Andra världskriget i norr på film

För att väcka intresse för historia är spelfilm mycket effektivt. Det enorma och mångåriga intresset för D-dagen i Normandie hänger intimt samman med filmer som ”Den längsta dagen” och ”Rädda menige Ryan”. I avvaktan på den första spelfilmen om Luleås tyska förrådsbas och de allierades baser i länet finns det dock redan ett antal spelfilmer med koppling till Norrbottens historia. Här följer en guide till dem.

För att få kunskap om allt det dramatiska men för många ännu rätt okända som hände i Norrbotten under andra världskriget är museer och böcker särskilt viktiga, men för att väcka intresse, särskilt bland ungdomar, är spelfilm nog det starkaste hjälpmedlet. En relativt ny och stor spelfilm som slutar i Boden är ”Den 12:e mannen” (2017). Det är en i stort sett sanningsenlig dramatisering av norske Jan Baalsruds två månader långa och extremt strapatsrika flykt till Norrbotten. Jan Baalsrud var den ende av en grupp från brittiska Special Operations Executive (SOE) som lyckades undkomma tyskarna, barfota och sårad.

NkifB1

I fjordarna kring Tromsö tvingades Jan Baalsrud flera gånger simma i mars 1943. Denna bild i området tog jag på en ovanligt vindstilla dag. FOTO: Lars Gyllenhaal.

Det sägs inte i filmen att det var just i Boden som Baalsrud lades in på sjukhus, men detta framgår av flera källor och särskilt i den nyss utgivna och ovanligt välillustrerade boken Ambulansflygaren (2020) av Cristina och Tore Öberg.

”Den 12:e mannen” är inte den första filmen om denna riktigt episka flykt, redan 1957 kom ”Nio liv” och den svartvita filmen står sig faktiskt riktigt bra än idag och man har behållning av att se den även om man redan sett ”Den 12:e mannen”. Bägge filmerna finns på DVD.

För övrigt har säkert mer än en läsare av denna blogg liksom undertecknad fått vård på samma sjukhus i Boden som Jan Baalsrud. Det hette Garnisonssjukhuset och vårdade under kriget faktiskt både norska, sovjetiska och tyska soldater liksom en amerikansk flygare. En del av sjukhuset finns kvar inom Norrbottens regemente, men används nu mest som stabsbyggnad.

NkifB2

Brittiska SOE, som Jan Baalsrud tillhörde, förde in vapen i Norge via bl a hemliga allierade baser i Norrbotten. Denna Sten-gun och Fairbairn-Sykes närstridskniv finns utställda på Helgeland Hjemmefrontmuseum. FOTO: Lars Gyllenhaal.

En till spelfilm med viss norrbottnisk koppling är ”Above Us the Waves” (1955), som finns på Youtube. Den handlar om en vågad miniubåtsattack mot det tyska slagskepp som en tid var världens största, och som tillbringade flera år i norska fjordar. Skeppet hette Tirpitz och hon var det viktigaste målet för de allierade spionerna och sabotörerna i norr och inte minst de som hade sina hemliga baser i Norr- och Västerbotten. Det finns faktiskt en till film om samma spännande miniubåtsoperation, men den är inte lika faktabaserad. Den filmen är dock lite modernare och även i färg, den heter ”Submarine X-1” (1968) och återfinns även den på Youtube.

NkifB3

Fram till dess att hon helt förstördes var det tyska slagskeppet Tirpitz, här som modell i Altafjorden, det stora målet för de allierade baserna i Norrbotten. FOTO: Lars Gyllenhaal.

De brittiska ”X-craft” miniubåtarna lyckades inte fullständigt oskadliggöra Tirpitz, det var istället Lancaster-bombflygplan från baser i Skottland som efter flera försök lyckades med det. Det enda av dessa flygplan som finns kvar idag (dock inte komplett) finns i Porjus i Jokkmokks kommun. Hon heter ”Easy Elsie” och ännu ifjol kunde man läsa hennes handmålade namn på vraket. Om det går att läsa i år får vi se, liksom om de brittiska försöken att föra henne till ett brittiskt museum kommer att lyckas.

Intresset för ”Easy Elsie” i Storbritannien får sin förklaring av en annan film, en av de allra mest klassiska brittiska krigsfilmerna, ”The Dam Busters” (1955). Filmen handlar inte om RAF-räden mot Tirpitz vid Tromsö, utan om en bland britter ännu mer känd operation mot tre tyska dammar. Men ”Easy Elsie” tillhör samma RAF-skvadron som filmens och dess enda Lancaster finns i Porjus. Dam Busters-skvadronen finns ännu kvar och lär nog aldrig läggas ner med tanke på det omåttligt stora intresset för förbandet, inte minst efter att det blev känt att klimax i den första Star Wars-filmen, räden mot dödsstjärnan, är en stor hyllning till ”The Dam Busters”, som delvis finns på Youtube. För övrigt har filmregissören Peter Jackson (”Sagan om Ringen” m fl) mer än en gång sagt att han vill göra en remake av ”The Dam Busters”.

