Nordarkeologi del 1 – Stenartefakter

I mitten av oktober 2018 påbörjade jag arbetet med att packa upp och katalogisera det så kallade Nordarkeologimaterialet. Detta stora material är ett resultat av de återkommande inventeringar som utfördes mellan 1969 och 1983. Inom Nordarkeologi utfördes olika inventeringsprojekt och ena fick namnet Arvidsjaurinventeringen och den andra Storavaninventeringen.

Enbart vid Arvidsjaurinventeringen är det uppskattat att mellan 7000-8000 fynd tillvaratogs, och då har de inte räknat med den stora mängd avslag som de även har tillvaratagit. Det material jag fick börja med att katalogisera var just stenartefakter – inklusive avslag. Och vi kan konstatera att det rör sig om en otroligt stor mängd avslag som tillvaratogs under deras besök på lokalerna.

Nordarkeologimaterialet har efter varje års inventering registrerats av Herbert Wigenstam, som var platsledare för inventeringarna. Herbert Wigenstam återbesökte tillsammans med sitt sällskap många av lokalerna de tidigare hittat fynd vid i flera år beroende på vattennivån – för att se om fler fornlämningar eller fynd hade framkommit. Och det gjorde det. I Herberts registrering finns det ett flertal tilläggsrapporter till lokalerna när fler fynd har påträffats. En del lokaler kunde de återbesöka så mycket som fem år i rad.

Spets från NA lokal 54 från Nordarkeologis samling. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 1996:2:5-8.

En rolig del av den dokumentation som finns över Nordarkeologi är de teckningar som Sixten Wigenstam har utfört över de fynd som påträffades vid Nordarkeologis undersökningar i Skellefteområdet. Sixten har även tecknat av fynd från undersökningar som Norrbottens museum utfört i Kyrkbyn vid Öjeby och Hietaniemi. Denna del av den dokumentation som utfördes är i sig en ovärderlig skatt och informationskälla över materialet. Sixten har bland annat tecknat av stenartefakter som de samlade in under deras inventeringar, så som spetsar och skrapor. Dessa har han tecknat av från olika vinklar och det är minst sagt ett imponerande arbete. På flera av teckningarna står det även vad det är för typ av föremål samt vilket material det är tillverkat i. I vissa fall står det även vem som har påträffat föremålet.

Spjutspets av kvartsit från NA lokal 55A som Sixten Wigenstam så vackert och utförligt har tecknat av från Nordarkeologi.

Det inventerade materialet har hanterats och packats om i flera omgångar och i vissa fall då även fått nya bedömningar långt senare. Det kan exempelvis vara ett avslag som är registrerat som kvartsit i Herberts registreringar som senare har fått bedömningen kvarts, detta har då stått skrivet på påsen som fyndet legat i. Detta har inneburit att det material jag har packat upp inte alltid har stämt överens med det som finns i registreringen sedan tidigare. Här har vi fått utföra en del detektivarbete för att försöka följa de steg som materialet har tagit genom åren och för att få materialet att stämma någorlunda med den ursprungliga registreringen… Det har inte alltid gått och ibland har det upplevts som att förvirringen är total. Men det är en del av det roliga med att få arbeta med ett sådant här material och det är inte ofta man får möjligheten att göra det.

Fynden har även sorterats upp i efterhand efter det material de består av, alltså har sten, järn, keramik och ben placerats var för sig. Materialet har under en längre tid därefter legat nedpackat i banankartonger. Jag började som sagt med att packa upp och katalogisera stenartefakterna

Vad rör det sig då om för föremål?
Majoriteten av föremålen består av så kallade avslag (restavfall som skapas vid föremålstillverkning), skrapor och spetsar och ämnen av diverse slag. Dessa föremål kan vara tillverkade i olika bergarter och mineraler som exempelvis ljus kvartsit, grå kvartsit, kvarts i olika färgskiftningar och flinta, för att nämna några.

Pilspetsar från Nordarkeologis samling. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 1996:315:29-30.

