Kaffe har konsumerats flitigt i Sverige sedan 1800- talets mitt och är idag en självklarhet i många hem och på de flesta arbetsplatser. Hur vi tillagar och dricker vårt kaffe varierar och är en del av vårt kulturarv, liksom hur den tekniska utvecklingen från vedspis till kaffeautomat också är en del av vår historia.
I inslaget pratar Christelle Fredriksson från Norrbottens museum med Eva Marie Svensson om tre emaljerade kaffepannor som har använts av en familj på en gård i byn Börjelslandet norr om Luleå och som nu är en del av museets föremålssamling.
De kommande avsnitten av Kulturarvspodden kommer att ha ett lite annorlunda format jämfört med tidigare avsnitt eftersom de kommer att vara samproducerade med Norrbottens taltidning. Avsnitten kommer att ha sin utgångspunkt i föremål ur Norrbottens museums samlingar.
Inslaget har producerats av och sändes först den 14/2 2022 i Norrbottens taltidning Insyn (www.norrbottenstaltidning), som är en taltidning för personer med nedsatt syn och ges ut av Region Norrbotten.
Avsnitt nummer 7 av Kulturarvspodden handlar i huvudsak om en analys och tolkning av två vikingatida gravar i Lule älvdal. Två unika gravfynd från samma älvdal, med snarlika fyndomständigheter och nära nog identisk fyndsammansättning. I dagens avsnitt får vi veta mer om dessa gravar, vilka som kan ha gravlagts på dessa platser och varför.
Sommaren 1926 gjorde arbetaren Janne Pettersson från Randijaur ett till synes makabert fynd i samband med vägarbeten på ön Storholmen i sjön Vajkijaure, Jokkmokks kommun. Vid schaktningen ur en mindre kulle hade Pettersson huggit fast korpen i vad som visade sig vara en del av ett människokranium. Polisen tillkallades men att det skulle föreligga brott bakom att de mänskliga kvarlevorna fanns på platsen kunde snabbt avskrivas. Föremålen som hittades i anslutning till fyndet visade att det rörde sig om en förhistorisk grav.
Vid täktarbeten i en utskjutande sandbacke invid Slumpberget i Bodens kommun gjordes 14 år senare, 1940, ett liknande fynd. Vid arbetet hade ett antal föremål kastats upp utan att arbetarna noterat detta. När den fuktiga sanden torkat blev föremålen mer synliga och togs till vara tillfälligt av en skolelev från Boden. Under sommaren 1942 genomfördes en besiktning av platsen och fler föremål och mänskliga kvarlevor kunde tas om hand och samlas in till Norrbottens museum. Fyndet fick namn efter en närliggande sjö, Brotjärn.
Inom forskningen har det framförts en hypotes om att de nordliga flodsystemen med sina drag och ed ingick i ett gemensamt trans-Arktiskt handelsnätverk som etablerades redan under järnålder. Nätverket sträckte sig från norra Skandinavien, via Vita Havet och Norra Dvina till västra Sibirien. Nätverket var enligt denna hypotes uppdelat i två sektioner med Norra Dvina som centralområde och nav i nätverket. Nedre Dvina var under hela nätverkets existens en skärningspunkt mellan de nord-sydliga och öst-västliga rutterna. Norrbotten tillhörde det västligaste undersystemet i nätverket. Detta geografiska område kallades av samtida ryska krönikörer för Kayanskaya Zemlya eller på svenska; Kajanernas land.
Det arkeologiska materialet från yngre järnålder i Norrbotten stöder etableringen och existensen av ett sådant kontaktnätverk. Majoriteten av fynden från perioden härrör från nuvarande Finland, Ryssland, Baltikum och Norge. Ett exempel är Storkågefyndet daterat till 300-talet e.Kr. som med sina föremål antyder en förbindelse rakt över Bottniska viken mot södra Finland och Estland. Gråträskfyndet är ytterligare ett exempel från Piteå socken som uppvisar en rik variation av föremål från finsk-östbaltiskt, ryskt, samt gotländskt område daterade till 1000-1200 e.Kr. med en mycket stor andel norska och engelska mynt från perioden 1050-1200.