NkifB4

I Porjus i Jokkmokks kommun ligger ännu många stora och små delar från ”Easy Elsie”, ett av de brittiska Lancaster-plan som angrep det tyska slagskeppet Tirpitz. Märkligt nog kan man ännu urskilja många bokstäver på planet. FOTO: Lars Gyllenhaal

I Finland har det som bekant gjorts en hel del filmer om andra världskriget men vad jag vet är den enda spelfilmen om Lapplandkriget, alltså det mellan tyska och finska styrkor hösten 1944, filmen som i Sverige blev ”Barnmorskan” (2015) och i engelsktalande länder ”Wildeye”. Det ur vår synvinkel mest speciella med filmen är att den utspelar sig i eller nära Tornedalen, ibland bara några hundra meter från Norrbotten, och är delvis inspelad nära Treriksröset. Detta märks verkligen, det är fina fjällandskap. En del actionscener är lyckade men grundstoryn har för lite med verkligheten att göra. Lapplandskriget väntar alltså ännu på ett mer faktabaserat manus.

NkifB5

Bara några hundra meter in på finska sidan av Tornedalen kan man än idag finna olika typer av ställningar skapade av soldater under Lapplandskriget mellan tyska och finska styrkor hösten 1944. FOTO: Lars Gyllenhaal.

Det två sidorna under Lapplandskriget, som mest utkämpades i Tornedalen, bestod av erfarna tyska veteraner mot den yngsta årskullen av Finlands soldater. Icke desto mindre lyckades de unga finska soldaterna förvånansvärt bra. Men till ett högt pris, inte bara i form av stupade pojkar. Många, många finska gårdar blev brända av retirerande tyska förband. En historiskt sett enorm flyktingström till Norrbotten blev det även, som främst Norr- och Västerbotten tog emot. Med andra ord finns det skäl inte bara i Finland att skapa en gedigen film om Lapplandskriget.

NkifB6

I Tornedalens museum i Torneå finns denna oanvända tyska ”Panzerfaust”, ett pansarskott som minner om Lapplandskriget. Finska soldater slog ut tyskt pansar med hjälp av dessa tyska vapen. FOTO: Lars Gyllenhaal.

Dansföreställningen ”Tyskmagasinen” (2016) om Luleås tyska förråd, blev liksom teaterpjäsen ”Wollweberligan” (2019), om Norrbottens första sabotörer, publikframgångar. Det borde därmed finnas ett intresse för nya gestaltningar, både i museivärlden och på film, av andra milstolpar som ”Kari” och de andra allierade spion- och sabotagebaserna i länet, liksom Lapplandskriget och dess stora konsekvenser även på svensk sida av gränsen.

Vid tangentbordet:
Lars Gyllenhaal

Läs mer
Tyskar och allierade i Sverige av Lars Gyllenhaal

Andra världskriget i Sverige av Lars Gyllenhaal

Besynnerliga krigsfynd i Norrbotten

Det är rent besynnerligt vilka märkliga rester av andra världskriget som kan dyka upp även i Norrbotten – en del av Europa där inga större strider utkämpades under kriget. Men vad menar jag med ”inga större strider”? Det förekom väl inte några strider alls? Jo, det gjorde det. Vår historia är inte så odramatisk som många ännu tror.

Den första striden inom Norrbottens län under andra världskriget utspelade sig kring Vassijaure järnvägsstation den 20 maj 1940, då det svenska pansartåget ”Kiruna” stod vid stationsbyggnaden och med kulspruteeld ville markera för ett tyskt flygplan att det var flera kilometer inne i svenskt luftrum. Den tyska flygplansbesättningen nöjde sig inte med att fatta vinken och bege sig bort från svenskt område. De valde att skjuta tillbaka på pansartåget, varvid en värnpliktig från Piteå, Sven Sjöberg, sårades dödligt av det tyska planets eld. Nästa år, 2020, blir det exakt 80 år sedan denna händelse som påverkade många av Sjöbergs kamrater och anhöriga, liksom många Kirunabor, som såg Sjöbergs kista föras runt på Kirunas gator. Jag beskrev denna händelse närmare i min bok Tyskar och allierade i Sverige, som första gången utkom 2011 och sedan dess getts ut i en utökad pocketupplaga.

