 3000 platser med kulturlämningar registrerades och över 2400 fynd har samlats in. Bland annat påträffades husgrunder, härdar, keramikskärvor och stenredskap vid den gamla kyrk- och marknadsplatsen i Arvidsjaur.

Program

  • Föreläsning om Nordarkeologi-projektet
  • Tipsrunda för barn i alla åldrar
  • Fältbesök på Gamla kyrkplatsen 

Fika finns att köpa i Hembygdsgårdens café.

Tillgänglighet
Föreläsningen hålls en trappa upp, med tillgång till hiss-stol. Tipsrundan sker på gräsmatta. Fältbesöket innebär en kortare promenad.

Vi hoppas att många besökare ska hitta oss både i Sammakko och Lillberget. Befinner du dig i ett annat län än i Norrbotten kan du besöka Riksantikvarieämbetets hemsida om Arkeologidagen, och ta del av alla anmälda arrangemang som kommer att pågå nu under söndagen. Förhoppningsvis hittar du något i din närhet!
Besök Arkeologidagen -Riksantikvarieämbetet

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum

Refotografering – lägesrapport

Publicerat av
Svara

I ett blogginlägg nu i början på sommaren berättade byggnadsantikvarien Erica Duvensjö om museets insats och involvering i temat Refotografering som är en del av firandet av byggnadsvårdsåret 50 år. Jag hakar nu på med en lägesuppdatering och inblick i hur projektet fortskrider.

I nuläget har vi besökt fyra av åtta utvalda platser och de resterande kommer besökas till hösten. Då blir det Pontusbadet i Luleå, Haparanda station, Lappstaden och Hängengården i Glommersträsk som står på tur. Men från våra utflykter hittills samt hur vi går till väga kan jag berätta lite om.

Då vi åker ut för en refotografering av en byggnad ställer vi oss en rad frågor för att identifiera hur vi på bästa sätt lyckas med uppdraget. De första frågorna är följande:

  • På vilket avstånd och från vilken höjd är det äldre fotografiet fotograferat?
  • Går det att ta en bild från det avståndet idag?

Det har visat sig att det inte är självklart att kunna ta en ny bild på samma plats. Ofta finns det nyare byggnader som gömmer vyn och ibland kan några små björkträd som syns på det äldre fotografiet ha fått växa till sig till en blockad av träd. Det mest extrema exemplet är denna fotografering från Älvsbyn där syftet var att fånga byggnaden Källbacka tillsammans med sin omgivning. (Tryck på bilderna för att öppna i fullskärm och bläddra mellan dem).  

Fotograf: Fia Engelmark, vykort 1907. Källa: Älvsbyns forskarförening.

Även om själva byggnaden inte syns på dagens bild så berättar jämförelsen av dessa två bilder något väldigt intressant om hur landskapet har förändrats från de tider då lantbruket stod för största delen av Älvsbybornas försörjning. De öppna ängarna som sprider ut sig över bakgrunden i det gamla fotografiet lyser med sin frånvaro i dagens bild.

Ett annat exempel på ändrade förutsättningar är den här bilden från Bodens Centralstation. I det här fallet fick vi fotografera från ett hustak på närmare håll och högre höjd än ursprungliga bilden då byggnader ligger betydligt mer tätt intill stationshuset än de gjorde tidigt 1900-tal.

Fotograf: Östling och Andersson, 1910 tal. Källa: Bodens kommun, bildarkiv.

Önskvärt hade varit att kunna efterlikna fler förutsättningar från de äldre fotografierna så gott det bara går. En del av den utmaningen är att ställa oss följande frågor:

  • Vilken tid på året och dygnet är bilden tagen?
  • Har vi möjlighet att upprepa det?

Tyvärr är det inte alltid möjligt då vi har en tidsram att följa samt att vi inte styr över väder och vind. Men ofta går det ändå att komma nära fast årstiden är fel. Det äldre fotografiet från Röda Kvarn i Övertorneå är fotograferat i vackert kvällsljus en tidig sommar mellan 1940 och 1950, möjligtvis i midnattssol vid midsommar om vi tillåter oss spekulera utifrån annonsen på husväggen. Vår refotografering är dock från sensommaren. För att få med dagens sista solstrålar på byggnaden fick vi fotografera mellan klockan 18 och 19.

Fotograf: Eric Lundquist, ca. 1950. Källa: Järnvägsmuseet.

Ett par följdfrågor ställer vi oss även på plats, med syftet att den nya fotograferingen även får sin egen berättelse utöver jämförelsen mot det gamla fotografiet:

  • Hur används byggnaden och närliggande miljö idag?
  • Finns det mer att berätta?

För att svara på dessa frågor har vi tagit ytterligare bilder från samma plats men utökat perspektivet genom att inkludera den miljö som ligger just utanför äldre fotografiets inramning.

Exempel på det är följande bilder från Boden där vi kan i den utökade bilden även får mer information om platsens roll i dagens samhälle.

Fotograf okänd, 1940 tal. Källa: Bodens kommun, bildarkiv.

Englundsgården i Kalix är idag ett museum som bevarar 1800-talets levnadssätt. Själva gården håller i stort sett sitt utseende från förr men ligger intill ett modernare bostadsområde. Det framkommer tydligare på den utökade bilden.

Fotograf okänd, 1860 tal, källa: Kalix kommun, bildarkiv,

För de som är nyfikna att se helheten då den blir klar rekommenderar jag att komma på vår föreläsning i Arkivcentrum på Björkskatan i Luleå den 23 oktober. Då kommer museets byggnadsantikvarier presentera projektet och vi visar samtliga bilder.

Vid tangentbordet och bakom kameran,
G. Rúnar Gudmundsson
Museifotograf