Från Lule älvdal kan nämnas fyndet av ett svärd funnet vid Njoatsosjávrre, en av källsjöarna till Kamajokk. Svärdet som har daterats till tidig vikingatid har med stor sannolikhet sitt ursprung i Norge. Fyndplatsen ansluter till den färdväg som via Luleälven tog resenärer över vattendelaren ned till Tysfjord.
Det här sätter Brotjärns- och Vajkijaurefynden i ett intressant sammanhang. Gravar daterade till sen vikingatid, mycket lika varandra till fyndsammansättning och lokalisering samt innehåller föremål som anknyter starkt till nuvarande Finland och Ryssland. De bägge individerna som gravlagts vid Brotjärn och Vajkijaure kan ha varit handelsresande på väg till eller från möten med sina handelspartners, dels från den norska sidan och med samiska invånare boende i regionen.
Ha en fin lyssning, Nils Harnesk.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Urval av källhänvisningar:
Harnesk, Nils. 2019. Gravarna vid Brotjärn och Vajkijaure – två unika gravfynd från yngre järnålder. Ingår i: Norrbotten 2018-2019. Luleå.
Arkeologi i Norrbotten. En forskningsöversikt. 1998. Luleå.
Bergman, Ingela & Edlund, Lars-Erik. 2016. Birkarlar and Sámi – inter-cultural contacts beyond state control: reconsidering the standing of external tradesmen (birkarlar) in medieval Sámi societies. Ingår i: Acta Borealia Volume 33. Tromsø.
Bergman, Ingela; Zackrisson, Olle; Östlund, Lars. 2014. Travelling in boreal forests: Routes of communication in pre-industrial Northern Sweden. Ingår i: Fennoscandia archaeologica XXXI. Helsingfors.
Fjellström, Markus. 2017. Kol- och kväveisotopanalyser samt 14C-dateringar på humant skelettmaterial från Brotjärn, Överluleå socken, Norrbotten (Raä 436:1). Uppdragsrapport.
Fjellström, Markus. 2017. Kol- och kväveisotopanalyser samt 14C-dateringar på humant skelettmaterial från Storholmen i Vajkijaur, Jokkmokk socken, Lappland (Raä 24:1). Uppdragsrapport.
Hartzell, Lisa. 2016. Osteologisk analys av skelettdelar från Brotjärn. Raä 436:1, Överluleå socken, Norrbotten, Nbm 4900. Osteologisk rapport.
Hartzell, Lisa. 2016. Osteologisk analys av skelett från Storholmen i Vajkijaursjön. Raä 24:1, Jokkmokk socken, Lappland, SHM 18106. Osteologisk rapport.
Hoppe, Gunnar. 1945. Vägarna i Norrbottens län. Uppsala.
Jasinski, Marek E. & Ovsyannikov, Oleg V. 2006. Routes to the Arctic Ocean – Aspects of medieval and post medieval portage systems in the Russian north. Ingår i: The Significance of Portages: Proceedings of the First International Conference of the Significance of Portages. Oxford.
Korhonen, Olavi & Anderson, Hans. 2010. Samiska ortnamn vid vägar och färdleder i Lule lappmark. Luleå.
Larsson, Gunilla. 2007. Ship and Society – Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden. Uppsala.
Magnus, Olaus. (1555) 1976. Historia om de nordiska folken I-IV, nytryck sedan 1951 års upplaga, med kommentarer av Nils Granlund. Östervåla.
Makarov, Nikolaj. 1991. ”Eastern” Ornaments of the 11th-13th Centuries in the Sami Areas: Origins and Routes. Ingår i: Acta Borealia Volume 8. Tromsø.
Tingbrand, Per. 2009. Forna konflikter inom Nordkalotten – Strövtåg, gränsfejder och krig till och med 1809. Umeå.
Torstensson (Nylund), Eivor. 1977. 1553 års fiskeregister för Torneå och Kalix storsocknar. Ingår i: Namn och bygd – Tidsskrift för nordisk ortnamnsforskning. Årgång 65. Uppsala.
Wessman, Anna. 2010. Death, Destruction and Commemoration Tracing ritual activities in Finnish Late Iron Age cemeteries (AD 550–1150). Iskos 18. Helsingfors.