Några veckor efter Sven Sjöbergs död stred tyska och norska soldater flera gånger på norrbottnisk mark. Det var gränsröset 267A som var den gemensamma nämnaren för dessa markstrider med främst gevär och handgranater. Fysiska lämningar från striderna, inklusive en sprängd tysk stålhjälm, tyder på att någon eller några soldater dog på svensk mark. Dessa lämningar dokumenterades av undertecknad och några vänner för tiotalet år sedan och finns med i min bok Jan och Nordens frihet.

BkiNbild1

Del av tysk hjälm funnen i Norrbottens län nära gränsröse 267A. Överlämnades senare till Abisko gränsförsvarsmuseum. FOTO: Lars Gyllenhaal

På senare år har jag fått så många fina tips från läsare och föredragspublik att jag nu har material till en ny bok om Sverige under andra världskriget med fokus på främmande makters besök. Boken kommer att kunna läsas först i höst men här kommer några glimtar ur den, med norrbottniska kopplingar.

När jag av en trovärdig person fick ett tips om en man i Piteå som hittat en träkista med tyska dokument från andra världskriget – ja, då spetsade jag öronen och tog kontakt med mannen ifråga. Det visade sig att han inte bara kunde ge en detaljerad skildring av hur han fann kistan, i havet vid krigsslutet när han tjänstgjorde i svenska flottan. Han kunde även visa upp många av de dokument som han hittat. Han har tagit väl hand om dem – de är fullt användbara för vidare forskning. Det visar sig att en del handlar om olika tyska soldaters tjänstgöring och en del om var man begravt olika soldater. Särskilt tack vare de senare dokumenten kanske det blir möjligt att lösa en del gåtor kring de många, många soldater som ännu är försvunna.

BkiNbild2

Tysk ”Soldbuch”, en tysk soldats ID-dokument, som hamnade i Piteå genom fyndet av en flytande träkista från ett förlist tyskt fartyg. FOTO: Lars Gyllenhaal

Ibland händer det att man letar efter en viss sak men finner något helt annat, som är mycket intressantare. Så var det när jag rätt nyligen ringde upp en farbror utanför Kalix som sades ha två brittiska pansarfordon som jag eventuellt hade hittat bilder av tagna under kriget. Personen ifråga hade just sålt fordonen. Men så frågade han mig om jag var intresserad av en liten amerikansk bandvagn – som han hade kvar. Han beskrev den och jag tänkte att detta inte kunde vara möjligt. Det var bara att fara dit och kontrollera. Sagt och gjort. Farbrorn hade rätt, det var en T-24, som tillverkats för att USA skulle få en bandvagn som kunde fällas med fallskärm, i första hand över Norge 1942 eller 1943. Denna Norge-operation blev inte av, men drygt tusen T-24 hann tillverkas.

BkiNbild3

Undertecknad med en amerikansk fallskärmsbandvagn av typen T-24 som i flera år stått i en lada utanför Kalix. FOTO: Mika Kulju

De få T-24:or som bevarats – kan det vara några tiotal totalt – har inte alltid de stora hållarna för fallskärmarna kvar. Men det visade sig denna ha, liksom en mängd andra intressanta originaldetaljer. Jag har aldrig tidigare varit nära en sådan här vagn och undrar om det finns en enda utställd i Europa? Men i en lada utanför Kalix bevaras i alla fall en.

Stig Eriksson i Luleå gjorde ett ännu ovanligare fynd när han var ute och plockade hjortron på en myr mellan Haparanda och Boden. En välbevarad och över en meter lång tomhylsa. Ville jag titta på den stora tomhylsan? Stig lät mig komma in i hans garage och jag insåg då att den inte bara var stor. Dimensionerna var abnorma: 122 centimeters längd och en kaliber på 28 centimeter (egentligen lite större men enligt tyskt synsätt ändå klassad som 28 cm). Stig gissade att den var tysk, men var inte helt säker. Efter en del granskning lyckades jag dock hitta en tysk örnstämpel.

Efter att ha blivit fascinerad av besten och tagit alla mått kunde jag fara hem och börja diskutera över nätet med norska och tyska vänner. Det blev mycket diskuterande men nu är jag mer säker: tomhylsan kommer sannolikt från en av slagskeppet Gneisenaus kanoner, som också hänger ihop med världshistoriens näst mest vansinniga stridsvagnsprojekt. Om hur tomhylsan kan ha färdats från Norge till en hjortronmyr intill järnvägen mellan Haparanda och Boden? Det och mycket annat får du läsa om i uppföljaren till Tyskar och allierade i Sverige. Den ska som sagt vara klar i höst. Men så mycket kan jag berätta att den enorma tomhylsan numera är i säkert förvar hos Norrbottens museum.

BkiNbild4

Denna tyska tomhylsa hittades under hjortronplockning i Norrbotten och hänger ihop med ett av Hitlers mest vansinniga ”mirakelvapen”. FOTO: Lars Gyllenhaal

 

/Lars Gyllenhaal