Vid skrivandets stund har ett antal av 16 091 föremål registrerats in i databasen. Totalt har 1498 påsar packats upp, en påse har innehållit allt ifrån en skrapa till över 800 avslag. Jag har bland annat registrerat vid vilken NA lokal föremålet hittades, socken, plats, RAÄ-nummer, det har fått ett eget inventarienummer, vilket år föremålet tillvaratogs, vad föremålet är, vad det består av för material, det har vägts och mätts och föremålet har beskrivits.

Än så länge finns det 14 457 avslag, 631 skrapor och skrapämnen och 79 spetsar i olika format registrerade. Detta är bara ett par av exempel av vad som gömmer sig bland stenartefakterna.

Skrapor av kvartsit från NA lokal 40 avtecknade i olika vinklar av Sixten Wigenstam.

Jag kommer att fortsätta katalogisera resten av stenartefakterna efter fältsäsongen för att därefter ta mig an de övriga materialen, alltså järn-, keramik- och benmaterialen och resultaten kommer att redovisas här efter hand så håll utkik efter kommande blogginlägg om Nordarkeologimaterialet!

Vid tangentbordet:
Emma Boman
Arkeolog

För mer spännande läsning om Nordarkeologi läs även tidigare publicerade inlägg:

Nordarkeologi

Nordarkeologi återbesöks

Källor och litteraturtips:

Christiansson, H. 1980. Det arkeologiska forskningsläget i området mellan Piteälvens och Vindelälvens älvdalar. Fornvännen 75. Stockholm

Christiansson, H & Wigenstam, H. 1980. Nordarkeologiprojektets Arvidsjaurinventering. (The Nordarkeologi research project Arvidsjaur survey). Fornvännen 75. Stockholm

Nordarkeologi

I museets arkeologiska samling finns en försvarlig mängd banankartonger. De flesta av dom innehåller fynd från det sk Nordarkeologi-projektet (Na).

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nordarkeologi-materialets nuvarande placering i museets arkeologiska magasin. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Sommaren 1969 startades ett inventeringsprojekt med huvudfokus på Skellefteälven. Resultatet blev över förväntan och året efter permanentades projektet och det höll på fram till 1983. Nordarkeologi registrerade under projekttiden runt 3 000 lokaler med forn- och kulturlämningar. Allt mellan stenåldersboplatser, härdar, flottningslämningar och rengärden registrerades, främst i Arvidsjaur och Arjeplog, men även i andra kommuner. Inventerarna höll sig i huvudsak längs med sjösystemen och påträffade där en hel del frameroderade fynd. Dessa samlades in då man tänkte att de  annars skulle gå förlorade. Man återbesökte också lämningarna flera gånger och samlade vid varje tillfälle in nya fynd. Materialet är alltså mycket omfattande och innehåller allt mellan verktyg i sten till glasögon.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Skrapor från Nordarkeologi-materialet. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sax och knivar från Nordarkeologi-materialet. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Flera forskare och arkeologer har under årens lopp tagit sig an Nordarkeologi-materalet för olika studier, se länkarna nedan. Senare undersökningar på Na-lokaler som Sandudden i Arvidsjaur har varit pionjärarbeten i Nordskandinavisk arkeologi. Men trots detta har materialet legat i sina banankartonger. Fram tills nu.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Emma Boman i registreringstagen. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Sedan oktober sitter arkeologen och osteologen Emma Boman och katalogiserar Nordarkeologi-materialet. I en databas läggs uppgifter om varje fyndpost in för att så småningom kunna publiceras online. Alla fynd läggs upp i askar för att bli överskådligt och åtkomligt för så väl forskning och intresserad allmänhet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Materialet uppordnat i fyndaskar och förvarade i fyndback. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Se så fint det blir! En del av Nordarkeologi-materialet uppordnat i fyndbackar och betydligt mer tillgängliga än i påsar i banankartonger! Foto: Lars Backman © Norrbottens museum.

Vid tangentbordet:
Lars Backman

Läs mer:
Nordarkeologiprojektets Arvidsjaursinventering

Det arkeologiska forskningsläget i området mellan Piteälvens och Vindelälvens älvdalar